Infestationer
Skånelistan
Rekommenderade läkemedel
| Behandling/tillstånd | Substans | Preparat/generika |
|---|---|---|
| Flatlöss, skabb | ||
| bensylbensoat + disulfiram | Tenutex | |
Bakgrundsmaterial
Terapiråd
Diagnostik är viktig inför behandling.
Läkemedelsbehandling
Behandling för vuxna och barn
Huvudlöss (Pediculus capitis)
Vid konstaterad smitta insätts behandling med lusmedel. Preparat med fysikalisk verkningsmekanism rekommenderas men arbetsgruppen pekar ej ut enskilt preparat eftersom produkterna utgöres av handelsvaror. För kontroll av behandlingseffekt rekommenderas daglig finkamning av håret i två veckor.
Närstående personer (i exempelvis familjen, förskolan eller skolklassen) rekommenderas daglig finkamning under 1–2 veckor (1). Kontaktspårning är viktig för att undvika smittspridning.
Flatlöss (Pthirus pubis)
Flatlöss behandlas med bensylbensoat och disulfiram (Tenutex). Som regel rekommenderas upprepad behandling efter en vecka för fullgod utläkning. Studier avseende resistensutveckling vid disulfirambehandling saknas.
Vid infestation på ögoncilier rekommenderas mekaniskt avlägsnande av löss/lusägg. Disulfiramkontakt med ögon ska undvikas.
Skabb (scabies)
Mikroskopiskt påvisande av levande skabbdjur ska utföras innan behandling insätts. När skabb påvisats insätts behandling med Tenutex. Alla familjemedlemmar och nära kontakter behandlas (2).
Kvarstående klåda och eksematisering på grund av den immunologiska reaktionen är vanlig flera veckor efter behandlingen och för behandling av detta rekommenderas glukokortikoid grupp II–III.
Behandling vid terapisvikt
Huvudlöss (Pediculus capitis)
Behandlingssvikt beror oftast på återsmitta eller att behandling ej utförts på korrekt sätt. Vid terapisvikt, trots korrekt genomförd behandling, rekommenderas kombinationen bensylbensoat och disulfiram (Tenutex) eller remiss till hudmottagning (3).
Om tillståndet
Allmänt
Huvudlöss (Pediculus capitis)
Huvudlöss lever endast på människa och är helt beroende av människoblod som föda (4). Lusen överlever bara cirka ett dygn utanför hårbotten. Smittspridning sker vanligen genom huvudkontakt men kan även ske via exempelvis kammar och mössor.
Huvudlöss förekommer vanligast i barnaåren och tecken på förekomst kan vara klåda i hårbotten. I vissa fall är tillståndet symtomfritt. Diagnostik sker med hjälp av luskam och fynd av levande löss eller ägg. Om man finner ägg (gnetter) ska de vara lokaliserade nära hårbotten för att vara en aktuell infestation.
Flatlöss (Pthirus pubis)
Flatlusen förekommer framför allt i könsbehåring men även i axiller, på ögonfransar och i skäggväxt (5, 6). Det är vanligt att smittan är sexuellt överförd. Vid flatlössinfestationer övervägs kompletterande STD-provtagning.
Skabb (scabies)
Skabb är en vanlig, mellan människor smittsam hudsjukdom, som kan drabba i alla åldrar. Sjukdomen har inget samband med dålig hygien. Det är vanligt att smittan finns hos flera individer i samma familj.
Skabbhonan gräver gångar i hudens hornlager framför allt vid handleder, interdigitalt och genitalt. Klådan och utslaget orsakade av skabbdjuret beror på sensibilisering och uppträder några veckor efter infestation (7).
Vid diagnosproblem tas kontakt med hudläkare. Vid problem med skabbsmitta på institution bör specialistkontakt övervägas.
- Regional riktlinje avseende behandling vid skabbinfestation i Region Skåne
- Lus- och loppbett – AKO Skåne-riktlinje för primärvården
- Skabb – AKO Skåne-riktlinje för primärvården
Referenser
- Behandling av huvudlöss – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2019;30(3):1-5.
- Regionala riktlinjer, se Regional riktlinje avseende behandling vid skabbinfestation i Region Skåne
- Sanchezruiz W, Nuzum D, Kouzi S. Oral ivermectin for the treatment of head lice infestation. Am J Health-Syst Pharm 2018;75:937-43.
- Mumcuoglu K, Pollack R, Reed D, Barker S, Gordon S et al. International recommendations for an effective control of head louse infestations. Int J Dermatol 2021;60:272-280.
- Coates S, Thomas C, Chosidow O, Engelman D, Chang A. Ectoparasites. Pediculosis and tungiasis. J Am Acad Dermatol 2020;82:551- 69.
- Patel P, Tan A, Levell N. A clinical review and history of pubic lice. Clin Exp Dermatol 2021.
- Bernigaud C, Fischer K, Chosidow O. The management of scabies in the 21 Century: past, advances and potentials. Acta Derm Venereol 2020,100; adv00112.
Om innehållet
Publicerat: 2024-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne