Reaktiv artrit
-
ICD-10-SE
M02.9B Reaktiv artrit UNS i axelled
M02.9C Reaktiv artrit UNS i armbågsled
M02.9D Reaktiv artrit UNS i handled/hand
M02.9F Reaktiv artrit UNS i höftled
M02.9G Reaktiv artrit UNS i knäled
M02.9H Reaktiv artrit UNS i fotled/fot
M02.9X Reaktiv artrit UNS med annan eller ospecificerad lokalisation
M03.6 Reaktiv artrit vid andra sjukdomar som klassificeras på annan plats
M13-P Annan artropati och artrit
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Bedömning, utredning och behandling
Reumatologmottagning
- Oklar diagnos
- Utebliven effekt vid behandling
Bakgrund
Definition
Reaktiv artrit är en aseptisk artrit inducerad av infektion på annan plats i kroppen. Vid reaktiv artrit kan Reiters triad förekomma, vilket omfattar artrit, uretrit och irit/konjunktivit.
Epidemiologi
Prevalensen i Sverige är cirka 40 på 100 000 individer och sjukdomen drabbar ofta unga vuxna.
Etiologi
Den exakta patogenetiska mekanismen är inte känd. En utlösande fokal infektion kan påvisas hos högst hälften av patienterna. Det finns en association med förekomst av genvarianten HLA-B27.
Artrit uppträder vanligen 1–4 veckor efter en infektion, som kan ha varit asymtomatisk. Vanliga patogener är Salmonella, Shigella, Yersinia, Campylobacter och Chlamydia.
Samsjuklighet
Flera sjukdomar är associerade med HLA-B27 som till exempel:
- inflammatorisk tarmsjukdom, IBD
- psoriasis
- ankyloserande spondylit.
Utredning
Symtom
Ofta ses:
- asymmetrisk mono- eller oligoartrit
- artrit i nedre extremiteter
- ryggsmärta.
Exempel på associerade besvär som förekommer är:
- entesopati med akillestendinit, plantarfasciit, daktylit
- irit, konjunktivit
- uretrit
- sakroiliit.
Balanit och erytema nodosum är mer sällan förekommande.
Anamnes
Fråga om:
- genomgången infektion
- symtom utöver ledbesvär
- andra sjukdomar eller trauma.
Status
Undersök följande:
- allmäntillstånd
- ledstatus
- ögonstatus
- senfästen
- hud.
Handläggning vid utredning
Mono- eller oligoartrit tillsammans med ett eller flera associerade symtom hos en i övrigt ledfrisk person stärker misstanken.
Kontrollera laboratorieprover främst i diagnostiskt syfte och för att verifiera utlösande agens. Den viktigaste differentialdiagnosen vid monoartrit är septisk artrit. Överväg behov av ledpunktion för ledvätskeanalys.
Laboratorieprover
Överväg följande prover:
- CRP eller SR för att bedöma graden av inflammation, samt för differentialdiagnostik mot septisk artrit
- blodstatus
- odlingar eller serologisk provtagning för att verifiera utlösande agens.
Differentialdiagnoser
Flera differentialdiagnoser kan övervägas:
- septisk artrit
- kristallartrit
- psoriasisartrit
- reumatoid artrit
- SLE
- ankyloserande spondylartrit
- infektionsrelaterad artrit, orsakad av till exempel borrelia eller gonokocker
- sarkoidos.
Artriter - AKO Skåne-riktlinje för primärvården
Behandling
Handläggning vid behandling
Handlägg enligt följande:
- Ge information om sjukdomen och att prognosen är god.
- Behandla eventuell bakomliggande infektion enligt separat rekommendation.
- Ge NSAID och råd om avlastning av leden vid behov.
- Överväg kontakt med fysioterapeut vid längre eller uttalade besvär.
- Överväg lokal steroidinjektion, särskilt vid stor svullnad i knäled då tappning kan vara aktuellt.
Artriten läker oftast ut inom ett år, men för 10 % eller färre kan förloppet bli långvarigt och besvären kvarstå längre än så.
Remissrutiner
Remissindikation
- Oklar diagnos
- Långdraget förlopp
- Koppling till annan reumatologisk sjukdom
- Vid behov för hjälp med ledpunktion
Referenser
Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde Reumatiska sjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.
Om innehållet
Publicerat: 2025-06-23
Giltigt till: 2028-06-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne