Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och diagnostik i de flesta fall.

Hudmottagning

• Oklar diagnos.
• Behandling i enstaka fall.

Bakgrund

Definition

Vitiligo är en förvärvad hudsjukdom som medför fläckvis förlust av pigmentceller i ytterhud och ibland i hårfolliklar. Sjukdomen medför välavgränsade, vita, makulära områden i huden, ibland med vita hårstrån i de drabbade områdena.

Sjukdomen delas in i generaliserad och segmentell vitiligo. Patienter kan få en form eller båda.

Epidemiologi

Prevalensen för vitiligo är 1–2 procent. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar, men vanligast är i tonåren och hos unga vuxna.

Etiologi

Orsaken till vitiligo är inte helt klarlagd. Den mest utbredda hypotesen är autoimmun orsak.

Riskfaktorer

• Annan autoimmun sjukdom.
• Ärftlighet i cirka 10 procent av fallen.

Utlösande faktorer

Oftast saknas utlösande orsak.

Samsjuklighet

Tyreoideasjukdom (autoimmun tyreoidit) är vanligast. Andra autoimmuna sjukdomar kan förekomma som exempelvis diabetes mellitus, Addisons sjukdom, autoimmun hepatit och psoriasis.

Utredning

Symtom

Generaliserad vitiligo

• Depigmenterade fläckar, ofta symmetriska fördelade, väl avgränsade mot huden runtomkring.
• Initialt ses enstaka fläckar som med tiden växer, vilket kan leda till mycket utbredda förändringar.
• Lokaliserat runt mun, ögonlock, handryggar, armhålor, armbågar, knän och genitalt.

Segmentell vitiligo

• Depigmenterade fläckar som uppkommer halvsidigt, oftast längs en nervs utbredning.
• Kvarstår utan vidare utbredning.

Anamnes

• Hereditet.
• Debut.
• Förlopp.
• Andra symtom på autoimmuna sjukdomar.
• Läkemedel.
• Påverkan på livskvalitet.
• Tidigare behandlingar och behandlingsresultat.

Status

• Helkroppsundersökning – fördelning av fläckar, förekomst av vita hår.
• Förekomst av fjällning eller andra epidermala förändringar tydande på annan sjukdom.

Handläggning vid utredning

• Diagnosen ställs kliniskt.
• TSH bör kontrolleras på grund av relativt hög risk för samsjuklighet.

Differentialdiagnoser

• Pityriasis versicolor.
• Pityriasis alba – lågaktiv variant av atopisk eksem som ger hypopigmenteringar.
• Halo nevus – hypopigmenterad halo runt nevi, vanligt.
• Piebaldism – pigmentlösa fläckar vid födseln.
• Postinflammatorisk hypopigmentering.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Grupp III-steroid eller takrolimus topikalt kan prövas beroende på lokal och utbredning.
• Patienten kan behöva stöd för att hantera eventuell psykisk påverkan då vitiligo kan uppfattas som stigmatiserande, framförallt i ansiktet. 

Ljusbehandling kan övervägas vid utbredda besvär via specialiserad vård.

Information och råd

• Informera om att utbredningen först är progressiv men ofta stabiliseras med tiden. Spontan remission är ovanligt.
• Informera om att kosmetisk täckande hudfärgad kräm kan provas vid begränsad vitiligo.
• Ge råd om att använda kläder eller solkräm med skyddsfaktor 50 för att förhindra solskador och behålla mindre kontrast mot intilliggande pigmenterad hud.

Remissrutiner 

Remissindikation hudmottagning

• Oklar diagnos.
• Behandling i enstaka fall.

Komplikationer

Patienten bränner sig lätt vid solexponering. Vitiligo kan upplevas stigmatiserande med påverkad livskvalitet.

Patientinformation

Vitiligo (1177.se)

Referenser

• Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde hud- och könssjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2024-03-15
Giltigt till: 2026-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne