För remittenten

• Premedicinering vid känd kontrastöverkänslighet hos barn (pdf)
• Premedicinering vid känd kontrastöverkänslighet hos vuxna patienter (pdf)
• Röntgen- och MR-undersökningar med intravaskulära kontrastmedel (pdf)
• Riskbedömning kontrastinducerad njurskada (pdf)

• PM Angiografi (pdf)
• Vena spermatica embolisering (pdf)
• Transjugular Intrahepatisk Portosystemisk Shunt (TIPS) (pdf)
• SIRT (pdf)
• Debiri (pdf)
• Binjurevensampling (pdf)
• Ö-cellstransplantation (pdf)
• IRE (pdf)
• Suprapubisk blåsfistel (pdf)

Leverembolisering

Leverembolisering PM för GUT (pdf)

Nefrostomi vuxna

Nefrostomi vuxna PM för GUT (pdf) 

PTC

PTC  - PM för GUT (pdf)

Percutan mikrovågsbehandling (MW) av levermaligniteter

Mikrovågsbehandling Amica - PM för GUT (pdf) 

Rutiner för beställning av narkos vid akuta CT- eller MR-undersökningar

• En remiss skickas till BoF om begärda undersökningar.
• Remittenten bedömer om undersökningen måste utföras i narkos för att uppfylla BoF:s behov av att patienten ligger stilla vid undersökningen.
• Remittenten kontaktar anestesi eller barnanestesi (barn under 3 år) med en Orbitanmälan. Remittenten får en tid av anestesi /barnanestesi.
• Remittenten kontaktar utförande BoF-avdelning och meddelar narkostiden.
• BoF strävar efter att göra undersökningen på den angivna tiden (ombokar eventuellt elektiva patienter).
• Om patienten inte kan medverka (pga avsaknad av narkos) i enlighet med BoF:s behov, ska BoF kontakta remittent och påpeka behovet av narkos. Remittenten måste då göra en Orbitanmälan och kontakta anestesi /barnanestesi för att få en tid.

Rutiner för beställning av narkos vid akuta interventioner akutröntgen/neuroröntgen

• En remiss skickas till BoF om begärda undersökningar.
• Remittenten skickar en Orbit-anmälan till anestesi eller barnanestesi (interventioner på GUT/Akutröntgen - barn under 16 år, interventioner på Neuroröntgen – barn under 3 år). 
• BoF kontaktar anestesi eller barnanestesi och får en tid för anestesi. 
  OBS! Neuroröntgen INR: om anestesi ej kan, kontaktas NK-jouren för omprioritering på operation.
• BoF kontaktar remitterande avdelning och meddelar narkos- och interventionstiden.
• BoF strävar efter att göra undersökningen på den angivna tiden (ombokar eventuellt elektiva patienter).

Remiss

Ifylld med fullständiga patientuppgifter ska skickas till MR-sektionen, som sedan meddelar tid för undersökningen. På remissen ska anges "njurfrisk" eller så ska kreatininvärde fyllas i, värdet får inte vara äldre än tre månader och gäller även patienter äldre än 70 år.

Undersökningstid: Vanligen 30-45 minuter, ibland upp till två timmar.

Kontraindikationer

Pacemaker (eller elektroder), magnetiska intrakraniella clips, DCS, cochlea-implantat eller graviditet kan utgöra kontraindikationer för undersökning med MR.

Förberedelser inför alla MR-undersökningar

Använd checklista (nedan) för att säkerställa att alla förberedelser gjorts innan patienten kommer till MR-kameran.

Personal

Formulär för personal som ska vistas i rum där magnetkamera finns (pdf)

Tag med ifyllt frågeformulär och ifylld checklista.

Inneliggande

• Frågeformulär inneliggande (pdf) 
• Checklista inneliggande (pdf)
• Checklista Niva (pdf)
• Checklista Thiva (pdf)

Polikliniska

• Frågeformulär polikliniska Lund (pdf)
• Frågeformulär MR - polikliniska Lund, engelska (pdf)

Smärtlindring

Ges vid behov och ordineras av ansvarig läkare på vårdavdelningen.

Klaustrofobi

Lugnande medel ordineras på vårdavdelningen och personal måste medfölja för övervakning av patienten under hela undersökningen.

Speciella förberedelser

Vid en del frågeställningar krävs intravenös kontrastinjektion. Venflon sätts då på vårdavdelningen. Vissa MR-undersökningar kräver att patienten är fastande, laxerad och ibland ges kontrastmedel via infusion på vårdavdelningen.

Akuta undersökningar

Vid alla akuta undersökningar måste patientens ansvarige läkare kontakta ansvarig röntgenläkare. På jourtid kontaktas aktuell sektions bakjour.

Intensivvårdspatienter: Kräver extra planering med MR-personalen så att rätt övervakningsutrustning medföljer patienten.

Narkoskrävande barnundersökningar

Planerade undersökningar samordnas av MR-sektionen och barnkliniken gemensamt. Akuta undersökningar: vårdavdelningen avtalar tid med anestesi, sedan samordnas detta med MR-sektionen.

Elektiva narkosundersökningar: MR-sektionen kontaktar anestesi för inplanering av undersökningen. Patienterna läggs in på respektive vårdavdelning inför MR-undersökningen. Inläggningen sköts från vårdavdelningen.

Allergi

Kontrastmedel som injiceras intravenöst vid MR-undersökning innehåller inte jod och kan ges till patient som är allergisk mot jodhaltiga kontrastmedel. Allergi ska dock anges på remissen, eftersom viss ökad risk för reaktion finns hos alla allergiska patienter.

Kontrastmedel

De vanligast förekommande kontrastmedel vid MR, till exempel Clariscan och Dotarem innehåller gadolinium och ges intravenöst till olika undersökningar. Endorem innehåller järnpartiklar. Teslascan innehåller mangan. Dessa ges som infusion inför leverundersökning.

Lumirem innehåller järnpartiklar och ges rektalt. För ytterligare information se FASS. Jodhaltigt kontrastmedel bör helst ej injiceras senare än 24 timmar före gadoliniumbaserade MR-kontrastmedel, speciellt hos patienter med nedsatt njurfunktion.

Port-a-cath

Heparinlås anlägges ej på MR-sektionen. Skriftlig information medföljer till ansvarig avdelning om vad som injicerats och när.

Nedsatt njurfunktion

Gadoliniumbaserade intravenösa kontrastmedel är mycket skonsammare mot njurarna och kan ges även till patienter med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion. Patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion måste genomgå dialys inom några dygn efter sådan kontrastinjektion.

Hur går MR-undersökningen till?

Förberedelser

Information till patienten, ifyllt och signerat frågeformulär ska finnas tillhanda vid alla MR-undersökningar.

Patienten ligger oftast på rygg och i vissa fall på magen på undersökningsbordet som skjuts in i en tunnel som är belyst och öppen i båda ändar. Patienten måste ligga stilla under hela undersökningen. När vi tar bilderna hörs ett kraftigt ljud. MR-personalen sköter bildtagningen från rummet intill och ser patienten hela tiden.

Patienten kan när som helst påkalla uppmärksamhet med en signalanordning. Jourtid arbetar endast en MR-sjuksköterska och en läkare, vilket kräver att personal följer med de patienter som behöver hjälp med överflyttning till och från undersökningsbordet.

MR hjärna och rygg

Förberedelser

Information till patienten, ifyllt och signerat frågeformulär.

MR spektroskopi

MRS är ett komplement till den kraniella MR-undersökningen och används för analys av hjärnvävnaden på en biokemisk nivå. Undersökningen görs i samband med MR-undersökning och det är extra viktigt att patienten kan ligga stilla.

MR ortopedi

Innefattar extremiteter, bäcken, revben, leder och mjukdelar. Förberedelser: Information till patienten, ifyllt och signerat frågeformulär.

MR hjärta och thorax

Vi sätter på EKG-elektroder för så kallad "EKG-triggning" och ibland uppmanas patienten att hålla andan. Barn under 6 år undersöks i narkos, ska kallas och läggas in via barnkardiologmottagningen.

MR lever

Patienten ska vara fastande 4 timmar och kontrastmedel ges via infusion cirka en timme före undersökningen.
Kirurgmottagningen - iordningställer infusionen.

Denna ordination ges på MR-avdelningen. Låt nålen sitta kvar för Buscopan-injektion i samband med undersökningen. Vissa leverundersökningar utförs endast med Gadoliniumkontrast.

MRCP

MR-undersökning av lever- och pankreasgångarna. Fastande 6 timmar före undersökningen (patienten får ej äta, dricka, röka, snusa, eller tugga tuggummi).

MR övre buk

Fastande 4 timmar. Kontrast ges ibland per os 30 minuter före undersökningen och i direkt anslutning till denna.

MR nedre buk

1,5 liter vattenlavemang kvällen före undersökningsdagen och 1,5 liter vattenlavemang 2-3 timmar före undersökningen.

Obs!

• Inga andra laxermedel får användas 2 dagar före undersökningen.
• Fastande 4 timmar och venflon för Buscopan.
• Patienten får kontrast via ändtarmen på undersökningsbordet av röntgenläkaren, dessutom ges kontrastmedel intravenöst.

• Förutsättningar
• Remiss
• MR-säkerhet/formulär
• Kontrast/läkemedel
• Barn i magnetkameran
• Akut MRT jourtid
• Kontakt

Allmän information

Alla som ska vistas i en MR-miljö ska fylla i ett MR-formulär.

MRT är en undersökningsmetod för att framställa snittbilder av kroppen med hjälp av ett magnetfält och radiovågor (ej röntgenstrålar). Det finns olika styrkor på magnetfältet i de olika MR-kamerorna. I Malmö har vi 1,5 tesla och 3 tesla.

Patienten ligger på en smal och relativt hård undersökningsbrits som skjuts in i en tunnel till magnetens mitt. Tunneln är 60–70 cm i diameter och cirka 1,50 m lång och är öppen i båda ändarna. Genomsnitts­undersökningen tar cirka 40 minuter.

Nästan alla undersökningar utförs i ryggläge. Patienten måste kunna ligga plant. Det är viktigt att patienten kan ligga stilla så att bilderna inte blir suddiga. Patienten kan hela tiden komma i kontakt med personalen genom ett högtalarsystem och har en larmboll i handen som fungerar som en ringklocka. För att kunna göra detta gäller det att patienten är adekvat.

Under bildtagningen hörs ett knackande ljud vilket gör att patienten också måste ha öronproppar och hörselkåpor på sig vid undersökningen. Ett stort antal undersökningar visar att ingen klinisk skadlig effekt påvisas av de magnetfält och radiovågor som apparaten alstrar.

Förutsättningar

MR-säker

Fyll i MR-formulär.

Adekvat

Om inte patienten kan medverka vid undersökningen ska personal närvara vid undersökningen.

Språk

Om patienten inte talar svenska eller engelska måste tolk närvara.

Smärtstillad

Patienten måste kunna ligga statiskt stilla under en längre tid.

Premedicinerad

Vi rekommenderar alltid lugnande inför MR-undersökningen oavsett om patienten är klaustrofobisk eller inte.

Remiss

Alla MRT-remisser ska skickas via Kundrad eller Melior. För icke ansluten klinik skickas elektiv remiss per post.

Akut remiss faxas till akut röntgen 040-33 89 05 efter överenskommelse med MR-bokningen, telefon 040-33 89 48 vardagar 07:50-15:30. Övrig tid ring akutröntgen 040-33 89 70.

Förutom relevant medicinsk upplysning ska remissen även innehålla:

• Dåligt allmäntillstånd, dehydrering och diabetes
• P-kreatinin, vikt och längd
• Känd njurfunktionsnedsättning, singelnjure, transplanterad njure, dialys samt upprepade kontrastundersökningar med kort intervall
• Pågående cytostatikabehandling
• Nyligen genomgått stort kirurgiskt ingrepp
• Hjärtsvikt, levercirros/-svikt
• Narkosbehov

Kontraindikationer

• Pacemaker: Alla måste utredas om MR-kompabilitet eller inte.
• Neuroclips/coils och shunt: Alla clips måste utredas om MR-kompabilitet, om shunt måste vi veta vilket fabrikat samt inställning per mm vatten.
• Metallimplantat: Stort, långt och många implantat. Venportar/nål.
• Metallpartiklar: Kan rubbas ur sitt läge (t.ex. metallsplitter).
• Stor patient: Axelbredd, ej bredare än 60/70 cm, högsta punkten från liggande, 30 cm. Vikt, ej över 150/200 kg.
• Klaustrofob: Inneliggande patient; premedicinering ordineras och distribueras via avdelningen. Elektiv patient; remitterande skriver ut ett recept på lugnande till patienten i första hand. I vissa fall kan lugnande ges på MR-labbet men då ska detta ställningstagande stå i remissen, gäller enbart elektiv bokad patient.
• Gravid: Undersöks inte utan särskilt övervägande.

MRT i narkos/intuberad patient

Det ska stå angivet i MR-remissen att patienten är i behov av narkos, eller är intuberad. Orbit-anmälan ska göras av remitterande läkare. Därefter koordineras tiden åt patienten av anestesi/MR-bokningen.

All utrustning som inte behövs vid transporten till MR-labbet ska tas bort, övrig utrustning kopplas om till MR-kompatibel av Anestesis personal i samråd med personal från avdelningen.

MR-säkerhet/formulär

Ett MR-formulär ska vara ifyllt inför varje MR-undersökning. Det gäller också för medföljande person/personal till MR-labbet. Det finns två versioner av MR-formuläret.

Personal

Formulär för personal som ska vistas i rum där magnetkamera finns (pdf)

Inneliggande patient

Ansvarig sjuksköterska/läkare intervjuar patienten och fyller i formuläret. Glöm inte att signera.

Formulär för inneliggande patient (pdf)

Poliklinisk patient

För patienter som kallas hemifrån till MR-undersökning. Fylls i av patienten själv. 

• Frågeformulär MR - polikliniska Malmö (pdf)
• Frågeformulär MR – polikliniska Malmö, engelska (pdf)

Kontrast/läkemedel

Vid många magnetkameraundersökningar behöver vi spruta intravenös kontrast och även ibland andra läkemedel. Infartsvägar som central venkateter, venflon och Power-portar är alla acceptabla. Vid specifik storlek på venflon kommer detta att meddelas vid bokningen.

När det gäller Powerport Port-a-cath ska nålen vara väl fasttejpad, då nålen annars kan rubbas ur sitt läge i magnetfältet. Portar bör också ha extra långt mellanstycke med kran kopplat vid ankomsten till MR-labbet.

Det finns olika kontrastmedel som används till MR-undersökningar. Kontrastmedelsbiverkningar är mycket ovanliga. Om kontrastreaktion förekommit vid tidigare MR-undersökningar ska patienten ges profylax enligt PM:

• Premedicinering vid känd kontrastmedelsöverkänslighet, vuxna (pdf)
• Premedicinering vid känd kontrastmedelsöverkänslighet, barn (pdf)

Det är bra om patienten har druckit normalt innan kontrastinjektion och fortsätter dricka normalt efter kontrastinjektion eller vätskas upp om patienten inte intar dryck per os. Kontrasten utsöndras via njurarna.

Nutrition

Vid MR-undersökningar gällande bukorgan ska patienten vara fastande minst 4 timmar innan reserverad tid. I vissa fall krävs även laxering, medan patienten i andra fall inte får tömma blåsan minst 1 timme innan reserverad tid. Alla förberedelser inför en MR-undersökning ges av MR-bokningen eller i kallelsen till patienten.

Barn i magnetkameran

För att få en bra undersökning måste barnet kunna ligga stilla. Då den hjälp barnet kan tänkas behöva är mycket individuell, diskuteras alla barn med förälder eller remitterande på avdelningen för att vi ska kunna erbjuda den lämpligaste lösningen för varje enskilt barn.

Barn och förälder är alltid välkomna att boka ett besök på magnetkameran. Emla-plåstra barnet innan för att eliminera stickrädsla. Barnet kan också få lyssna på musik eller titta på en dvd-film vid undersökningen.

Neonatalbarn

Dessa barn koordineras med neonatalavdelningen.

3 månader – 4 år

Dessa barn behöver sövas för att kunna medverka till undersökningen.

4 – 17 år

De flesta barn i denna ålder klarar av att medverka vid undersökningen, speciellt om de varit och tittat och provlegat i MR-maskinen innan, men även dessa barn behöver ibland någon form av sedering eller narkos.

Akut MRT jourtid

Dessa undersökningar bedöms vid varje enskilt fall av Neuroradiolog i Lund.

Akut MR-undersökning under jourtid på SUS (pdf)

Kontakt

Ni är alltid välkomna att rådfråga MR-bokningen på telefonnummer 040-338948 vardagar klockan 08.00–15.30.

Gäller det akut/inneliggande patient kan ni ringa 040-338949 klockan 07.40–16.10.

Akut/inneliggande patient jourtid, ring akutröntgen 040-338970.

• Förutsättningar
• Remiss
• Kontraindikationer
• Formulär
• Metformin
• Kontrast/läkemedel
• Peroral kontrast
• Barn i datortomografi
• Punktioner/biopsi
• DT tunntarm
• DT colon (CTC)

Allmän information

Datortomografi avbildar kroppen i 1–10 mm tjocka "skivor" och kan användas för att undersöka alla organ i kroppen. Vid undersökningen roterar ett röntgenrör runt patienten. Därför ligger patienten i en apparat utformad som en stor ring, vilket skiljer sig från annan röntgenapparatur som patienten kan vara van att se.

Förutsättningar

Adekvat

Om inte patienten kan ta till sig instruktioner ska personal närvara vid undersökningen.

Språk

Om patienten inte talar svenska eller engelska måste antingen tolk beställas eller personal närvara. Telefontolk är inte tillräckligt. 

Smärtstillad

Patienten måste kunna ligga statiskt stilla under undersökningstiden.

Premedicinerad

Vid behov av lugnande ska detta ordnas av remitterande.

Remiss

Alla DT-remisser ska skickas via SOM (Sectra order management) eller Melior. För icke ansluten klinik skickas elektiv remiss per post.

Telefon- och faxnummer för akuta patienter:

• Akut röntgen DT telefon 040-33 87 88, vardagar klockan 07.00–21.00. Övrig tid 040-33 89 70. 
• Akut DT- lab 100 telefon 040-33 89 60, vardagar klockan 08.00–20.00.
• Akut remiss faxas till 040-33 89 05 efter överenskommelse med DT-bokningen.

Telefon- och faxnummer för elektiva patienter:

• Internt: Bokningen telefon 040-33 89 41, 040-33 86 72 eller 040-33 89 83, måndag–fredag klockan 08.00–11.30 och 13.00–15.30.
• Externt: Bokningen telefon 040-33 86 60, måndag–fredag klockan 10.00–11.30 och tisdag–torsdag 14.30–15.30.
• Elektiva remisser faxas till 040-33 89 79.

Förutom relevant medicinsk upplysning ska remissen även innehålla:

• Dåligt allmäntillstånd, dehydrering och diabetes
• P-kreatinin, vikt och längd
• Allergi
• Känd njurfunktionsnedsättning, singelnjure, transplanterad njure, dialys samt upprepade kontrastundersökningar med kort intervall
• Pågående cytostatikabehandling
• Nyligen genomgått stort kirurgiskt ingrepp
• Hjärtsvikt, levercirros/-svikt
• Narkosbehov
• Behov av premedicinering
• Tyreoideasjukdom som kan komma att behandlas med radiojod eller med risk för
  jodinducerad hypertyreos
• Myastenia gravis
• Aktuella telefonnummer till patienten

Efter handläggning av remissen får patienten/vårdavdelningen en tid för undersökningen och samtidigt meddelas eventuella förberedelser.

Kontraindikationer

• Övervikt. Det finns begränsningar i hur mycket DT-maskinen klarar. För patienter över 150 kg måste vi säkerställa att patienten kommer in i gastrit.
• Klaustrofobi: För inneliggande patienter ska premedicinering ordineras och distribueras via avdelningen. För elektiva patienter ska i första hand remitterande skriva ut ett recept på lugnande.
• Gravid: Undersöks inte utan särskilt ställningstagande. 

Formulär

Elektiva patienter får ett frågeformulär samt provtagningsremiss för kreatinin hemskickat tillsammans med kallelsen. 

Kontakta röntgen vid behov av ny provtagningsremiss. Nytt frågeformulär kan skrivas ut här:

Frågor inför röntgenundersökning med kontrastmedel (pdf)

Metformin

Om patienten har metformin­behandling ska denna sättas ut på undersökningsdagens morgon eller omedelbart före undersökningen för alla patienter oavsett kreatininnivå. Behandlingen återinsätts av remitterande läkare först efter kontroll av P-kreatinin efter 48 timmar.

Metformin­innehållande medicin ska inte sättas in före kreatininkontroll. Patienter som kommer från hemmet får i kallelsen från röntgen­avdelningen besked om att kreatininprov ska tas 3–8 dagar före undersökningen, samt instruktioner rörande detta.

Kontrast/läkemedel

Vid många DT-undersökningar behöver vi spruta intravenös kontrast och även ibland andra läkemedel. Vid bokningen av akut DT kommer aktuell och specifik infart meddelas vid bokning av undersökningen. 

Det finns olika kontrastmedel som används till DT-undersökningar. Kontrastmedelsbiverkningar kan förekomma. Om kontrastreaktion förekommit vid tidigare DT-undersökningar ska detta anges i remissen och patienten ska ges profylax enligt PM:

• Premedicinering vid känd kontrastmedelsöverkänslighet, vuxna (pdf)
• Premedicinering vid känd kontrastmedelsöverkänslighet, barn (pdf)

Det är bra om patienten dricker extra efter DT-undersökningar där kontrast har använts och fortsätter dricka normalt efter kontrastinjektion eller vätskas upp om patienten inte intar dryck per os. Kontrasten utsöndras via njurarna.

Peroral kontrast

De kontrastmedel som används för radiologisk diagnos förstärker på olika sätt skillnaderna mellan kroppens olika vävnader. På röntgen använder vi oss alltså av många olika sorters kontrast för att skapa kontrastskillnader i bilden och för att kunna urskilja specifika organ.

Rutiner för peroralt kontrastmedel (pdf)

Nutrition

Vid DT-undersökningar av bukorgan ska patienten tänka på att inte äta och dricka under tiden man intar perorala kontrasten. Ev fylld blåsa meddelas vid bokning om det är aktuellt.

Alla förberedelser inför en DT-undersökning ges av DT-bokningen eller i kallelsen till patienten.

Barn i datortomografi

För att få en bra undersökning måste barnet kunna ligga stilla. Då den hjälp barnet kan tänkas behöva är mycket individuell, diskuteras alla barn med förälder eller remitterande på avdelningen för att vi ska kunna erbjuda den lämpligaste lösningen för varje enskilt barn. Barn och förälder är alltid välkomna att boka ett besök på röntgenavdelningen.

Emla-plåstra barnet inför undersökningen för att eliminera stickrädsla. 

4 månader – 3 år

Dessa barn kan behöva ges lugnande midazolam för att kunna medverka till undersökningen. 

3 – 17 år

De flesta barn i denna ålder klarar av att medverka till undersökningen, speciellt om de varit och tittat och provlegat i DT-maskinen i förväg. Ibland behöver även dessa barn någon form av sedering eller narkos.

Vid elektiva DT-undersökningar av barn sker sedering genom barn dagvård istället. 

• PM: Barn DT kontrast Malmö (pdf)
• PM: Peroral kontrast DT barn vakna (pdf)

Punktioner/biopsi

Se systemet Tilda för information kring indikationer, förberedelser med mera:

Thorax med punktion (susbof.interactic.se)

DT tunntarm

Se systemet Tilda för information kring indikationer, förberedelser med mera:

• Tunntarm K, utan sond (susbof.interactic.se)
• Tunntarm K, med sond (susbof.interactic.se)

DT colon (CTC)

Kontakta elektiva DT-bokningen angående förberedelser inför akut DT colon. Se även systemet Tilda:

Colon U+K (susbof.interactic.se)

Allmän information

DT Coronarartärer är en undersökning av hjärtats kranskärl som görs på röntgen. Undersökningens kvalitet och stråldos beror mycket på hjärtfrekvensen (pulsen) hos patienten.

Om det går vill man gärna ha regelbunden hjärtfrekvens som ligger under 60 slag per minut. Om inga kontraindikationer skall avdelning erhålla betablockad till patienter för att nå optimal hjärtfrekvens 1 timme före undersökning. Koffein och nikotin ska undvikas på undersökningsdagen eftersom de kan ge en ökad hjärtfrekvens.

Vid behov ges kompletterande Seloken intravenöst på röntgen, om inga kontraindikationer framkommer ges även nitroglycerin för att vidga kärlen på röntgen. Eftersom betablockad och nitroglycerin sänker blodtrycket, har vi satt en gräns för att ge betablockad och nitroglycerin systoliskt blodtryck till 110 för betablockad och 100 för nitroglycerin.

Röntgensjuksköterskor som utför undersökningen ger betablockad och nitroglycerin enligt generell ordination utefter hjärtfrekvens och blodtryck.

Innan undersökningen skall personal på avdelningen tillsammans med patienten fylla i hjärt-frågeformulär, som skall följa med patienten ner till röntgen

Frågeformulär vid DT hjärta (pdf) 

Syftet med formuläret är att få nödvändiga patientuppgifter inför undersökningen och säkerhetsställa eventuella kontraindikationer samt kompletterande uppgifter till swedeheart kvalitetsregister.

För att en undersökning ska bli bedömbar är det av vikt att ha ordentligt med kontrastfyllda kranskärl. Därför injiceras kontrastmedel med högt flöde, därför ska en grön PVK (18G) sättas i höger armveck. En infart i höger arm bidrar till att artefakter som skapats från det venösa inflödet till hjärtat minskar i jämförelse med infart i vänster arm.

Förutsättningar

Adekvat

Om inte patienten kan medverka vid undersökningen ska personal närvara vid undersökningen.

Språk

Om patienten inte talar Svenska eller Engelska måste antingen tolk beställas eller personal närvara ”telefon tolk är ej godkänt”

Smärtstillad

Patienten måste kunna ligga statiskt stilla under undersökning tiden.    

Premedicinerad

Vid behov av lugnande och betablockad ombesörjes av remitterande.

Remiss

För att boka ska dessa punkter finnas med i remisstexten:

• Puls, blodtryck
• Är pulsen regelbunden
• Kontraindikationer för betablockad, nitroglycerin eller kontrast
• Aktuellt krea, längd och vikt
• Telefonnummer till remittenten
• När undersökningen önskas 

Ring Akutröntgen DT på telefon 040-33 87 88, vardagar klockan 07.00–21.00.

Kontraindikationer

• Övervikt. Det finns begränsningar för hur mycket DT-maskinen klarar. Om patienten väger över 150 kg krävs ett ställningstagande.
• För inneliggande patienter ordineras och distribueras premedicinering via avdelningen.
• Graviditet: Gravida ska inte undersökas utan särskilt ställningstagande.
• Metformin ??

Förberedelser

• Grön infart, om möjligt i höger armveck.
• premedicinering (med betablockare, för att uppnå en puls av 60 bpm) senast en timme före undersökningen.
• Patienten bör undvika koffein och nikotin inför undersökning.
• Frågeformulär ska fyllas i och skickas med patienten

• Förutsättningar
• Remiss
• Kontraindikationer
• Metformin
• Kontrast/läkemedel
• Nutrition
• Barn i datortomografi
• Punktioner/Biopsi
• DT Colon / CTC
• DTA Coronarkärl / Kranskärl
• DT Enterografi / Tunntarm

Förutsättningar

Adekvat

Om inte patienten kan ta till sig instruktioner ska personal/anhörig närvara vid undersökningen.

Språk

Om patienten inte talar svenska eller engelska måste det anges i remissen behov av tolk och på vilket språk. Telefontolk är inte tillräckligt. Röntgenavdelningen beställer tolk.

Smärtstillad

Patienten måste kunna ligga statiskt stilla under undersökningstiden.

Premedicinerad

Vid behov av lugnande ska detta ordnas av remitterande.

Remiss

Alla DT-remisser ska skickas via SOM (Sectra order management) eller Melior. För icke ansluten klinik skickas elektiv remiss per post.

Akuta patienter

Bemannat måndag-fredag 07.00-21.00, lördag och söndag 09.00-16.00.

• Undersköterska telefon: 0410 - 555 50 
• Koordinator telefon: 0410 - 555 54.

Elektiva patienter 

Måndag- fredag klockan 9.30 - 11.30.

Bokas via telefon 0410 - 555 35.

Vid tekniska problem i SOM/Melior kan remiss faxas till 0410 - 554 93.
För rådgivning/diskussion med Radiolog 0410 - 504 20

Förutom relevant medicinsk upplysning ska remissen även innehålla

• Dåligt allmäntillstånd, dehydrering och diabetes
• P-kreatinin, vikt och längd. 
• Allergi
• Känd njurfunktionsnedsättning, singelnjure, transplanterad njure, dialys samt upprepade kontrastundersökningar med kort intervall.
• Pågående cytostatikabehandling
• Nyligen genomgått stort kirurgiskt ingrepp.
• hjärtsvikt, levercirros/-svikt
• Narkosbehov
• Behov av premedicinering (ska skötas av remitterande läkare)
• Tyreoideasjukdom som kan komma att behandlas med radiojod eller med risk för jodinducerad hypertyreos.
• Myastenia gravis
• Aktuellt telefonnummer till patient
• Aktuellt telefonnummer till remitterande läkare

Efter handläggning av remissen får patienten tid för undersökning och samtidigt meddelas eventuella förberedelser.

Formulär

Elektiva patienter får ett frågeformulär samt provtagningsremiss för kreatinin hemskickat tillsammans med kallelsen. 

Kontraindikationer

• Övervikt. Det finns begränsningar i hur mycket DT-maskinen klarar. För patienter över 150 kg måste vi säkerställa att patienten kommer in i maskinen.
• Klaustrofobi: För inneliggande patienter ska premedicinering ordineras och distribueras via avdelningen. För elektiva patienter ska i första hand remitterande skriva ut ett recept på lugnande.
• Gravid: Undersöks inte utan särskilt ställningstagande. 

Metformin

Läkemedlet Metformin sätts ut av röntgensjuksköterska på undersökningsrummet i samband med elektiva röntgenundersökningar med kontrastmedel innehållande jod om:

• GFR <45 eller
• Kontrastmedelsdosen medför en kvot gram-jod/GFR över 1,0
• Samt vid avsaknad av GFR

Metformin sätts alltid ut vid akuta eller inneliggande undersökningar med jodkontrastmedel då dessa patienter i högre utsträckning har riskfaktorer (till exempel hjärtsvikt, intorkning eller pågående infektion) för kontrastmedelsinducerad nefropati.

Patienten erhåller skriftlig information från ansvarig röntgensköterska om att avbryta Metforminbehandlingen efter undersökningen och kontrollera P-Kreatinin hos sin mottagning/behandlande läkare.

P-Kreatinin kontrolleras tidigast 2 dygn efter undersökningen innan återinsättande av Metformin kan ske.

Källa: Nationella rekommendationer Svensk uroradiologisk förenings kontrastmedelsgrupp Metformin v6.1 2018-05-07

Kontrast/läkemedel

Vid många DT-undersökningar behöver vi spruta intravenös kontrast och även ibland andra läkemedel.  

Det finns olika kontrastmedel som används till DT-undersökningar. Kontrastmedelsbiverkningar kan förekomma. Om kontrastreaktion förekommit vid tidigare DT-undersökningar ska detta anges i remissen och patienten ska ges profylax enligt PM:

BoF - Premedicinering vid känd kontrastmedelsöverkänslighet vuxna patienter

ELEKTIV undersökning 12 timmar samt 2 timmar före undersökningen: Tabl. Prednisolon 5 mg x 10 st Tabl. Cetirizin 10 mg x 1 st

Patienten ska ha fått sina tabletter hos remittenten och vara färdigmedicinerad när han/hon kommer. Annars skickas patienten hem och får ny tid.

Akut undersökning som kan vänta 1 timme

1 timme före undersökningen: Tabl. Cetirizin 10 mg x 1 st

Precis innan patienten skickas till röntgen: Inj. Solu-Cortef 200 mg i.v. Premedicinering sker på remitterande mottagning, inte hos oss. 

Omedelbart: Inj Solu-Cortef 200 mg i.v. 3 minuter före kontrastmedelsinjektion: Munsönderfallande tabl Caredin 5 mg x 1

Det är bra om patienten dricker extra efter DT-undersökningar där kontrast har använts och fortsätter dricka normalt efter kontrastinjektion eller vätskas upp om patienten inte intar dryck per os. Kontrasten utsöndras via njurarna.

Peroral kontrast

De kontrastmedel som används för radiologisk diagnos förstärker på olika sätt skillnaderna mellan kroppens olika vävnader. På röntgen använder vi oss alltså av många olika sorters kontrast för att skapa kontrastskillnader i bilden och för att kunna urskilja specifika organ.

Nutrition

Vid DT-undersökningar av bukorgan ska patienten tänka på att inte äta och dricka under tiden man intar den perorala kontrasten. Ev fylld blåsa meddelas vid bokning om det är aktuellt.

Alla förberedelser inför en DT-undersökning ges av DT-bokningen eller i kallelsen till patienten.

Barn i datortomografi

För att få en bra undersökning måste barnet kunna ligga stilla. Då den hjälp barnet kan tänkas behöva är mycket individuell, diskuteras alla barn med förälder eller remitterande på mottagning för att vi ska kunna erbjuda den lämpligaste lösningen för varje enskilt barn. Barn och förälder är alltid välkomna att boka ett studiebesök på röntgenavdelningen.

Emla-plåstra barnet inför undersökningen för att eliminera stickrädsla. 

6 – 12 år utan IV kontrast

Vi utför DT-undersökningar utan iv kontrast på barn från 6 - 12 år. De flesta barn i denna ålder klarar av att medverka till undersökningen, speciellt om de varit och tittat och provlegat i DT-maskinen i förväg. Barn som behöver sedering/narkos hänvisas till Sus Malmö eller Lund.

12 år och uppåt med IV kontrast

Vi utför DT-undersökningar med iv kontrast på barn från 12 år och uppåt.

Punktioner/biopsi

Görs ej på DT vid Röntgenavdelningen i Trelleborg. Remisser hänvisas till Sus Malmö eller Lund

DT Colon/ CTC

I samband med undersökningen förs en kateter in per rectum. Finns tumör eller annan patologi i analkanal eller ampulla recti medför det perforationsrisk.

I remissen ska det finnas uppgift om resultatet av rektalpalpation eller rektoskopi. Uppgift om avbruten koloskopi som passerat rectum godtas som ersättning för rectalstatus. Saknas sådan information kommer remissen att återsändas till remittenten för komplettering.

DTA Coronarkärl/Kranskärl

Remissen behöver innehålla följande extra information:

• Puls/ Blodtryck.
• Är pulsen regelbunden?
• Kontraindikationer för betablockad, nitroglycerin och kontrast.
• Aktuellt Kreatinin, längd och vikt.
• Telefonnummer till remittenten.

Saknas sådan information kommer remissen att återsändas till remittenten för komplettering.

Förberedelser inför DT kranskärl

1.     Undersökningsdagen

• Patienten skall undvika koffein och nikotin på undersökningsdagen.
• Fyll i ” Frågeformulär inför datortomografi av hjärtat (DT kranskärl)” som måste skickas med patienten.
• Sätt en välfungerande grön pvk, gärna i höger armveck.
• Mät puls och blodtryck.

2.     70 minuter innan

• Ge Betablockad minimum 70 minuter innan undersökningstiden så det hinner ge effekt (kolla att patienten inte har några kontraindikationer).
• Dosering:
  • Puls < 50 bpm: ingen per oral betablockad behövs.
  • Puls 50-59 bpm:
    a) Patienten har inte tagit betablockad på morgonen och systoliskt blocktryck över 110 mmHg: Röntgen ordnar 5 mg Seloken IV på undersökningsbordet.
    b) Patienten har tagit betablockad på morgonen: ingen ytterligare betablockad behövs. 
  • Puls 60-65 bpm och systoliskt blocktryck över 110 mmHg: ge T. Atenolol 25 mg.
  • Puls 65-75 bpm och systoliskt blocktryck över 110 mmHg: ge T. Atenolol 50 mg.
  • Puls över 75 bpm och systoliskt blocktryck över 110 mmHg: ge T. Atenolol 100 mg.

DT Enterografi/Tunntarm

Undersökningen görs ej med sond vid Röntgenavdelningen i Trelleborg. Behövs sondnedläggning skickas remissen vidare till Sus Malmö eller Lund. 

• Magnetresonanstomografi (MR)
• Magnetkameraundersökningar
• Checklistor inför en Magnetresonanstomografi (MR)
• Öppettider för MR i Trelleborg
• Information om remisser inför MR-undersökningar
• Kontraindikationer för MR
• Patientinformation om MR-undersökningen
• Magnetresonanstomografi (MR) med intravenös kontrast
• Magnetresonanstomografi (MR) av bukorgan
• MR-undersökning för Barn

Magnetresonanstomografi (MR)

MR bygger på fenomenet kärnmagnetisk resonans och fokuserar på väteatomernas kärnor, alltså protoner. Vanligtvis har protonerna ett slumpmässigt spinn, men när de utsätts för ett starkt magnetfält agerar protonernas spinn som små magneter och orienterar sig i samma riktning som fältet.

Genom att introducera protoner med spinn parallellt med ett yttre magnetfält och sända in en radiovåg med exakt den energin som behövs, "lyfts" protonerna till nästa energinivå. När radiovågen avbryts faller protonerna tillbaka till sitt ursprungliga energitillstånd och utsänder då en radiovåg, som också är en foton. Dessa radiovågor fångas upp, registreras och omvandlas med en matematisk formel, vilken i sin tur skapar en bild av kroppen.

Magnetfältet är kraftigt, och det är av yttersta vikt att undvika magnetiska metallföremål nära MR. Vissa inopererade material kan även skada kroppens inre strukturer. Ett frågeformulär används för att kontrollera om det finns föremål på eller i kroppen som inte bör vara nära ett magnetfält. Magnetfältet är alltid aktivt.

Magnetkameraundersökningar

Under en magnetkameraundersökning ligger patienten på ett undersökningsbord som förs in i en tunnel mitt i magneten. Varje bildserie tar 1-10 minuter och det krävs oftast flera olika bildserier. Under bildtagningen hörs ett kraftigt knackande ljud.

Patienten måste ligga helt stilla under denna tid för att upprätthålla bildkvaliteten, vilket kräver större samarbete. Personal eller anhöriga kan följa med och hålla patienten sällskap i undersökningsrummet om de har fyllt i godkänt frågeformulär.

Patienter med ökat omvårdnadsbehov bör alltid ha en ledsagare med sig. Vid vissa undersökningar administreras kontrastmedel intravenöst, därför måste överkänslighet och allergier beaktas. 

Checklistor inför en Magnetresonanstomografi (MR)

• Frågeformulär MR – polikliniska Trelleborg (pdf)
• Frågeformulär MR – polikliniska Trelleborg, engelska (pdf)
• Frågeformulär för personal inför vistelse i rum med magnetkamera (pdf)
• Screening form - Trelleborg MRI engelska (pdf)
• MR-checklista inneliggande patient Trelleborg (pdf)

Öppettider för MR i Trelleborg

Måndag till fredag klockan 07.00 till 16.00. Röntgen Trelleborg har även planerad verksamhet vissa kvällar och helger.

Vid frågor angående MR-undersökningen kan MR-koordinator kontaktas på telefonnummer 0410-554 98,  tisdag till torsdag klockan 13.00–14.30.

Röntgen Trelleborg utför inte MR under narkos. Vid behov av narkos under MR skickas remissen till enhet som erbjuder detta. Har patienten behov av premedicinering inför undersökningen så administreras det via remittenten. Om patienten behöver övervakning förväntas personal från avdelning stanna kvar under undersökningen.

Information om remisser inför MR-undersökningar

Anamnes

Remissen bör innehålla tydliga indikationer och frågeställningar från den remitterande läkaren. Detta kan vara specifika symtom, misstänkta sjukdomar eller andra medicinska frågor som behöver undersökas genom MR. Remissen skickas till röntgenavdelningen via Melior eller SOM.

Remissen bör innehålla patientens tidigare medicinska historia, inklusive tidigare diagnoser, behandlingar och kirurgiska ingrepp.

Implantat

Remisskrivande läkare är skyldig att ange eventuella implantat på remissen, inklusive typ (till exempel pacemaker, ICD, ICM, DBS, ledprotes, aortaklaff, clips, coil, shunt, stent, nervstimulator, hörselbenprotes eller benförankrad hörapparat, läkemedelspump, blodsockermätare). Det underlättar om det anges vilket sjukhus och när implantationen genomfördes. Eventuella kontraindikationer eller överkänsligheter bör också anges.

Tolk

Patienter som inte förstår/talar svenska eller engelska behöver tolk vid undersökningen. Det ska anges i remissen om behov av tolk finns samt vilket språk det gäller. Röntgenavdelningen beställer platstolk till elektiva undersökningar. Vid behov av tolk till akuta/inneliggande patienter bokas detta av remitterande avdelning.

Transport

För patienter som av olika skäl har svårigheter att transportera sig till röntgenavdelningen eller hem efter undersökningen är det remitterande enhet som ombesörjer sjukresor, både till och från undersökningen. 

Akuta remisser

Akuta remisser ska markeras akut och utförs enligt prioritering från radiolog. Vid behov av kontrast intravenöst (till exempel vid frågeställningar som tumör, inflammation eller infektion/abscess med mera) behövs ett nytt (ej äldre än 24h) kreatinin värde på alla patienter. Väldigt brådskande undersökningar diskuteras med radiolog under dagtid.

Vid behov av akut MR på kväll samt helg behöver remitterande läkare kontakta neuroröntgens bakjour, Skånes Universitetssjukhus Lund.

Kontraindikationer för MR

Pacemaker

Patienter med pacemaker/ICD kan inte undersökas i Trelleborg då det krävs särskilt samarbete med pacemakermottagning.

Shunt

Patienter med shuntar har speciella förutsättningar för MR-undersökningar då magnetfältet kan ändra shuntens inställning. Shuntinställningen samt märke och modell på shunten måste alltid stå angiven i remissen inför undersökningen. Separat remiss ska också skickas tillsammans med MR remissen för shuntkontroll direkt efter MR. Efter shuntkontrollen måste patienten vara beredd på att åka till neurokirurgens mottagning, Sus Lund om inställningen på shunten har ändrats.

Metallföremål i ögonen

Metalliska fragment eller föremål nära ögonen kan bli ett säkerhetsproblem under en MR-undersökning. Patienter ska informera röntgenpersonal om eventuella skador eller fragment i ögonområdet.

Implantat

Vissa implantat är godkända för MR men kräver särskilda inställningar i maskinen därför behöver röntgenavdelningen veta om dessa inför MR undersökningen.

Graviditet

MR undersökning kan utföras på gravida kvinnor. Dock bör viss försiktighet beaktas särskilt under den första trimestern. Om det inte är nödvändigt bör MR-undersökningar skjutas upp till efter graviditeten för att undvika eventuella risker för fostret.

Klaustrofobi

Patienter med klaustrofobi eller stark oro inför undersökningen bör kommunicera detta med sin remitterande läkare samt röntgenavdelningen i förväg. Remittenten ansvarar för premedicinering inför undersökningen.

Allmän information

Vissa medicinska tillstånd eller allmänna hälsoproblem kan utgöra kontraindikationer för MR-undersökningar. Eventuella allergier mot gadoliniumkontrastmedel ska anges. Även längd och vikt är av värde då maskinen har en diameter på 60 cm. Max vikt är cirka 140 kilo. Patient ska även klara att ligga stilla 10-60 minuter.

Efter undersökningen kan patienten återgå till sina normala aktiviteter. Resultaten av undersökningen kommer skriftligen via SOM eller Melior till den remitterande läkaren.

Patientinformation om MR-undersökningen

För att säkerställa en säker och effektiv MR-undersökning är det viktigt att patienten är medveten om följande steg och instruktioner:

• Byte av kläder: Innan patienten går in i undersökningsrummet måste de byta om till bomullskläder som tillhandahålls av avdelningen. 
• Avlägsnande av metallföremål: Patienten måste ta av sig alla metallföremål, inklusive smycken, hårklämmor, elektroniska enheter, blodsockersensor, läkemedelspumpar och vissa läkemedelsplåster. Dessa föremål kan förvaras säkert i ett skåp på plats.
• Venösa infarter: I vissa fall kan det vara nödvändigt att sätta in en perifer venkateter (PVK) i armen före undersökningen. Detta kan behövas för att administrera kontrastmedel som förbättrar bildkvaliteten. Även SVP, CVK och piccline är infarter som är godkända att använda vid MR undersökningen.
• Undersökningsbord och tunnel: Patienten kommer att placeras på ett undersökningsbord som förs in i en tunnel. Tunneln är cirka 150 cm lång och 60 cm bred, öppen i båda ändarna och utrustad med belysning och fläkt för att skapa en bekväm miljö. Undersökningstiden varierar beroende på vilket organ som undersöks, vanligen mellan 10-60 minuter.
• Kommunikation under undersökningen: En röntgensjuksköterska kommer att finnas i ett intilliggande rum och övervakar samt kommunicerar med patienten genom ett högtalarsystem och en ringklocka(larmboll) för att säkerställa säkerheten och komforten under undersökningen.
• Ljud och hörselskydd: Patienten kommer att utsättas för ett kraftigt knackande ljud under undersökningen. För att minimera ljudets påverkan får patienten öronproppar och hörselkåpor. Musik kan också vara tillgänglig genom hörselkåporna vid de flesta MR-undersökningarna för en bättre upplevelse.
• Andningsinstruktioner: Under bildtagningen kan patienten vid behov få specifika instruktioner om andningen för att säkerställa bästa möjliga bildkvalitet.
• Kontrast och tarmstillande: Vid behov kan kontrastmedel administreras för att tydligare visualisera vissa strukturer. Ibland kan även tarmstillande läkemedel ges för att förbättra bildkvaliteten.

Magnetresonanstomografi (MR) med intravenös kontrast

En PVK (perifer venkateter) kommer att placeras i en ven för att möjliggöra administrering av kontrastmedel och andra eventuella läkemedel. Även SVP, CVK och piccline går bra att använda.

Ibland kan det vara nödvändigt att ta ett blodprov (kreatinin) för att kontrollera njurfunktionen innan administrering av kontrastmedel. Detta görs för att säkerställa att patienten kan eliminera kontrastmedlet effektivt.

Patienter som behöver ta kreatinin prov:

• patient som har diabetes
• har känd njurfunktionsnedsättning
• är under cytostatikabehandling eller immunterapi
• är över 65 år
• barn under 18 år.

Kontrastmedlet administreras intravenöst genom den tidigare införda PVK:n. 

Magnetresonanstomografi (MR) av bukorgan

Patienten ska fasta i 4-6 timmar. Vid vissa undersökningar kommer kontrast peroralt intas. Vid andra undersökningar behövs lavemang tas före undersökningen för ordentligt rengjord tarm.

Vid vissa undersökningar ska patienten ha full urinblåsa och vissa tömd urinblåsa. Ibland behövs tarmstillande läkemedel och ibland intravenös kontrast. All information som behövs till respektive undersökning kommer med kallelsen till patienten inför undersökningen.

Patienten förväntas kunna hålla andan ungefär 15 sekunder under bildtagning.

MR-undersökning för Barn

Röntgenavdelningen Trelleborg tar emot vakna barn från 6 år. Det finns ingen möjlighet till narkos. Vid behov av kontrastmedel ska barnet ha fyllt 12 år.

Föräldrar är alltid välkomna att följa med barnet till undersökningen, de måste dock fylla i frågeformulär för medföljande. Visning av maskinen inför undersökningen går att erbjuda. Kontakta röntgenavdelningen vid behov.

Faktaägare: Maria Lestander, Fateh Hosseini, Linda Bergkvist
Datum: 2024-05-22

Bakgrund

Nedsättning av hjärtats funktion kan ofta inte avslöjas vid undersökning i vila, utan kräver att patienten anstränger sig. Vid gradvis ökad arbetsintensitet till utmattning kan EKG-förändringar i ST-sträckan och av rytmen, hjärtfrekvens, blodtryck och eventuella subjektiva besvär registreras och maximal arbetskapacitet fastställas.

En reducerad flödesreserv på grund av koronarkärlsstenos kan i varierande grad ge patologiska förändringar av dessa parametrar. Arbetsprovet kan ge såväl diagnostisk som prognostisk information och vägledning avseende terapi.

Bedömning av arbetsprov sker mot bakgrund av kön, ålder, tidigare kända sjukdomar, eventuell pågående medicinering samt fynd under arbetsprovet såsom maximalt utvecklad effekt, symptom i arbete, hjärtfrekvensutveckling, blodtrycksutveckling och EKG-utseende på olika belastningar och i vila efter arbete.

För inneliggande patienter lämnas ett svar undersökningsdagen och för polikliniska patienter lämnas ett svar inom 5 arbetsdagar.

Indikationer

Diagnostik och utredning av arytmier och koronarsjukdom. Värdering av den fysiska arbetsförmågan, till exempel hos patienter med känd hjärt- eller lungsjukdom. Preoperativ utredning. Följa effekten av fysisk träning inom till exempel rehabiliterings- eller idrottsmedicin. Medicinsk värdering av vissa yrkesgrupper som rökdykare och vid arbete på hög höjd.

Kontraindikationer

Absoluta

• Anamnes och/eller nytillkomna EKG-förändringar tydande på pågående myokardprocess.

Relativa

• Påverkat allmäntillstånd
• Potentiellt allvarlig arytmi
• Nyligen genomgången akut hjärtsjukdom, t. ex. myokardinfarkt, endokardit eller perimyokardit
• Aortastenos
• Viloangina
• Hjärtinkompensation
• Aortaaneurysm
• Aktuell infektion, feber
• Förhöjt viloblodtryck (>230/120 mmHg)
• Patologiskt EKG, där förändringarna ej säkert kan sägas vara av äldre datum

Förberedelser

Undersökningen förutsätter att patienten kan cykla och är motiverad till kraftig kroppsansträngning. God verbal kontakt mellan patient och undersökare är nödvändig och professionell tolk ska anlitas när det behövs. Patienten bör ha lämpliga kläder och skor att cykla med.

Patienten bör ha ätit som vanligt innan undersökningen och ta med en lista över aktuella mediciner. Om undersökningen görs i syfte att utvärdera om patienten har kranskärlssjukdom eller inte (primärdiagnostik) bör undersökningen göras utan antiischemisk medicinering (utsatt betablockad, kalciumhämmare och långverkande nitroglycerin 24-48 timmar före undersökningen).

Det åligger inremitterande läkare att i remisstexten särskilt notera ifall utsättning av ovannämnda antiischemiska läkemedel inte är önskad/lämplig hos patienter där primärdiagnostik önskas.

Aktuellt vilo-EKG och eventuellt närmast föregående arbetsprov (om detta ej är gjort på enhet som lagrar EKG/arbetsprov i Region Skånes EKG-databas) skall bifogas remissen. Vid vänstersidigt skänkelblock, kammarstimulerande pacemaker eller uttalade ST-förändringar på vilo-EKG, blir ST-reaktionen under arbete ej bedömbar.

Om frågeställningen på arbetsprov är diagnostik av koronarsjukdom men arbetsprov ej är en lämplig modalitet bör annan diagnostisk metod övervägas, till exempel CT hjärta, myokardscintigrafi eller MR hjärta med perfusion.

Utförande

Efter kontroll av patientens vilo-EKG, blodtryck och aktuell anamnes börjar patienten cykla med låg startbelastning som stegvis ökas tills patienten är uttröttad eller visar andra symptom/fynd som utgör indikation för avbrytande. EKG, hjärtfrekvens och blodtryck registreras under hela provet.

De subjektiva variablerna bröstsmärta och ansträngningsgrad värderas av patienten enligt särskild skala.

Vid önskemål från remittent kan undersökningen utföras med artärblodgaser i vila och arbete och för detta sätts en venflon i a. radialis.

Undersökningstid

Den totala undersökningstiden är ca 1 timme.

Biverkningar

Undersökningen i sig gör inte ont, men det är ansträngande att cykla på ergometercykeln. Allvarliga komplikationer förekommer i någon promille av undersökningarna, i form av allvarlig arytmi, hjärtinfarkt etc.

Faktaägare: Anders Nelsson. Datum: 2024-12-16

Bakgrund

Bendensitometri innebär att man mäter benmineraltäthet (BMD = bone mineral density) i skelettet.

Minskning av bentätheten kan leda till benskörhet (osteoporos), som ökar risken för frakturer, vilka ofta drabbar ryggkotor, höfterna och handlederna. Den vanligaste direkta orsaken till benbrott, framför allt hos äldre, är att man faller eller snubblar av olika orsaker. Till detta bidrar också sjukdomar eller medicinering som påverkar synförmåga, muskelstyrka och balansförmåga. Vid en fallolycka är benskörhet en av flera riskfaktorer för benbrott.

Osteoporos, benskörhet, beror på att benvävnaden dels minskat i kvantitet och dels fått en försämrad mikrostruktur, vilket leder till en generellt minskad hållfasthet. Skelettet består av två typer av benvävnad. Kortikalt ben är kompakt och ligger som ett skal (kortikal=yttre) kring skelettets alla delar. De inre delarna av skelettet består av trabekulärt ben som är uppbyggt av tunna balkar. Det trabekulära benet innehåller fler benceller och har en snabbare omsättning än kortikalt ben. Andelen av kortikalt och trabekulärt ben varierar mellan olika delar av skelettet. Mitt på de långa rörbenen finns nästan enbart kortikalt ben, medan kotkropparna till cirka 75 procent består av trabekulärt ben. Benets grundsubstans, matrix, består av protein. Dess hårdhet och hållfasthet beror på inlagring av mineraler, framför allt kalciumsalter.

DXA är den mest etablerade metoden för utvärdering av benmineralmängd. Andra metoder såsom kvantitativt ultraljud, kvantitativ CT eller kvantitativ MR har inte samma underlag för uppskattning av frakturrisk, och används i betydligt lägre utsträckning.

Indikationer

I Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012” anges att bentäthetsmätning skall göras efter beräknad frakturrisk med FRAX (”fracture risk assessment tool”).

• Vid en tioårig frakturrisk över 15% enligt FRAX för att få en säkrare bedömning av frakturrisken.
• I undantagsfall även vid en tioårig frakturrisk under 15% enligt FRAX för att få en säkrare bedömning av frakturrisken.

Riskfaktorer för osteoporos är bland annat kvinnligt kön, hög ålder, ärftlighet, låg peak bone mass, menopaus (särskilt tidig menopaus, före 45 års ålder), lågt kalciumintag och vitamin D-brist, låg fysisk aktivitet, låg BMI (<20), rökning, alkoholmissbruk och allmän sjuklighet.

Kontraindikationer

Vikt >200 kg (maxvikt för britsen). Graviditet (dock kan underarmsmätning övervägas).

Relativ kontraindikation

Efter röntgenundersökning med kontrastmedel i tarm är det lämpligt att vänta 7 dagar då det mesta av kontrastmedlet bedöms ha försvunnit. Efter scintigrafisk undersökning med radiofarmaka är det lämpligt att vänta 3 dagar då de flesta radiofarmaka försvunnit ur kroppen. Efter röntgenundersökning med enbart intravenöst kontrastmedel är det lämpligt att vänta 1 dag.

Utförande

Patienten får ligga stilla på en brits och med hjälp av röntgenteknik med mycket låg stråldos mäter vi bentätheten i skelettet. Vi mäter oftast tätheten i höften och i ländryggen men ibland även i andra delar av kroppen. Vi ställer också en del frågor om patientens hälsa, kost och motion.

Biverkningar

Undersökningen är helt smärtfri. Stråldosen som patienten får är minimal. Effektiv stråldos vid en normal undersökning är cirka 0,002 mSv. Undersökningen tar 15–30 minuter.

Resultat och bedömning

Resultatet presenteras i form av en tabell med uppmätta benmineralhalter (BMD) i de aktuella mätlokalerna och dess avvikelse från referensmaterialet i form antal standarddeviationer.

Avvikelsen anges dels i relation till unga vuxna (20–40 år) av samma kön (T-score) och dels i relation till ett ålders-, köns-, etnicitet- och viktmatchat (25–100 kg) referensvärde (Z-score). Hos barn (upp till 20 års ålder) redovisas endast Z-score.

I resultatdelen presenteras också den maxlängd patienten uppger och patientens aktuella längd.

I bedömningen anges först en klassifikation enligt rekommendationer från ISCD (International Society for Clinical Densitometry), när så är tillämpligt. Härefter anges en gradering av benmineralmängden i de olika mätlokalerna och eventuella förbehåll för felkällor som kan förekomma.

Därefter följer en jämförelse av benmineralmängden vid tidigare gjord undersökning om sådan finns.

Om frakturrisk enligt FRAX beräknats anges denna, både för höftfraktur och totalrisk för osteoporosfraktur. Om helkroppsmätning (body composition = kroppssammansättning) är utförd anges i förekommande fall avvikelse i förhållande till referensvärde och jämförelse med eventuell tidigare undersökning. Om kotmorfometri är utförd görs en bedömning av kotornas form.

Referensintervall och normalfynd

Olika utrustningar för mätning av bentäthet använder olika beräkningsalgoritmer. Framräknade absolutvärden för bentäthet är inte identiska vid användning av olika apparatur även om de är mycket väl korrelerade till varandra. Vid mätning av bentäthet används därför relativa mått, dvs hur mycket lägre eller högre bentätheten är i förhållande till ett normalvärde med angivelse av standardavvikelser (SD).

WHO/ISCD har fastslagit följande definitioner för normal benmineralmängd, osteopeni och osteoporos:

Post- eller perimenopausala kvinnor samt män över 50 års ålder:

• Normal benmineralmängd: T-score ≥ -1,0 SD
• Låg benmineralmängd (osteopeni): T-score < -1,0 SD och > -2,5 SD
• Osteoporos: T-score ≤ -2,5 SD
• Manifest osteoporos: T-score ≤ -2,5 SD samt en eller flera genomgångna fragilitetsfrakturer

Dessa gränser är tillämpbara på höft (både femur neck - ”lårbenshals” och höft total), ländrygg och underarm. Den region som under dessa förutsättningar har lägst T-score gäller för diagnos.
För premenopausala kvinnor och män under 50 års ålder, liksom för barn, bedöms bentätheten enligt rekommendation från ISCD utifrån Z-score, med följande riktlinjer: 

• Normal benmineralmängd: Z-score > -2,0 SD
• Låg benmineralmängd för åldern: Z-score ≤ -2,0 SD

Bedömning av helkroppsmätningar (både benmineralmängd och kroppssammansättning) baseras hos vuxna på ”Total”-regionen. Hos barn (< 20 års ålder) används ”TBLH”-regionen (Total Body Less Head).

Felkällor
Kalk i kärl eller mjukdelar. Metalldelar i mätområdet.

Röntgenkontrastmedel i tarmar och urinvägar. Patient som inte kan ligga still. Tillstånd som kan försvåra osteoporosdiagnostiken är till exempel degenerativa förändringar, artritsjukdom, skolios, spondylolistes, frakturer och kirurgiskt ingrepp i skelettet.

Operatören/läkaren kan felbedöma nivån L1–L4 för att vara L2–L5 på ländryggsundersökningen. Cirka 5 procent av befolkningen har 6 lumbalkotor i stället för normalt 5.

Faktagranskare: Kristian Valind
Datum: 2024-10-17

Bakgrund

Förhöjt blodtryck (hypertoni) är en av de tyngsta riskfaktorerna för utveckling av hjärt-/kärl- och njursjukdomar som t ex stroke och hjärtinfarkt. Blodtrycket måste mätas för att ställa diagnosen hypertoni och detta sker idag i huvudsak vid mottagningsbesök med auskultatorisk teknik.

Eftersom blodtrycket i en individ varierar mycket finns det risk för att mottagningsblodtryck inte korrekt speglar individens genomsnittliga blodtryck och kardiovaskulära belastning.

Non-invasiv blodtrycksmätning, med täta registreringar under ett dygn när patienten befinner sig i sin normala miljö är en metod för utredning av hypertoni och utvärdering av hypertonibehandling, samt görs i samband med forskning.

Blodtrycksmätaren är helautomatisk, och bygger på oscillometrisk teknik och är till storleken som en mobiltelefon. Den bäres i bälte om midjan eller över axeln.

Armblodtrycket mäts med manschett med fasta intervall (rutinmässigt var 20:e minut under hela dygnet) i regel under c:a 24 timmar för att få en uppfattning om genomsnittsblodtrycket under dygnet samt under dag- respektive nattimmarna. 

Indikationer

Vid misstanke om bristande överensstämmelse mellan mottagningsblodtrycket och det ”sanna” blodtrycket i hemmet, på arbetet eller under sömn.

Exempel på indikationer är:

• Stor variation i mottagningsblodtryck.
• Misstanke om "white coat" hypertoni, dvs enbart förhöjt blodtryck i samband med mätning på mottagning men inte i patientens normala miljö.
• Diskrepans mellan mottagningsblodtryck och förekomst av hypertensiva organskador.
• Misstanke om hypotoni utanför mottagningen.
• Misstanke om maskerad hypertoni, dvs förhöjt blodtryck i patientens normala miljö men inte på mottagning.
• Utvärdering av dygnsvariation och eventuell nattlig hypertoni.
• Utvärdering av terapiresistent hypertoni.

Kontraindikationer

Inga

Förberedelser

Inga

Undersökningstid

Lämplig manschettstorlek väljs ut och blodtrycket mäts i båda armarna. Blodtrycksmanschetten placeras på den icke-dominanta armen. Om blodtrycken i armarna skiljer sig åt mer än 10 mmHg i systoliskt tryck sätts manschetten på armen med högst tryck.

Tre testmätningar sker och jämföres mot samtidig mätning med auskultatorisk metod på samma arm. Om blodtrycksmätaren "godkännes" kopplas den i ett bälte runt patientens midja eller över den ena axeln.

Muntlig och skriftlig patientinformation lämnas och patienten tilldelas en dagbok som skall fyllas i under registreringstiden. Efter c:a 1 dygn tar patienten av mätaren och lämnar vid avtalad tid tillbaka denna till avdelningen för granskning. 

Biverkningar

Smärta samt störd nattsömn kan förekomma i samband med att blodtrycksmanschetten pumpas upp. Petekier kan ses på armen hos patienter med mycket högt blodtryck.

Om fel eventuellt skulle uppstå i utrustningens inflationsfunktion kan arm-manschetten komma att kvarstanna i uppumpat läge. Ischemi i armen, perifert om manschetten kan då bli följden.

För att förhindra denna situation informeras patienten att själv avlägsna manschetten om det gör ont i armen eller om blodcirkulationen till handen eller fingrarna påverkas

Utlåtande

Inledningsvis anges datum för registreringsstart samt den totala registreringstiden i timmar och minuter. Därefter anges den procentuella andelen godkända registreringar.

Systoliskt och diastoliskt medelblodtryck anges för dagtid, nattetid och för hela dygnet åtföljt av referensvärden. Resultatredovisningen följs av tolkning/kommentar av undersökningsfynden, besvarande av frågeställningen samt ev. jämförelse med tidigare undersökningar. 

Referenser

Mancia et al. 2023 ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. Journal of Hypertension 41(12):p 1874-2071, December 2023. | DOI: 10.1097/HJH.0000000000003480

Faktaägare: Pia Sjöberg, Christoffer Göransson
Datum: 2024-04-30

Syfte

Genom att binda DMSA (Di Mercapto Succinic Acid) till en radioaktiv isotop (99mTc) kan man avbilda fungerande njurparenkym med hjälp av gammakamera. Information om separat njurfunktion erhålls samt eventuella parenkymskador kan upptäckas.

Indikationerna är att påvisa parenkymskador, bedöma ev skador efter genomgången pyelonefrit, bedöma funktionsfördelning mellan höger och vänster njure samt påvisande av hästskonjure och ektopisk njure.

Kontraindikationer

Det finns inga absoluta kontraindikationer men om möjligt bör ej undersökningen göras inom fem dagar efter renal angiografi.

Förberedelser

• Barn kan få lokal bedövningssalva före nålsättning. I Malmö sker nålsättningen för barn under 6 år på ORK post-op kliniken. I Lund sätts nålen på barnkliniken/barnkirurgen om barnet är under 2 år.
• För att undvika ökad aktivitet ackumulerad i njurbäckenet som vid ev hydronefros, uppmanas patienten att dricka extra under pausen mellan injektionen och bildtagningen. Mindre barn kan ammas.

Utförande

3 timmar efter intravenös injektion av DMSA sker bildtagning med patienten liggande på rygg i ca 15–25 min. Det är viktigt att patienten ligger stilla vid bildtagning. Viss rörelsekorrektion kan göras i efterhand, men om rörelsen är för stor måste ny bildinsamling genomföras. "Vakumkudde" för att fixera barnet används ofta. Barn sederas ibland inför undersökningen.

Efter avslutad bildtagning uppmanas patienten att tömma blåsan ofta. Blöja bytes oftare på små barn.

Undersökningstid

Undersökningen tar 1–2 timmar på förmiddagen och cirka 30 minuter på eftermiddagen.

Biverkningar

Inga kända biverkningar.

Faktaägare: Eva Persson
Datum: 2024-11-18

Bakgrund

Datortomografi (DT) är en digital, röntgenbaserad undersökningsmetod, som möjliggör avbildning av skallbenet, hjärnan och andra mjukdelsstrukturer innanför och utanför skallbenet. DT av skallen är en beprövad metod och har använts i klinisk rutin i över 30 år.

Med en DT-undersökning av skallen kan många patologiska förändringar i eller utanför hjärnan påvisas till exempel blödning, infarkt, större kärlförändringar, expansiva processer, traumatiska skador eller missbildningar.

Indikationer

• Utredning av neurologiska symptom t.ex. huvudvärk, känselstörningar, förlamningar eller demens
• Utredning av vissa psykiska tillstånd
• Skalltrauma
• Postoperativa kontroller
• Bildmaterial för stereotaktiska ingrepp eller för framtagning av modeller/implantat

Kontraindikationer

Ingen kontraindikation vid undersökning utan kontrast (81000).

Kontraindikationer vid undersökning med kontrast (81080, 81081):

• Diabetes som behandlas med metformin, tex. Glucophage®
• Överkänslighet mot jod-kontrastmedel
• Nedsatt njurfunktion (högt kreatinin)
• Myastenia gravis
• Obehandlad hypertyreos
• Misstänkt/nydiagnostiserad tyreoideacancer där radiojodundersökning/-behandling kan bli aktuell

Flera av kontraindikationer är relativa. För detaljerad information se SFMR:s Nationella rekommendationer jodkontrastmedel

DT av hjärnan ger en relativ hög stråldos till patienten och ska därför bara utföras vid tydlig klinisk frågeställning.

Vid graviditet ska undersökningen i första hand utföras efter förlossningen. Om detta inte är möjligt kan undersökningen utföras även under graviditeten då stråldosen till fostret är mycket låg. 

Förberedelser

Remiss skickas till aktuell röntgenavdelning. Samtliga remisser granskas av en radiolog som i remissen anger prioritering i tid, samt anger hur undersökningen ska utföras. Undantag från prioritering görs när det gäller prio 1 + 2 + 3 från akutmottagningen samt DT hjärna med frågeställning blödning eller infarkt – dessa undersökningar utförs akut.

Polikliniska patienter erhåller skriftlig kallelse. Inneliggande patienter kallas via vårdavdelningen. Akutpatient rings efter av undersökningsrummets personal.

Med remissen som underlag ankomstregistreras patienten i RIS (Röntgens Informations System) i receptionen på röntgenavdelningen.

Utförande

Patienten undersöks normalt i ryggläge med huvudet först.
Vid kontrastanvändning sätts en nål av typ venflon i lämplig ven på armen.

Biverkningar

Nålstick i armen.

I samband med kontrastmedelsinjektion kan man uppleva en värmekänsla som snabbt går över.

Överkänslighetsreaktioner mot kontrastmedel kan förekomma.

Bedömning/Svarsrutiner

Utlåtandet ska innehålla en kort beskrivning av patologiska fynd och besvara frågeställningen. Vid långt utlåtande ska detta avslutas med en sammanfattning. Varje bild ska bedömas helt, även med avseende på bifynd av betydelse.

Bakgrund

Registrering av storhjärnans elektriska aktivitet. EEG-aktivitetens utseende är beroende av bland annat ålder, vakenhetsgrad och eventuella sjukdomstillstånd.

Remissinformation

Specificera om rutin-EEG eller sömn-EEG önskas. Sömn-EEG har högre sensitivitet för epileptiform aktivitet men är mer resurskrävande för patienten och EEG-lab.

• Relevant sjukdomshistoria.
• Relevant kliniskt status och vid akut undersökning patientens medvetandegrad och aktuella bortfalls- och retningssymptom.
• Relevanta läkemedel, särskilt centralverkande och anfallsförebyggande läkemedel.
• Operationer eller stroke/blödning i anamnesen.
• Neuroradiologiska fynd.
• Relevanta laboratorieresultat.
• Vid epilepsiutredning: anfallsbeskrivning (semiologi), ungefärlig tidpunkt för senaste anfall och anfallsfrekvens.
• Barn: Normal födsel, gestationsålder för spädbarn, utveckling, hereditet?
• Uppgift om patienten är yrkeschaufför.

Vid akuta EEG ange telefonnummer till ansvarig läkare.

Indikationer

Epilepsiutredningar; Status epileptikus; Oklar medvetslöshet; Encefalit; Encefalopatier

Exempel på akuta frågeställningar om EEG-resultatet har betydelse för den akuta handläggningen:

• Status epileptikus.
• Oklar medvetslöshet.
• Encefalit/encefalopati inklusive cerebral ischemi/anoxi
• Oklar förvirring/konfusion kan vara akut frågeställning om status epileptikus är en rimlig differentialdiagnos.
• Om patienten inte återhämtat sig som förväntat efter ett kliniskt anfall föreligger indikation för akut EEG för att klargöra om det föreligger ett non-konvulsivt status epileptikus.

Vid frånvaro av associerade symptom (till exempel aura, blickdeviation, automatismer, andra fokala symptom) bidrar polikliniskt EEG vanligen inte vid följande tillstånd: Huvudvärk; Yrsel; Svimning/synkope (Vid synkoperingar är EEG inte förstahandsutredning); Depression; Lillhjärnsförändringar eftersom lillhjärnans aktivitet inte avbildas på EEG.

Vid förstagångsinsjuknande med psykotiska symptom finns ingen säker evidens för EEG-undersökning. EEG kan vara indicerat om insjuknandet är atypiskt och associerade symptom inger klinisk misstanke på epilepsi eller exempelvis autoimmun encefalit. 

Kontraindikationer

Inga kontraindikationer för EEG utan provokationer.

Exempel på kontraindikationer för hyperventilationsprovokation är moya-moya, sickle cell anemi, hjärtinfarkt/arytmi eller cerebrovaskulär lesion senaste tre månaderna, förhöjt intrakraniellt tryck eller svår lungsjukdom.

Känd graviditet är kontraindikation för både hyperventilation och intermittent ljusstimulering.

EEG är svårt att genomföra och bedöma på oroliga patienter som har svårt att ligga stilla.

Prioritering av remiss

Biomedicinsk analytiker gör remissbedömning, vid behov med stöd av klinisk neurofysiolog.

Inremitterande läkare har huvudansvaret för att värdera om indikation för akut EEG föreligger, eventuellt i samråd med klinisk neurofysiolog. Endast EEG med akut indikation bör akutmärkas i remissystemet. Akuta EEG bör utföras och besvaras samma dag, men kan i samråd med remitterande enhet skjutas till efterföljande dag.

EEG på inneliggande patient (icke akut indikation) görs om möjligt inom 1-2 vardagar. Om EEGt ej har betydelse för den inneliggande vården kan det istället utföras polikliniskt.

Vid förstagångsutredning av misstänkt epilepsi hos barn (3-17 år) är melatonin-sömn-EEG förstahandsval.

Vid körkortsärende utförs ibland funktionstest (tryckknappstest) om remitterande läkare begär detta. Detta gäller framförallt patienter med generaliserad epilepsi med åtminstone 1-2 sekunder långa episoder med spike-slow-wave-aktivitet som uppträder flera ggr under ett rutin-EEG. Om vi inte har något tidigare EEG eller om senaste EEG varit närmast normalt så kan patienten kallas till sedvanligt rutin-EEG. 

Polikliniskt ”kontroll-EEG”

Vid generaliserad epilepsi (speciellt idiopatisk generaliserad epilepsi) hos barn och vuxna ger ”kontroll-EEG” vägledning om risken för anfall och effekt av insatt antiepileptisk medicinering. Grundregel är att dessa kontroller görs med rutin-EEG om inte inremitterande tydligt begär sömn-EEG.

Vid känd fokal epilepsi hos barn kan kontroll-EEG ha ett värde, till exempel för att belysa utveckling mot CSWS (Epileptic Encephalopathy with Continuous Spike and Wave During Sleep).

Vid känd fokal epilepsi hos vuxna (”säkerställd diagnos”) finns ingen säker evidens att mängden fokal interiktal epileptiform aktivitet vid polikliniskt ”kontroll-EEG” ger vägledning avseende risken för anfall eller effekt av insatt antiepileptisk medicinering. Om epilepsidiagnosen ter sig kliniskt säker och vi har hittat tydlig fokal epileptiform aktivitet i tidigare EEG så är grundregeln att vi återsänder remissen.

Undantag: 

• Transportstyrelsen har begärt EEG.
• Tidigare EEG har visat subklinisk elektrografisk anfallsaktivitet.
• Tidigare fynd av epileptiform aktivitet har varit tveksamt, till exempel enstaka skarp våg.
• Utifrån tidigare kliniska bild och typ av epileptiform aktivitet kan det inte säkert avgöras om generaliserad eller fokal epilepsi.
• Om den kliniska bilden/semiologin har ändrats.

Förberedelser relevanta för remitterande läkare

Patienten ska ta sina mediciner som vanligt om inte annat föreskrivits av behandlande läkare. Barn 3-17 år erbjuds vanligen premedicinering med Melatonin vid sömn-EEG. Vid sömn-EEG på vuxna kallas patienten med delnattssömndeprivering (sova kl 00-04).

Utförande

Elektrodmössa eller flera små elektroder fästs på huvudet med hjälp av en vattenlöslig salva. Ofta används video. För viss åldersgrupper utförs provokationer (hyperventilation <70åå, blinkande lampa/intermittent ljusstimulering <30åå).

Biverkningar/obehag

Inga biverkningar vid EEG utan provokationer. Provokationer, till exempel hyperventilation eller intermittent ljusstimulering ger liten ökad risk för kramp under registreringen (<1%).
Undersökningen är smärtfri.

Bedömning/Svarsrutiner

EEG tolkas av läkare klinisk neurofysiologi. Polikliniska EEG besvaras inom cirka två veckor. Akuta EEG besvaras samma dag.

Akuta EEG

På Klinik neurofys SUS är sista tidpunkt för aktiv bevakning av inkomna akuta remisser klockan 16.00 kontorstid.

Dagjourtelefon för akuta frågor till läkare klinisk neurofysiologi 046-173377 är öppen vardagar klockan 08.15-12.00 samt 13.00-16.30

Telefon (046-1)75171 till jourberedskap lördagar/söndagar/helgdagar SUS Lund/Malmö klockan 09.00-12.00 för akuta rutin-EEG eller akut tolkning av förenklad cEEG-monitorering där EEG-resultatet kan förändra den akuta handläggningen framför allt misstanke på status epileptikus.

Faktagranskare: Erik Westhall
Datum: 2024-10-11

Bakgrund

Genom att kontinuerligt mäta inandad mängd syre och utandad mängd koldioxid under ett arbetsprov kan man få en jämfört med arbetsprov klarare bild av en patients pulmonella och kardiella potential och för arbete begränsande faktorer.

Undersökningen görs ofta i kombination med syremättnadsregistrering och data från vanlig spirometri. Förutom information motsvarande ett vanligt arbetsprov erhålles maximal syreupptagningsförmåga, syreupptagets och koldioxidelimineringens dynamik, andningsreserv, syrepuls, och respiratorisk kvot vid olika belastningar.

Resultaten beskrivs i förhållande till kön, ålder, kroppsstorlek, kända sjukdomar, tidigare fysisk aktivitet och eventuell pågående medicinering.

Indikationer

Riskstratifiering och prognostik rörande hjärtsviktspatienter, riskbedömning av lungcancerpatienter inför eventuell lungresektion och utredningar av oklar dyspné.

Andra tillstånd där undersökningen kan vara av värde är t ex myopatier, olika kongenitala hjärtsjukdomstillstånd och pulmonell hypertension. Metoden kan även användas för träningsoptimering och träningsuppföljning.

Kontraindikationer

Anamnes och/eller nytillkomna EKG-förändringar tydande på pågående myokardprocess eller tillstånd i leder/skelett som omöjliggör cykling/löpning.

Försiktighet vid: påverkat allmäntillstånd, t ex vid hjärtsvikt och feber, potentiellt allvarlig arytmi eller överledningsrubbning, aortastenos, viloangina, nyligen genomgången myokardaffektion eller kraftigt förhöjt viloblodtryck.

Förberedelser

Patienten bör ha lämpliga kläder och skor att cykla eller löpa/gå med. Patienten bör två timmar före undersökning undvika större matintag. Tobak och alkohol bör undvikas undersökningsdagen. Patienten ombedes anteckna aktuella mediciner.

Kommunikationen mellan patient och personal är mycket viktig vid undersökningen, varför professionell tolk bör anlitas vid språksvårigheter.

Utförande

Undersökningen utförs under EKG-övervakning, med mask över näsa och mun för analys av andningsgaser, blodtrycksmätning samt saturationsmätning.

Patienten belastas vanligen genom cykling (ibland rullande matta) med ramp, dvs belastningen ökas successivt under arbetet. Viss registrering av andningsgaser med mera görs även i vila före och efter arbete.

I rutinfallet tas inte blodprov, men vid enstaka frågeställningar kan undersökningen utföras med artärblodgaser i vila och arbete och för detta sätts en venflon i a. radialis.

Undersökningstid

Cirka 60 minuter.

Biverkningar

Undersökningen i sig gör inte ont, men det är ansträngande att cykla på ergometercykeln och masken kan upplevas som obehaglig att ha på sig. Allvarliga komplikationer förekommer i någon promille av undersökningarna, t ex i form av allvarlig arytmi eller hjärtinfarkt.

Faktaägare:  Henrik Mosén
Datum: 2024-04-04

⁷⁵Se-HCAT, gallsyramalabsorptionsmätning

Metod

HCAT är en syntetisk konjugerad gallsyra som är resistent mot dekonjugering. Efter intag av radioaktivt märkt HCAT ses vid upprepad mätning flera dagar senare en nedsatt helkroppsretention av HCAT vid gallsaltsmalabsorption.

Indikationer

• Utredning av kronisk diarré
• Värdering av tunntarmsfunktionen efter en bukoperation
• Inflammatorisk tarmsjukdom

Kontraindikationer

• Försiktighet måste iakttas vid tillförsel av tauroselcholsyra (Se-75) till patienter med svår leverinsufficiens eller obstruktion i gallgångar eftersom stråldosen till levern ökas signifikant under dessa omständigheter (Fass, Produktresumé Sehcat, 2020).
• Questran/Lestid eller Cholestagel påverkar cirkulationen av 75Se-HCAT och ett falskt patologiskt värde fås.
• Patienten bör om möjligt undvika smärtstillande eller hostdämpande medel som innehåller Opioider samt Loperamid som Imodium®, Loperamid®, Dimor® och Travello® dessa dämpar tarmmotoriken.

Förberedelser

Patienten skall vara fastande från kl. 24.00 kvällen före undersökningen.

Läkemedel som interfererar med återresorption av gallsalter t ex Questran ®, Lestid ® och Cholestagel ®, ska avbrytas 7 dagar före undersökningen.

Utsättning av dessa läkemedel måste godkännas av remitterande läkare

Ovanstående läkemedel skall heller inte tas under undersökningsveckan

Patienten bör om möjligt undvika smärtsittande eller hostdämpande medel som innehåller Opioider samt Loperamid som Imodium®, Loperamid®, Dimor® och Travello® dessa dämpar tarmmotoriken. Dessa skall avbrytas 2 dagar före undersökningen

Utförande

Patienten får dricka 100 ml vatten inmärkt med 75Se-HCAT. Efter 1 timme sker en helkroppsmätning med patienten liggande på en brits i ett speciellt lågaktivitetsrum med tjocka stålväggar. Två detektorer, en över och en under patienten, detekterar strålningen vilket tar ca 30 minuter. Mätningen upprepas efter exakt 7 dagar.

Undersökningstid

Cirka 15 minuter vid ankomst till avdelningen. 1 timme senare sker helkroppsmätningen som tar cirka 30 minuter. Dag 7 cirka 30 minuter.

Biverkningar/obehag

Undersökningen i sig ger inga obehag.

Referenser

Delhez H, van den Berg JW, van Blankenstein M, Meerwaldt JH. New method for the determination of bile acid turnover using 75Se-homocholic acid taurine. Eur J Nucl Med. 1982;7(6):269-71.

Freundlieb O, Szy D, Balzer K, Strötges MW. Comparative studies of various methods of measuring bile acid secretion using 75Se-labelled homotaurocholic acid (75Se-HCAT). Nuklearmedizin. 1983 Oct;22(5):258-61.

Faktaägare: Sabine Garpered
2024-02-27

Bakgrund

Systemisk amyloidos är en sjukdomsgrupp där cirkulerande proteiner av olika anledningar felveckas och inlagras i kroppens vävnader, vilket orsakar sjukdom. När amyloidfibriller inlagras i hjärtat orsakar det hypertrofi och restriktiv kardiomyopati.

Prognos och behandling skiljer sig avsevärt mellan de olika sjukdomsgrupperna och därför är korrekt diagnostik ytterst viktig.

På senaste åren har Tc-märkt bisfosfonat blivit viktigt för icke-invasiv diagnostik vid hjärtamyloidos. Undersökningen utvärderas genom en kvalitativ och semikvantitativ bedömning av upptaget i förhållande till det ordinära upptaget i skelettet enligt EANM:s och ASNC:s konsensus rekommendationer 2019.

Indikationer

Diagnostik och utredning av misstanke om hjärtamyloidos. Differentiera mellan light chain (AL)- och transtyretin (ATTR)-hjärtamyloidos.

Kontraindikationer

Inga kontraindikationer men försiktighet vid graviditet och amning.

Förberedelser

Inga specifika.

Vid svåra smärttillstånd rekommenderas smärtlindrande premedicinering då bildtagningen kräver att patienten kan ligga stilla upp till 60 minuter. Detta ordineras av remitterande läkare.

Utförande

Det radioaktiva spårämnet injiceras intravenöst. 3 timmar senare genomförs bildtagning. Antingen tas tomografiska bilder (SPECT) tillsammans med lågdos-CT, eller både planara och SPECT/CT-bilder. 

Undersökningstid

Cirka 15 minuter i samband med injektionen och 30 - 60 minuter i samband med bildtagningen. Mellan injektion och bildtagning får patienten en paus på cirka 3 timmar.

Biverkningar

Undersökningen i sig ger inga obehag. Vissa patienter med uttalad klaustrofobi kan ha svårigheter att ligga stilla i gammakameran, men detta är sällsynt.

Faktaägare: Ragnheidur Fridriktsdottir
Datum: 2024-03-01

Bakgrund

Röntgenundersökning av skelett och leder (sternum, nyckelben, axel, överarm, armbåge, underarm, handled/scaphoideum, hand, kotpelare, bäcken/höft, lårben, knä, underben, fotled och fot) är väl etablerade och beprövade metoder sedan decennier 

Vid röntgenundersökning kan framför allt skelettet bedömas och även leder kan till viss del bedömas. Bedömning av omgivande mjukdelar är dock svår och ofta inte möjlig.

Indikationer

Undersökning av skelett/leder är indicerad vid frågeställning om:

• Fraktur / Dislokation
• Frakturkontroll / Postoperativ kontroll
• Proteskontroll (i förekommande fall)
• Artros / Artrit
• Skelettinfektion
• Skelettförändringar
• Tumör / Metastas /Destruktion i skelett
• Andra specifika indikationer kan förekomma för de olika undersökningarna. Speciell instruktion för MR-röntgen knä indikationer (pdf)

Observera att tumör/destruktion i skelettet inte kan uteslutas med konventionell röntgenundersökning! Det gäller även infektion.

Kontraindikationer

Inga absoluta kontraindikationer finns. Eventuell graviditet dock ska alltid anges i remissen!

Vid graviditet bör man även undvika direkt bestrålning av uterus/foster, varför man vid t.ex undersökning av kotpelare/bäcken bör välja annan undersökningsmetod utan joniserande strålning. Vid undersökning av andra skelettdelar/leder kan dock även gravida undersökas.

Förberedelser

Kontrollera om eventuellt gips/bandage ska vara kvar vid undersökningen. Remittenten ombesörjer borttagning av gips, i övrigt inga förberedelser.

Utförande

Ett antal bilder tas av aktuell kroppsdel i olika positioner. Patienten får, beroende på vilken undersökning som ska göras, antingen ligga, sitta eller stå i samband med att bilderna tas.

Biverkningar

Inga.

Bedömning/Svarsrutiner

I svaret görs en beskrivning av eventuella patologiska fynd. Frågeställningen ska om möjligt besvaras. Det är därför viktigt med adekvat och genomtänkt frågeställning i remissen.

Faktaägare: Ingvar Kristiansson
Datum: 2024-05-20

Bakgrund

Med lungscintigrafi undersöks den regionala fördelningen av ventilation (V) och perfusion (P). Lungscintigrafi är en väl etablerad metod för diagnostik av patienter med misstänkt lungembolism (LE), vilket är den vanligaste indikationen för undersökningen.

LE orsakar typiska segmentella perfusionsdefekter med bevarad ventilation. Ventilationsfördelningen kartlägges genom inandning av radioaktivt märkta partiklar som deponeras i perifera luftvägar i proportion till den regionala ventilationen.

Perfusionsfördelningen kartlägges genom en intravenös injektion av en suspension av radioaktivt märkt makroaggregerat humant albumin (MAA), som fastnar i prekapillära lungkärl. Radioaktiviteten över lungfälten registreras med en gammakamera i flera projektioner, SPECT, vilket ger möjlighet att bedöma utbredning av LE som i sin tur påverkar val av terapi.

Bedömningen sker genom visuell granskning av ventilations-, perfusions- och kvotbilder samt kvantitativ bedömning av ventilation/perfusion nedsättning. 

Indikationer

• Misstanke på lungemboli och uppföljning efter insatt terapi
• Bedömning av funktion och sidofördelning före kirurgisk lungvolymreduktion.
• Lungtransplanterade (kan ha prediktivt värde)
• Misstanke om patologiska förbindelser mellan venöst och arteriellt blod i hjärta och lungor.

Kontraindikationer

Några absoluta kontraindikationer finns ej. Vid pulmonell hypertension strävar man dock efter att begränsa antalet partiklar vid perfusionsundersökningen. Vid graviditet, åtminstone till och med vecka 15, gör man vanligen bara perfusions-SPECT första dagen för att hålla stråldosen mycket låg. Vid behov utförs ventilations-SPECT dagen därpå.

Förberedelser

Inga förberedelser, men ta kontakt med oss om patienten har genomgått annan nuklearmedicinsk undersökning i nära anslutning till aktuell undersökning eller om patienten är gravid eller ammar. Om patienten har pulmonell hypertension, var vänlig ange tryckgradienten i remissen.

Utförande

Vanligen görs först ventilations-SPECT. I liggande med näsklämma får patienten inhalera radioaktivt märkta partiklar under några minuter. Härefter sker bildtagning med gammakamera. Omedelbart efter ventilations-SPECT utförs perfusions-SPECT. Ett radioaktivt märkt albumin-aggregat injiceras intravenöst med patienten fortsatt i liggande (ingen lägesändring). Härefter sker ny bildtagning. Vid behov utförs härefter lågdos-DT för anatomisk korrelation. Sammanlagd kameratid 20-25 minuter.

Undersökningstid

Totala undersökningstiden är mindre än 60 minuter.

Biverkningar

En uttalad pulmonell hypertension kan förvärras efter injektion av MAA. Från metodens tidiga dagar finns enstaka rapporter om dödsfall men med modern teknik och försiktighetsåtgärder enligt ovan är detta inte längre ett problem.

Faktaägare: Erland Hvittfeldt
Datum: 2024-11-20

Bakgrund

Rytmrubbningar kan ge upphov till subjektiv känsla av "hjärtklappning", men även orsaka yrsel och svimning. EKG är den bästa metoden att diagnostisera hjärtarytmier, men många av dessa uppträder endast sporadiskt och kortvarigt

Vid undersökning med långtids-EKG, vanligen under 1-2 dagar i samband med normal aktivitet, är chansen mycket större att upptäcka arytmi än då EKG-undersökningen utförs under kort tid i vila.

Sambandet mellan symtom/aktuell aktivitet hos patienten och eventuell arytmi är mycket betydelsefullt vid undersökning med långtids-EKG, varför patienten även för "dagbok" under registreringstiden. Hjärtfrekvens, arytmier och typ av extraslag samt korrelation till eventuella noterade symtom är exempel på sådant som bedöms.

Indikationer

Hjärtklappningsbesvär, oklar yrsel/svimning, utredning av känd arytmibenägenhet och kontroll av arytmibehandling är vanliga indikationer. Andra förekommande är till exempel långt QT-syndrom.

Kontraindikationer

Inga.

Förberedelser

Det åligger inremitterande att informera patienten om eventuella medicinjusteringar inför undersökningen.

Patienten ska inte använda kräm eller hudlotion på bröstkorgen.

Utförande

Undersökningen inleds med ett vilo-EKG. Engångselektroder appliceras på bröstkorgen och ansluts till en bärbar registreringsenhet. EKG registreras under ett antal förvalda dygn (vanligtvis ett, två eller sju). Under registreringen förs noggrann dagbok över aktiviteter och symtom.

En 6-minuters ansträngning under registreringen är av värde om patienten orkar och kan. Vid undersökning i Lund ska registreringsenhet tillsammans med dagbok återlämnas nästföljande vardag efter avslutad registrering. Vid undersökning i Malmö ska registreringsenhet tillsammans med dagbok återlämnas enligt överenskommelse med personalen.

Undersökningstid

Att koppla på och starta registreringen tar cirka 30 minuter.

Biverkningar

Irritation/rodnad/blåsbildning under elektroderna kan i sällsynta fall förekomma. Hudförändringarna läker utan resttillstånd. Under registrering får man inte duscha/bada.

Faktaägare: Johan Economou Lundeberg och Anders Persson
Datum: 2024-04-09

Bakgrund

Undersökningen görs för att påvisa bronkiell hyperreaktivitet, i regel hos individer med klinisk misstanke på astma men med normalt fynd vid spirometri med bronkdilatation.

Metakolin är en acetylkolinanalog som verkar direkt på glatt muskulatur och ger en bronkkonstriktion. Vid undersökningen andas patienten in stigande doser av metakolin och effekten mäts efter varje dos. Hos individer med bronkiell hyperreaktivitet ses effekt vid lägre dos.

Det stora flertalet individer med klinisk astma uppvisar bronkiell hyperreaktivitet. Även individer utan klinisk astma kan dock ha bronkiell hyperreaktivtet. Undersökningen har därför relativt hög sensitivitet men begränsad specificitet avseende diagnostik av astma.

Pågående behandling med bronkdilaterande läkemedel liksom med inhalationssteroider reducerar undersökningens sensitivitet.

Indikationer

Påvisande av bronkiell hyperreaktivtet hos patienter med klinisk misstanke på astma men normal spirometri med bronkdilatation.

Uteslutande av bronkiell hyperreaktivtet hos individer i vissa riskyrken.

Kontraindikationer

• God verbal kontakt mellan patient och undersökare är nödvändig. Tolk bör anlitas även i tveksamma fall.
• Patienten skall kunna förstå och följa instruktioner.
• Svår flödesobstruktion i utgångsundersökningen.
• Nyligen genomgången (< 3 månader) myokardinfarkt eller cerebrovaskulär lesion.

Relativa kontraindikationer

• Måttlig flödesobstruktion i utgångsundersökningen.
• Nyligen genomgången (<2 veckor) luftvägsinfektion.
• Exacerbation av astma.
• Graviditet.

Förberedelser

Patienten får inte röka 4 timmar före undersökningen.

Remitterande läkare bestämmer om patienten skall sätta ut eventuell medicinering inför undersökningen. Vi rekommenderar att såväl bronkdilaterare som inhalationssteroider sätts ut.

Utförande

Efter en utgångsundersökning får patienten andas in metakolin i stigande dos. Totalt ges maximalt sju doser med en ackumulerad dos av 3,3 mg. Effekten mäts som förändring i FEV₁ och lungmotstånd efter varje dos. Om FEV₁ faller >20 % från utgångsvärdet avbryts provokationen. Undersökningen avslutas alltid med bronkdilatation.

Resultatet av undersökningen uttrycks som PD₂₀, den dos vid vilken FEV₁ fallit 20 % från utgångsvärdet. Hos friska individer nås inte PD₂₀ vid maximal dos.

Undersökningstid

Undersökningen tar cirka 1,5 timmar.

Biverkningar/obehag

Kraftigt svar på metakolinprovokation kan ge dyspné. Effekten av bronkdilatation är i regel omedelbar och god. B₂-stimulerare, som ges i slutet av undersökningen, kan ge hjärtklappning och tremor.

Faktaägare: Hanna Sjöberg Ovenholm
2024-02-26

Bakgrund

123-I-MIBG är en substans som liknar noradrenalin och tas upp och anrikas i primära och sekundära endokrina tumörer, till exempel feokromocytom och neuroblastom. Vid upprepad bildregistrering med gammakamera ses ökande upptag av123-I-MIBG i tumörvävnad jämfört med omgivningen.

Undersökningen kan också göras för att värdera sympatisk innervering i exempelvis hjärtat.

I svaret bedömer man om upptaget är ökat eller minskat i förhållande till det förväntade ordinära upptaget.

Indikationer

Påvisande och lokalisering av till exempel feokromocytom/neuroblastom. Undersökning av sympatisk innervering i hjärtat vid exempelvis hjärtsvikt eller misstänkt neurologisk sjukdom.

Kontraindikationer

Inga kontraindikationer men försiktighet vid graviditet och amning.

Förberedelser

Patienten får Kaliumjodid tabletter för blockering av sköldkörteln. 

Patienten ska dricka lite extra under de båda undersökningsdagarna och tömma blåsan ofta. Detta för att minimera stråldosen till urinblåsan.

Interaktion av vissa läkemedel

Många läkemedel, såsom opioider, tramadol, tricykliska antidepressiva, sympaticomimetika, antihypertensiva/kardiovaskulära och antipsykotiska läkemedel, kan påverka upptaget av MIBG och de kan därmed tänkas påverka undersökningsresultatet. Om möjligt bör behandlande läkare sätta ut sådana läkemedel inför undersökningen och detta i tillräckligt god tid.

För närmare uppgifter om aktuella läkemedel och tid för utsättande var god se Bombardieri E et al. 131I/123I-Metaiodobenzylguanidine (MIBG) scintigraphy: procedure guidelines for tumour imaging. Eur J Nucl Med Mol Imaging 2010, 37:2436–2446

Typen av läkemedel och den långa tiden de ska vara utsatta gör att det inte är lämpligt att vi som diagnostisk enhet sätter ut dem inför undersökningen. Däremot noterar vi vilka läkemedel patienten står på i samband med undersökningen.

Utförande

Vid undersökning för tumördiagnostik sker undersökningen två dagar efter varandra. Efter intravenös injektion av 123-I-MIBG sker bildregistrering efter 24 timmar som helkroppsscanning samt tomografi kombinerad med röntgenundersökning (CT) av misstänkt organ. 

Vid undersökning av sympatisk innervering av hjärtat sker bildregistrering med planar bildtagning efter 15 minuter och fyra timmar samt tomografisk bildtagning efter fyra timmar.

De tomografiska bilderna tillsammans med de anatomiska översiktsbilderna ger en möjlighet till bättre lokalisation.

Undersökningstid

Vid tumörfrågeställning: Cirka 15 minuter i samband med injektionen dag 1 och cirka 120 minuter i samband med bildtagningen dag 2.

Vid hjärtfrågeställning: Cirka 4,5 timmar.

Biverkningar

Undersökningen i sig ger nästan aldrig något obehag. Vissa patienter med uttalad klaustrofobi kan ha svårigheter att ligga i gammakameran, men detta är sällsynt.

Patienter med feokromocytom kan vid injektion av MIBG, i mycket ovanliga fall, få en snabb noradrenalinutsöndring med påföljande blodtryckshöjning. Risken vid injektion av 123-I-MIBG är ringa, phentolamin (alfa-blockare) finns tillgängligt i beredskap i samband med injektionen.

Faktaägare: Fredrik Hedeer
Datum: 2024-10-07

Bakgrund

Myokardscintigrafi är en nuklearmedicinsk metod som avbildar blodförsörjningen till hjärtmuskeln. Undersökningen används hos patienter med misstänkt eller känd koronarsjukdom, dels för att påvisa om myokardischemi föreligger (primärdiagnostik), dels för att styra terapi i form av ballongvidgning (PCI) eller kranskärlsoperation (CABG).

Patienten injiceras med en radioaktiv isotop märkt med ett ämne som tas upp i myokardiet i förhållande till blodflödet vid injektionstillfället. Injektionen sker dels i vila, dels vid provokation (arbetsprov eller farmakologiskt).

Under maximal arbetsbelastning eller vid bröstsmärta kan en minskad flödesreserv på grund av stenoser i koronarkärlen påvisas genom ett minskat regionalt upptag av isotopen.

Bildregistrering sker med hjälp av en gammakamera. Signalen samlas in EKG-styrt (gated SPECT) vilket gör att undersökningen också kan ge information om hjärtats funktion och vänsterkammarvolymer.

Svaret på en myokardscintigrafi innehåller en beskrivning av fynden vid provokationen samt scintigrafin. Därefter följer en bedömning av eventuell belastningsinducerad myokardischemi. En bedömning av vänsterkammarfunktionen anges i de flesta fall.

En normal myokardscintigrafi har visat sig innebära låg sannolikhet för framtida kardiovaskulära händelser (de närmaste två åren) med ett negativt prediktivt värde på 99%.

Indikationer

Myokardscintigrafi är indicerat på patienter med intermediär sannolikhet för kranskärlssjukdom eller då arbetsprov inte är bedömbart. Detta innebär att patienter med vänstersidigt skänkelblock eller med andra ST-T-förändringar i vila kan remitteras för myokardscintigrafi istället för arbetsprov.

Myokardscintigrafi kan också bli aktuellt då arbetsprovet inte är bedömbart på grund av låg slutpuls, ospecifika bröstsmärtor utan tydliga ST-T-förändringar eller då patienten inte kan utföra ett maximalt arbetsprov (till exempel inte kan cykla).

Kontraindikationer

Pågående myokardprocess och instabil angina är kontraindikation för stressprovokation. Undersökningen kan göras med adenosinprovokation från och med 48 timmar efter akut koronart syndrom. Adenosin är kontraindicerat vid astma eller annan svår obstruktiv lungsjukdom, AV-block II och III, pågående behandling med teofyllin eller dipyridamol eller systoliskt viloblodtryck under 95 mmHg.

Förberedelser

Om undersökningen görs i syfte att utvärdera om patienten har kranskärlssjukdom eller inte (primärdiagnostik) bör undersökningen göras utan antiischemisk medicinering (utsatt betablockad och långverkande nitroglycerin 24-48 timmar före undersökningen).

Om undersökningen utförs för att studera ischemins utbredning och svårighetsgrad under pågående behandling, hos en patient med känd ischemisk hjärtsjukdom, kan medicineringen kvarstå. När vi prioriterar remissen tar vi ställning till om antiischemisk medicin ska sättas ut eller inte.

Koffein (kaffe, te, choklad, coladrycker, energidrycker, Treo) får ej intas 24 timmar före undersökningen, då koffein hämmar effekten av adenosin vilket kan leda till att undersökningen ger ett falskt negativt resultat. Dipyridamole och Teofyllin ska sättas ut 3 dagar före undersökningen.

Patienten ska vara fastande 2 timmar innan undersökningen.

Utförande

I normala fall inleds undersökningen med stressprovokation. Om patienten inte kan cykla eller inte uppnår tillräckligt hög slutpuls görs provokationen med adenosin eller regadenoson. I övriga fall används ett arbetsprov som provokation.

Patienten injiceras i en perifer nål med isotop under provokationen. ½-1 timme efter provokation genomförs bildtagning med gammakamera, då patienten får ligga på rygg med armarna ovanför huvudet under 10-30 minuter (Malmö) eller 5-15 minuter (Lund). Om stressundersökningen är normal avslutas undersökningen.

Om det finns område med nedsatt upptag görs en viloinjektion, följt av ytterligare en bildtagning med gammakamera.

Undersökningstid

Malmö: Undersökningen, inklusive vila och stress, utförs under två dagar (3-4 timmar per dag).

Lund: Undersökningen, inklusive vila och stress, utförs vanligen under en dag (totalt ca 6 timmar), ibland under två dagar (3-4 timmar per dag).

Biverkningar

Adenosin- och regadenosonprovokation ger ofta snabbt övergående symptom i form av huvudvärk, andfåddhet och tryck över bröstet. I sällsynta fall kan adenosin utfösa bronkobstruktion. Arbetsprov ger i någon promille av undersökningarna allvarliga komplikationer som till exempel hjärtinfarkt och allvarliga arytmier.

Bildtagningen med armarna ovan huvudet ger ibland övergående värk i axeln.

Faktaägare: Henrik Mosén
Datum: 2024-06-19

Bakgrund

Panoramaundersökning har använts sedan 1960-talet. Undersökningen behöver oftast kompletteras med andra extraorala bilder och/eller intraorala bilder. Ibland behövs även komplettering med volymtomografi (CBCT) eller datortomografi (DT).

Indikationer

De vanligaste frågeställningarna är:

• Patologiska tillstånd i tänder och käkar
• Antal tandanlag
• Mandibelfraktur, kompletteras alltid med fler undersökningar
• Preoperativ och postoperativ undersökning i samband med anomalioperation 

Kontraindikationer

Inga.

Förberedelser

Undersökningen kräver inga förberedelser förutom att smycken i huvud- och halsregionen samt eventuell tandprotes eller avtagbar tandställning skall avlägsnas.

Ta reda på om patienten är gravid. Var god ange i så fall detta på remissen.

Utförande

Bild tas när patienten står eller sitter. Metoden kräver att patienten kan vara stilla i minst 30 sekunder.

Biverkningar

Undersökningen medför inte några speciella obehag utöver de eventuella obehag patienten har av sitt sjukdomstillstånd.

Bedömning/Svarsrutiner

Vid elektiva undersökningar skickas svaret inom några dagar till remitterande läkare/tandläkare.

Akuta undersökningar besvaras omgående och svaret skickas till remitterande läkare/tandläkare.

Faktaägare: David Pellby
Datum: 2024-02-16

Bakgrund

PET är en förkortning av positronemissions tomografi. PET visar fördelningen av ett givet radioaktivt spårämne. Bilden avspeglar funktion i vävnaden, till exempel glukosmetabolism.

Den kombineras med samtidigt registrerad röntgen-CT bild som visar det morfologiska/anatomiska korrelatet. I flertalet fall utförs CT som en diagnostisk CT med eventuell peroral och/eller intravenös kontrast.

Indikationer

Diagnostik, stadieindelning, monitorering, uppföljning och recidivdiagnostik av framförallt vissa tumörsjukdomar.

Kontraindikationer

Graviditet

Avseende CT se separat information på Vårdgivare Skåne. 

Förberedelser

I de flesta fall ombeds patienten att fasta 4 timmar före undersökningen och undvika ansträngande kroppsarbete och träning under dygnet innan undersökningen.

Avseende undersökning med FDG: Patienter med diabetes skall ha ett fasteblodsocker under 10mmol/L. Dock får insulin ej ha injicerats som fortfarande har effekt vid undersökningen.

Utförande

Ett radioaktivt spårämne injiceras intravenöst. Efter en ackumuleringstid, oftast 1 timme, tas bilder över avsett område, ofta från nedom ljumskarna till skallbasnivå. Bildtagningen tar 20-30 min. I vissa fall får patienten betablockad och/eller diuretika.

Avseende CT se separat information på vårdgivarwebben.

Undersökningstid

Undersökningstiden är cirka 2 timmar.

Nära kontakt med små barn skall undvikas de närmaste timmarna efter injektionen.

Biverkningar/obehag

PET-undersökningen är i sig inte förenad med några risker eller obehag.

Avseende CT se separat information på vårdgivarwebben.

Bedömning/svarsrutiner

Bedömningsunderlaget utgörs av PET bilder, CT bilder och kombinerade PET-CT bilder. Resultatet av undersökningen beskrivs och bedömning skrivs. Korrelering görs mellan PET och CT. Jämförelse görs med ev. tidigare utförd undersökning. Om diagnostisk CT utförts innehåller svaret även en komplett beskrivning av denna.

Faktaägare: Fredrik Hedeer (PET)
Datum: 2024-02-26

Bakgrund

Vid renografi studeras utsöndring såväl som funktionsfördelning mellan höger och vänster njure med hjälp av ett radioaktivt spårämne.

Indikationer

• Bedömning av avflödesförhållanden (misstänkt avflödeshinder).
• Funktionsfördelning mellan njurarna.
• Kontroll efter urinvägsoperationer.

Kontraindikationer

Röntgenundersökning med IV kontrastmedel de senaste fem dagarna före undersökningen. Patienten skall inte ha törstat eller fastat dygnet före undersökningen.

Önskade remissuppgifter

Förutom frågeställning och relevant anamnes önskas även att remisser innehåller efterföljande: Aktuellt s-kreatininvärde och fynd från relevanta aktuella bildgivande undersökningar.

Ange om patienten är gravid eller ammar.

Höggradig uremi med kreatininvärden över cirka 400 mmol/l ger begränsat informationsvärde. Om möjligt bör undersökningen ej göras.

Förberedelser

Diuretika utsätts på undersökningsdagen. Patienter uppmanas att dricka 2 glas vatten till frukost/lunch beroende på vilken tid på dagen undersökningen görs.

Utförande

Patienten får dricka vatten (10ml/kg kroppsvikt) 60 minuter före bildtagningen. Därefter ges det radioaktiva spårämnet, 99mTc-MAG3, intravenöst. Undersökningen utförs i liggande med kontinuerlig bildtagning med gammakamera under 20 minuter. 10 minuter efter injektionen av radioaktiva spårämnet injiceras diuretika.

I vissa fall behövs kompletterande bildtagning en halvtimme till en timme senare (postmiktionsbild).

Undersökningstid

Undersökningen tar cirka 1 timme och 30 minuter och upp till tre timmar om det behövs kompletterande bilder.

Biverkningar

Inga kända biverkningar.

Stråldos

Stråldosen är mycket låg. Beroende på patientens njurfunktion så kan stråldosen till patienten från en renografiundersökning jämföras med 0,5-1 gång den stråldos naturliga bakgrundsstrålningen ger per år. 

Faktaägare: Ragnheidur Fridriksdóttir
Datum: 2024-04-16

Bakgrund

Sentinel node metoden bygger på konceptet att sentinel node är den/de lymfkörtel/körtlar som först tar emot dränage från en tumör, ”portvaktskörteln/körtlarna”, och om det går att utesluta metastaser i denna/dessa lymfkörtel/lymfkörtlar finns det låg risk för spridning till övriga lymfkörtlar i det aktuella området. Sentinel node scintigrafi, det vill säga en bildtagning med en gammakamera, görs för att underlätta för kirurgen att hitta körteln/körtlarna.

Indikationer

Vid behandling av cancer är det viktigt att kunna diagnostisera eventuella metastaser till omkringliggande lymfkörtlar. Vilka cancerformer som är aktuella för sentinel node styrs av nationella och regionala riktlinjer. För tillfället utför vi sentinel node undersökningar på följande tumörformer: bröstcancer, malignt melanom, oral cancer, peniscancer och vulvacancer.

Kontraindikationer

Inga. Vänligen kontakta avdelningen för klinisk fysiologi och nuklearmedicin om patienten är gravid eller ammande.

Förberedelser

Inga.

Utförande

99m Tc Nanocoll, som är en albuminkolloid injiceras ytligt i mjukvävnad kring tumören eller i/vid ärret efter operation av tumören. Detta radioaktiva spårämne tas upp vävnaden, transporteras i lymfkärl och vidare till de regionala lymfkörtlarna där spårämnet fastnar. Detta ger möjlighet till lokalisation av de lymfkörtlar som tar emot lymfa från det aktuella tumörområdet.

Biverkningar

Undersökningen i sig ger inget obehag förutom nålsticken i samband med injektionen. Vissa patienter med uttalad klaustrofobi kan ha svårigheter att ligga i gammakameran, men detta är sällsynt.

Bedömning/Svarsrutiner

Visuell bedömning av upptag i scintigrammet. För vissa tumörformer får remittenten ett skriftligt läkarsignerat svar. Du som remittent och sentinel node operatör är alltid välkommen att titta på bilderna tillsammans med granskande läkare på klinisk fysiologi och nuklearmedicin.

Är du intresserad av att börja med sentinel node scintigrafi på en annan indikation eller med ett annat radiofarmaka är du välkommen att höra av dig till klinisk fysiologi och nuklearmedicin. Kommentarer på vår sentinel node metod och förbättringsförslag tas tacksamt emot.

Faktaägare: Ida Dalene-Skarping
2024-07-30

Bakgrund

Vid skelettscintigrafi studeras skelettets nybildning vilket påverkas av flera sjukdomsprocesser. Fosfatföreningar som t ex HDP, MDP, DPD tas upp i skelettet beroende på regionalt blodflöde och osteblastomsättning.

Genom att binda en radioaktiv isotop (99mTc) till fosfatföreningen kan man med en gammakamera följa mineraliseringen vid nybildning av ben. Svaret innehåller en beskrivning av hur upptaget avviker från det normala och en bedömning av vad detta orsakas av.

Indikationer

Diagnostik och utredning av skelettmetastaser, osteit, frakturer (stressfraktur, odislocerad fraktur), metabola sjukdomar (till exempel Pagets sjukdom), proteslossning/infektion och ledsjukdomar.

Kontraindikationer

Inga kontraindikationer men försiktighet vid graviditet och amning.

Förberedelser

Inga specifika. Vid svåra smärttillstånd rekommenderas smärtlindrande premedicinering då bildtagningen kräver att patienten ligger stilla upp till 60 minuter. Detta ordineras av remitterande läkare.

Utförande

Det radioaktiva spårämnet injiceras intravenöst. 2-5 timmar senare genomföres helkroppsscanning alternativt statisk bildtagning av önskad skelettdel. Vid vissa tillfällen kompletteras undersökningen med tomografisk bildtagning (SPECT).

I samband med denna utförs även en lågdos CT, framförallt för anatomisk lokalisation av de scintigrafiska fynden.

Undersökningstid

Cirka 15 minuter i samband med injektionen och 30-60 minuter i samband med bildtagningen 2-5 timmar senare.

Biverkningar

Undersökningen i sig ger inga obehag. Vissa patienter med uttalad klaustrofobi kan ha svårigheter att ligga stilla i gammakameran, men detta är sällsynt.

Faktaägare: Fredrik Wannheden
Datum: 2024-06-18

Bakgrund

Undersökningen utförs för att belysa orsaken till ansträngningsrelaterade andningsbesvär. Oftast avser dessa misstanke om ansträngningsutlöst astma, men även andra frågeställningar som stämbandsdysfunktion kan vara aktuella.

Vid misstanke om ansträngningsutlöst astma bör som regel spirometri med bronkdilatation ha gjorts och utfallit med normalt resultat.

Förekomst av signifikant bronkkonstriktion vid arbete har hög specificitet för ansträngningsutlöst astma. Falskt negativt resultat förekommer hos individer med lindriga besvär. Pågående behandling med b₂-stimulerare eller inhalationssteroider minskar undersökningens sensitivitet.

Indikationer

Misstanke om ansträngningsutlöst astma.

Misstanke om stämbandsdysfunktion.

Kontraindikationer

God verbal kontakt mellan patient och undersökare är nödvändig. Tolk bör anlitas även i tveksamma fall.

Patienten ska kunna förstå och följa instruktioner.

Nyligen genomgången (<2 veckor) luftvägsinfektion.

Patienten måste ha en viss vana vid att springa och kunna utföra ett tungt arbete under 8 minuter. Om patienten inte bedöms klara detta är metakolinprovokation ett gott alternativ.

EKG-registrering görs inte rutinmässigt vid dessa provokationer eftersom det är svårt att få acceptabel kvalitet. Om det finns misstanke på både hjärt- och lungsjukdom görs lämpligen kardiell utredning först.

Förberedelser

Patienten får inte röka 4 timmar före undersökningen.

Remitterande läkare bestämmer om patienten skall sätta ut eventuell medicinering inför undersökningen. Vi rekommenderar att såväl b₂-stimulerare som inhalationssteroider sätts ut.

Utförande

Undersökningen utformas så att sannolikheten att utlösa en bronkkonstriktion är så stor som möjligt. Detta innebär

• Arbetet utförs på löpmatta. Cykelarbete ger betydligt mindre sannolikhet för bronkkonstriktion.
• Patienten andas torr, kall luft under ansträngningen.
• Belastningen och hjärtfrekvensen ökar snabbt och bibehålles på så hög nivå som möjligt.
• Arbetet pågår 6-8 minuter.
• Spirometri och mätning av lungmotstånd utförs före, snarast efter arbete, 4 och 10 minuter efter arbete samt efter bronkdilatation.

Undersökningstid

Undersökningen tar 1,5-2 timmar.

Biverkningar/obehag

Patienten skall utföra ett maximalt arbete, vilket en del individer uppfattar som obehagligt.

Under arbete andas patienten torr, kall luft via ett munstycke. Detta kan upplevas som obehagligt och ge torrhetskänsla i mun och svalg.
b₂-stimulerare, som ges i slutet av undersökningen, kan ge hjärtklappning och tremor.

Faktaägare: Hanna Sjöberg Ovenholm
2024-03-04

Bakgrund

Vid utökad spirometri undersöks lungfunktionen genom mätning av olika lungvolymer och diffusionskapacitet. Reversibilitetstest utförs för att mäta om β2-stimulerare har någon effekt på VC och/eller FEV1. 

Vi mäter vitalkapacitet (VC), forcerad exspiratorisk volym på 1 sekund (FEV1), total lungkapacitet (TLC), residualvolym (RV), funktionell residualkapacitet (FRC), luftvägsmotstånd samt diffusionskapacitet för CO, som ger mått på lungornas förmåga till alveolo-kapillär gastransport (DL,CO).

Obstruktiv ventilationsinskränkning ses vid KOL/emfysem och astma. I symptomfritt intervall kan astmatiker dock ha normal spirometri.
Restriktiv bild ses vid interstitiell lungsjukdom, volyminskränkning i thorax och vid neuromuskulär sjukdom.

Vid misstanke att det finns inspiratorisk flödesbegränsning till följd av extrathorakalt andningshinder mäts även FIV1.

Vid misstanke om muskelsvaghet kan även VC i liggande samt maximala inspiratoriska och exspiratoriska tryck mätas.

Indikation

Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen. Följa förlopp och/eller behandlingseffekt vid lungsjukdom. Preoperativ lungfunktionsbedömning.

Kontraindikationer

God verbal kontakt mellan patient och undersökare är nödvändig. Tolk bör anlitas även i tveksamma fall. 

Patienten skall kunna förstå och följa instruktioner.

Det är viktigt att remissen innehåller väsentlig information, så att vi kan avgöra om några mätningar, utöver rutinmätningarna, bör göras. Skicka helst elektronisk remiss.

Förberedelser

Patienten får inte röka 4 timmar före undersökningen. Inremitterande läkare bestämmer om patienten inför undersökningen skall sätta ut eventuell medicin eller ej. Har patienten inte fått något besked bör hon/han undvika β2-stimulerande medicin undersökningsdagen.

Utförande

Patienten sitter i en kroppsplethysmograf och andas i ett munstycke och med en näsklämma på näsan. Munstycket är anslutet till en mätutrustning, som registrerar olika lungvolymer. Patienten får efter instruktion utföra olika andningsmanövrar. För tillförlitliga mätningar krävs att patienten kan utföra andningsmanövrarna på ett optimalt och reproducerbart sätt.

Resultaten bedöms i förhållande till referensvärden och i förhållande till eventuella tidigare undersökningar. Effekten av luftrörsvidgande medicin (reversibilitetstest) bedöms också.

D_L,CO påverkas av Hb. D_L,CO-värdet korrigeras för avvikelser i Hb om ett Hb-värde som inte är äldre än 5 dagar finns tillgängligt. Både korrigerat och icke-korrigerat värde uppges då i svaret.

Undersökningstid 

Undersökningen tar cirka 1 timme.

Biverkningar/Obehag

β2-stimulerare, som ges vid reversibilitetstestet, kan ge hjärtklappning och tremor.

Referenser

Stanojevic S, Kaminsky DA, Miller MR, Thompson B, Aliverti A, Barjaktarevic I, Cooper BG, Culver B, Derom E, Hall GL, Hallstrand TS, Leuppi JD, MacIntyre N, McCormack M, Rosenfeld M, Swenson ER. ERS/ATS technical standard on interpretive strategies for routine lung function tests. Eur Respir J. 2022 Jul 13;60(1):2101499. doi: 10.1183/13993003.01499-2021. PMID: 34949706.

Graham BL, Steenbruggen I, Miller MR, Barjaktarevic IZ, Cooper BG, Hall GL, Hallstrand TS, Kaminsky DA, McCarthy K, McCormack MC, Oropez CE, Rosenfeld M, Stanojevic S, Swanney MP, Thompson BR. Standardization of Spirometry 2019 Update. An Official American Thoracic Society and European Respiratory Society Technical Statement. Am J Respir Crit Care Med. 2019 Oct 15;200(8):e70-e88. doi: 10.1164/rccm.201908-1590ST. PMID: 31613151; PMCID: PMC6794117.

Graham, BL et al. 2017 ERS/ATS standards for single-breath carbon monoxide uptake in the lung. Eur Respir J 2017; 49: 1600016.

Faktaägare: Hanna Sjöberg Ovenholm
2024-03-11

Bakgrund

Thyreoideascintigrafi är en funktionell undersökning som belyser den metabola aktiviteten i sköldkörtelns olika delar. Undersökningen utförs efter en intravenös injektion av fritt perteknetat som uppträder som en jodidanalog. Vid bild registrering med gammakamera kan körtelns storlek och utseende bestämmas och parenkym - förändringar med nedsatt eller ökad omsättning av jod påvisas.

Indikationer

Utredning av oklar hyperthyreos.

Kontraindikationer

Pågående eller nyligen genomförd behandling med thyreoideahormon, thyreostatika eller jodhaltiga läkemedel. För patienter som ej kan undvara hormonsubstitution under fyra veckor rekommenderas behandling med Liotyronin som utsätts en vecka före undersökningen. Röntgen med jodhaltig kontrast och behandling med Cordarone får ej genomföras inom tre månader före undersökningen.

Thyreoideahormon (utsättes 4 veckor):
Levaxin
Euthyrox
Liothyronin

Thyreostatika (utsättes 3 dagar):
Thacapzol
Tiamazol
Tiotil

Jodhaltiga läkemedel (utsättes 3 månader): 
Cordarone

Hälsopreparat innehållande alger och/eller sjögräs (till exempel sushi, spirulina, joddroppar): (utsättes minst 4 veckor)

Vid graviditet och amning gäller särskilda rutiner/bestämmelser.

Förberedelser

Undersökningen kan kräva att vissa läkemedel sätts ut.

Utförande

Det radioaktiva spårämnet injiceras intravenös. 15 minuter senare sker bildtagning med en gammakamera under cirka 30 - 45 minuter då patienten ligger ner på en brits.

Undersökningstid

Undersökningstid cirka 1,5 timme.

Biverkningar/obehag

Undersökningen är smärtfri och utan biverkningar.

Referenser

EANM practice guideline/SNMMI procedure standard for RAIU and thyroid scintigraphy, 2019

Faktaägare: Erland Hvittfeldt
2024-04-24

Bakgrund

Vid fetma, lungsjukdom eller av andra orsaker kan ultraljudssignalen vid transthorakal registrering hindras från att nå hjärtat. Undersökningen kan då istället göras med ultraljudsgivare nedförd i matstrupen bakom hjärtat.

De flesta delar av hjärtat och den thorakala delen av aorta visualiseras i allmänhet bättre via esofagus. Ultraljudsgivaren vid transoesofagal ekokardiografi har även en högre frekvens vilket i sig ger en högre bildupplösning.

Indikation

Misstanke om endokardit, kardiell embolikälla, aortadissektion eller för att bättre bedöma klaff och klaffprotesers morfologi och funktion. I vissa fall även för att påvisa eller bättre visualisera intrakardiella tumörer eller shuntar, framförallt i förmaken.

Kontraindikationer

Esofagussjukdom, t.ex. cancer, varicer, divertiklar eller nyligen genomgången operation. Ökad blödningsbenägenhet (t.ex. INR >3.5 eller låga trombocyter) är en relativ kontraindikation. Bristande patientmedverkan är även en relativ kontraindikation.

Förberedelser

Patienten skall vara fastande minst fyra timmar före undersökningen. Inneliggande patienter skall ha venflon i höger arm. På grund av risk för felsväljning efter bedövningen av svalget får patienten inte intaga föda eller dryck förrän två timme efter undersökningen.

Eventuell sedering nedsätter reaktionsförmågan och effekten som är dosberoende kan kvarstå i 12 timmar, varför bilkörning samma dag är kontraindicerad.

Utförande

Patienten ligger på en ultraljudsbrits eller i sjukhussäng. Undersökningen inleds med en vanlig transthorakal registrering om detta inte tidigare är gjort (se Transthorakal ekokardiografi (TTE). Svalget bedövas med lokalbedövningsspray (Xylocain®).

Sedering ges vid behov i.v. Med patienten liggande i vänster sidoläge nedförs därefter en ca 14 x 12 mm ultraljudsgivare via munnen till matstrupen bakom hjärtat. Givaren brukar vara nedförd c:a 5-15 minuter av undersökningstiden.

Undersökningstid

Cirka 45 minuter.

Biverkningar/Obehag

Undersökningen uppfattas av de flesta patienter som obehaglig. Risken för allvarliga biverkningar är mycket låg (<1/1000). Ett flertal allvarliga biverkningar så som esofagus-perforation, allvarlig hjärtarytmi, hjärtsvikt, hjärtinfarkt och död finns beskrivna i enstaka fall.

Faktaägare: Magnus Dencker
Datum: 2024-04-15

Bakgrund

Med ultraljud kan hjärtrummen, hjärtklaffarna och hjärtväggarna visualiseras och hjärtrummens storlek och funktion beräknas. Med dopplerteknik kan blodflödet mellan hjärtrummen och genom klaffar visualiseras och grad av stenos eller insufficiens bedömas.

Indikationer

Allmän diagnostik och utredning av hjärtsjukdom, särskilt för bedömning av höger- och vänster hjärtas dimensioner och funktion. Vid misstanke på vitium eller uppföljning av känt vitium. Misstanke om endokardit, intrakardiella tromber eller tumörer.

Perimyokardit, särskilt för bedömning av perikardvätska. Bedömning av tryck i lungkretsloppet. Bedömning av proximala aorta ascendens.

Kontraindikationer

Inga.

Förberedelser

Inga.

Utförande

Patienten ligger på en ultraljudsbrits (eventuellt i sjukhussäng). Med ultraljudsgivare mot bröstkorgen visualiseras och bedöms hjärtat.

Undersökningstid

Cirka 45 minuter.

Biverkningar/Obehag

Undersökningen har inga kända biverkningar.

Faktaägare: Magnus Dencker
Datum: 2024-04-15

Bakgrund

Arteriella kärlförändringar, framför allt arterioskleros, drabbar ofta de nedre extremiteterna med förträngning, stenosering, av kärlet som följd. Stenosering kan leda till tryckfall inom det drabbade kärlområdet och begränsning av blodflödet.

Nedsatt blodflöde i nedre extremiteterna ger ofta symtom från muskulaturen vid ansträngning. Vid uttalade förträngningar uppkommer besvär redan i vila i form av smärta och svårläkta sår. Distalt tryck, det vill säga systoliskt tryck i tå och ankel, mäts för att diagnostisera kärlsjukdom och för att kvantifiera dess svårighetsgrad. Vidare används undersökningen för att följa upp resultatet av behandling.

Ett tidigt uttryck för kärlsjukdom i nedre extremiteterna är smärta vid gång. Hur långt man kan gå innan symtom uppträder är ett mått på sjukdomens svårighetsgrad. Vid förträngning i benens artärer sker tryckfall vid gång som kvarstår minuterna efteråt. Detta kan mätas och användas som hjälp i differentieringen mot andra orsaker till smärta vid gång.

I svaret anges medelvärden för de olika blodtrycksnivåerna på vardera sida liksom ankel- och tåindex (systoliskt ankel- och tåtryck/armtryck). Vid gångprov anges även eventuella uppkomna besvär samt ankeltryck efter gång. Resultatredovisningen följs av tolkning/kommentar av undersökningsfynden, besvarande av frågeställning samt ev. jämförelse med tidigare undersökningar.

Indikationer

Diagnostik och kvantifiering av arteriell kärlsjukdom i nedre extremiteterna, till exempel vid oklara eller ansträngningsrelaterade bensmärtor, vid svårläkta bensår eller vid behandlingskontroll.

Kontraindikationer

Absolut kontraindikation för gångprov är anamnes eller nytillkomna EKG-förändringar tydande på färsk myokardprocess. För övrigt gäller samma kontraindikationer för gångprov som vid arbetsprov. Patienten bör kunna gå utan stöd. Några kontraindikationer för mätning av distalt tryck finns ej.

Förberedelser

Patienten får inte röka, snusa eller inta andra nikotininnehållande preparat/läkemedel två timmar före undersökningen.

Utförande

Undersökningen inleds med distal tryckmätning i vila. Tryckmätningen utförs oftast på stortå och ankel och avser det systoliska trycket. Undersökningen utförs med patienten liggande på brits och blodtrycksmanschetter appliceras proximalt runt ankel respektive tåns innerfalang samt kring armar. Manschettrycket pumpas upp till artärstas varefter trycket sänks stegvis. Återkomst av arteriellt flöde observeras med laserdoppler.

I vissa fall utförs även gångmatteprov, då patienten får gå på ett löpband (med 12 % uppåtlutning, hastighet 0,8 m/s) i 6 minuters tid eller tills hen inte orkar mer. Direkt efter gångprovet upprepas mätning av ankel- och armtryck.

Undersökningstid

Cirka en timme.

Biverkningar

Gångprov innebär en belastning på hjärta och lungor men oftast är det lokala symtom från benen som begränsar gångsträckan och dessa kan medföra ett visst obehag. Liksom vid andra blodtrycksmätningar kan trycket från blodtrycksmanschetter medföra ett obehag. Allvarliga komplikationer i form av arytmi, hjärtinfarkt, astmaanfall etcetera är mycket sällsynta.

Faktaägare: Maria Lundh
Datum: 2024-05-27

Bakgrund

Kontroll av accessystemet med ultraljudsteknik kan utföras om det i samband med hemodialys uppstår misstanke på dysfunktion av dialysfistel/graft samt som postoperativ kontroll för att undersöka om fistelvenen är upparbetad. 

Tillförande artärer, anastomos och fistelven undersöks visuellt med tvådimensionell ultraljudsteknik avseende förekomst av stenoser, trombmassa med mera.

Med dopplerteknik mäts flödeshastigheter och volymflöde. Volymflödet är ett viktigt mått vid bedömning av accessystemets funktion. Förträngningar i artärer påverkar blodets flödeshastighet. För gradering av stenos görs en sammantagen bedömning av maximal systolisk flödeshastighet, hastighetskvot (velocity ratio), flödesprofil och visuell bedömning av morfologin.

Resultatet kan sedan ligga till grund för ställningstagande till vidare åtgärder, som exempelvis kirurgisk behandling/intervention.

Indikationer

Olika typer av problem vid dialys exempelvis högt ventryck/artärtryck, misstanke på stenos och/eller misstanke på aneurysm/pseudoaneurysm.

Kontraindikationer

Inga.

Förberedelser

Undersökning närmaste timmen efter dialys bör i möjligaste mån undvikas på grund av blödningsrisk.

Utförande

Patienten undersöks sittande/liggande på brits. Kärlen i armen följs i hela sin längd och flödeshastighet, flödesprofil, kärlens diameter och kärlmorfologi registreras och bedöms.

Undersökningstid

Cirka 1 timme.

Biverkningar/Obehag

Inga.

Faktaägare: Maria Lundh
Datum: 2024-10-10

Bakgrund

Vid misstanke på arteriosklerotisk sjukdom i nedre extremiteterna kan
ultraljudsdiagnostik användas. Vid duplexundersökning undersöks benens artärer samt bäckenartärerna för att påvisa signifikanta stenoser och ocklusioner. Plaque och kärlväggar visualiseras genom tvådimensionell ultraljudsteknik. 

Förträngningar i artärer påverkar blodets flödeshastighet. För gradering av stenos görs en sammantagen bedömning av maximal systolisk flödeshastighet, hastighetskvot (velocity ratio), flödesprofil (bifasisk eller monofasisk) och den visuella bedömningen av morfologin.

Resultatet kan sedan ligga till grund för ställningstagande för vidare åtgärder, exempelvis kirurgisk behandling. Vidare utförs undersökningar postoperativt för bedömning av operationsresultat.

Indikationer

Misstanke på eller kontroll av stenoser i benens artärer (inklusive bäckenartärer). Postoperativ kontroll av grafter/rekanaliseringar i benens artärer.

Kontraindikationer

Inga.

Förberedelser

Patienten bör undvika större måltid cirka 4 timmar före undersökningen. Mediciner kan tas som vanligt.

Utförande

Patienten undersöks liggande på brits vid undersökning av bäckenartärer,
femoralartärer och a poplitea samt sittande på brits vid undersökning av
underbenens artärer. Kärlen följs i hela sin längd och flödeshastighet, flödesprofil och kärlmorfologi registreras och bedöms.

Undersökningstid

1–1½ timme. Tiden är beroende av undersökningens omfattning, ett ben eller bilateralt, och om även underbensartärerna ska undersökas.

Biverkningar/Obehag

Inga.

Faktaägare: Maria Lundh
Datum: 2024-10-10

Bakgrund

Vid insufficiens i vener (venklaffar) uppkommer ett patologiskt returflöde i dessa kärl. Detta kan påvisas och graderas med ultraljudsdiagnostik, där färgdoppler kombineras med pulsad doppler. Den venösa insufficiensen kan klassificeras som ytlig, djup, perforant-insufficiens eller en kombination av dessa.

Ur behandlingssynpunkt är det viktigt att kunna skilja på dessa olika typer av insufficiens. Insufficiensen graderas med 3-gradig skala, 0 ingen insufficiens, 1 lätt-, 2 måttlig- och 3 kraftig insufficiens. Utbredning av eventuella posttrombotiska förändringar anges.

Indikationer

Bedömning av förekomst och grad av djup/ytlig insufficiens samt av insufficienta perforanter. Förekomst av posttrombotiska förändringar. Typfall: varicer (åderbråck), bensår, oklar kronisk bensvullnad, värk, hudförändringar (missfärgning), samt kartläggning inför eventuell operation.

OBS! Använd ej denna undersökningskod vid frågeställning akut ventrombos.

Kontraindikationer

Inga absoluta, men var uppmärksam på att patienten måste kunna stå utan stöd en längre stund. Vid obesitas observera också att undersökningsbritsen inte klarar vikt ≥150kg.

Förberedelser

Inga.

Utförande

Patienten undersöks stående på brits vid undersökning av femoralvener och v poplitea samt sittande på brits vid undersökning av underbensvener. För att påvisa reflux i det djupa/ytliga systemet samt i perforanter används manuell kompression distalt om ultraljudsgivaren. Vid undersökning av venerna proximalt på låren används valsalva-manöver (krystning).

Undersökningstid

1-1½ timme. Tiden är beroende av undersökningens omfattning (ett ben eller bilateralt).

Biverkningar/Obehag

Inga.

Faktaägare: Morten Kraen
Datum: 2024-05-22

Bakgrund

Med tvådimensionell ultraljudsbild av kärlväggarna kan diametern i bukaorta och a poplitea mätas. Ruptur av bukaortaaneurysm föregås ofta av en ökning av aneurysmets diameter, vilket motiverar regelbundna kontroller av aortadiametern vid kända aneurysm. Vid bedömning av bukaorta relateras diametern till ålder, kön och kroppsyta.

Vid bukaortaaneurysm anges aneurysmets diameter, längd och förhållandet till njurartärerna samt ev. förekomst av trombmassa. Eftersom popliteaaneurysm är vanligt förekommande hos patienter med bukaortaaneurysm, bedöms även a poplitea vid första undersökningstillfället.

Indikationer

Misstanke på eller kontroll av bukaortaaneurysm och/eller popliteaaneurysm.

Kontraindikationer

Inga.

Förberedelser

Patienten bör undvika större måltid cirka 4 timmar före undersökningen. Mediciner kan tas som vanligt.

Utförande

Patienten undersöks liggande på en brits. Undersökaren håller ultraljudsproben över bukaorta/ a poplitea. Kärlet visualiseras direkt på bildskärm och diametern uppmäts.

Undersökningstid

15-30 minuter.

Biverkningar/Obehag

Inga biverkningar. Visst obehag kan upplevas vid tryck på buken.

Faktaägare: Karin Åström-Olsson
Datum: 2024-04-15

Bakgrund

Arterioskleros som drabbar halsens artärer kan ge upphov till stenos/ocklusion av kärlen och embolisering till hjärnan, vilket kan leda till allvarliga neurologiska följdtillstånd. Undersökning med ultraljud och dopplerteknik är non-invasiv, smärtfri och relativt lättillgänglig, vilket gör den till förstahandsmetod vid utredning av halskärlssjukdom.

Undersökningen syftar till att kartlägga förekomst av plack i
carotisområdet och till att gradera ev. stenos i a. carotis interna med hjälp av visuellt intryck, uppmätta flödeshastigheter och flödesprofiler. Flödesriktningen i a. opthalmica kan vara till hjälp för bedömning av höggradig stenos/ocklusion i a. carotis interna.

Flödesriktningen i a. vertebralis kan vara vägledande i bedömningen av stenos i a. subclavia.

I utlåtandet anges eventuell förekomst av plack och signifikanta stenoser, vilka graderas. Flödesriktning i a vertebralis anges och vid täta a. carotis interna stenoser anges även a. ophtalmicas flödesriktning. Vid subclavian steal syndrome ses bl.a. omvänd flödesriktning i a vertebralis på samma sida som subclaviastenosen, ibland först efter artärstasprovokation i samma arm.

Indikationer

Misstanke om embolisering till hjärnan. Uppföljning av känd carotisstenos.

Kontroll efter kirurgiskt åtgärdad carotisstenos. Före hjärtkärlkirurgi när blåsljud finns på halsen eller misstanke om tidigare embolisering till hjärnan. Vid misstanke om a subclavian steal syndrome. Misstanke om dissektion. Utredning av blåsljud på halsen.

Kontraindikationer

Inga.

Förberedelser

Inga speciella.

Utförande

Patienten undersöks liggande med huvudet lätt vridet åt vänster respektive höger sida beroende på vilken sida som undersöks. Kärlanatomi och flöden beskrivs. Förekomst av väggförändringar och plack bedöms från 2D-bilden.

En beskrivning av väggförändringar och plack avseende utseende och utbredning ritas eventuellt in i figur. Stenosgradering i a. carotis interna utförs genom bestämning av maximal systolisk och slutdiastolisk flödeshastighet samt flödesprofiler. Flödesriktningen och ev. profil bestäms i a vertebralis och ev. i a. ophtalmica.

Undersökningstid

Cirka 1 timme.

Biverkningar

Inga.

Faktaägare: Johan Economou Lundeberg
Datum: 2024-04-03

Patienter eller inremittenter bokar själva in vilo-EKG i Malmö och Lund genom att kontakta avdelning Klinisk fysiologi via telefon.

Hänvisa patienten till Klinisk fysiologi och nuklearmedicin i Malmö respektive Lund på vard.skane.se för kontaktuppgifter. 

• Klinisk fysiologi och nuklearmedicin Malmö (vard.skane.se)
• Klinisk fysiologi och nuklearmedicin Lund (vard.skane.se)

Bakgrund

Vilo-EKG är näst efter hjärtauskultation den vanligaste diagnostiska hjärtundersökningen i sjukvården. Undersökningen är rik på värdefull diagnostisk information, men är ändå riskfri, billig och enkel att utföra.

Den elektriska aktiviteten som uppstår då hjärtats förmak och kamrar genomgår depolarisation/repolarisation registreras med hjälp av 10 elektroder placerade på anatomiskt väldefinierade punkter på kroppen. Från dessa punkter får man fram 12 så kallade EKG-avledningar, vilka ligger till grund för tolkning.

Indikatorer

Diagnostik och utredning av misstänkt hjärtsjukdom, till exempel vid oklar bröstsmärta, rytmrubbning, infarktdiagnostik. Preoperativ utredning eller screening. Utredning inför insättning av speciell terapi.

Kontraindikationer

Inga.

Förberedelser

Patienten eller inremitterande behöver ringa och boka tid själv på avdelningen för Klinisk Fysiologi.

Inga patientförberedelser. Kopia på eventuellt närmast föregående EKG ska bifogas, om detta ej finns registrerat i central EKG-databas.

Utförande

Med patienten liggande på undersökningsbrits appliceras elektroder på extremiteter och bröstkort och EKG-signalen avleds. Sängbunden patient undersöks på vårdavdelning.

Registreringen sker enligt Cabrera-systemet. Detta innebär att avledningarna i frontalplanet presenteras i ordningen aVL, I -aVR, II, aVF, III. För prekordialavledningarna presenteras V1-V6 för både barn och vuxna. I enlighet med svensk rutin är standard pappershastighet 50 mm/s för de registreringar som används för bedömning av morfologi.

Elektrodernas placering

Extremitetsavledningar

• Svart: Höger ben
• Grön: Vänster ben nedanför knät
• Röd: Höger arm nedanför armbågen
• Gul: Vänster arm nedanför armbågen

Precordialavledningar

• V1: I 4:de revbensmellanrummet vid högra bröstbenskant
• V2: I 4:de revbensmellanrummet vid vänster bröstbenskant
• V3: Diagonalt mellan V2 och V4
• V4: I 5:te revbensmellanrummet i medioklavikularlinjen. Motsvarande punkt på höger sida om bröstkorgen kallas V4R.
• V5: I höjd med V4, i främre axillarlinjen
• V6: I höjd med V4 och V5, i mellersta axillarlinjen

Undersökningstid

10-20 minuter.

Biverkningar

Inga.

Faktaägare: Anders Nelsson
Datum: 2024-11-27