Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och behandling av patienter som sköts i primärvården

Specialiserad vård

• Behandling i vissa svårare fall
• Bedömning och behandling av patienter som sköts i specialiserad vård

Bakgrund

Denna riktlinje syftar till att vara stöd i bedömningen av äldre patienter med ökad skörhet och svåra symtom för att identifiera detta inom alla vårdnivåer för god palliativ vård.

Definition

Skörhet hos äldre betyder en minskad anpassningsförmåga vid fysiska, psykiska och sociala påfrestningar.

Epidemiologi

Risken för skörhet ökar med åldern:

• 4 % i åldern 65–69 år
• 26 % i åldern > 85 år.

Samsjuklighet

Många multisjuka har kognitiv svikt eller demenssjukdom, 50–70 % av alla patienterna på särskilt boende har nedsatt kognitiv förmåga.

Utredning

Symtom

• Nedsatt kognition.
• Smärta.
• Depression.

Status

• Allmäntillstånd.
• Hjärt- och lungstatus.
• Överväg psykstatus.
• Övrig undersökning utifrån behov.

Handläggning vid utredning

Skörhet är viktigt att identifiera då det är förknippad med:

• risk för fall (muskelsvaghet)
• ökat beroende av andra
• vård på sjukhus eller på vårdboende
• risk för snar död
• risk för låg livskvalitet.

För sköra äldre patienter förändras behandlingsmålen fortlöpande, de har flera sjukdomar, ofta nedsatt kognitiv förmåga och ofta blir livskvalitet blir viktigare än livsförlängning.

Bedömning av skörhet kan göras på olika sätt.

Clinical Frailty Scale

Clinical Frailty Scale (CFS) graderar skörhet och funktionsnedsättning på skalan 1–9. CFS är enkelt att använda och lämplig för riskstratifiering. Vid grad 7–9 syftar vården främst till att förbättra livskvalitet, palliativ vård.

Skörhet enligt CFS * (Clinical Frailty Scale). © 2009. Version 1.2_EN. All rights reserved. Översättning till svenska av Niklas Ekerstad och medarbetare, Trollhättan 2017 (432). Från RCC.

Bedömning av skörhet och vårdens inriktning

Annat stöd för vägledning för när vårdens inriktning bör övergå till palliativ vård kan vara:

Tecken på när ett palliativt förhållningssätt bör styra vårdens inriktning:

• Svårigheter att klara allmän daglig livsföring, vilar allt mer.
• Nekande svar på frågan ”Tror du denna patient lever om ett år?”
• Upprepade vårdtillfällen på sjukhus på grund av försämring som inte är möjlig att behandla.
• Progredierande nedsatt kognitiv förmåga.

Tecken på att patienten har en kort tid kvar att leva:

• Väsentligen sängbunden
• Vilar stora delar av dygnet. Kan inte svälja mediciner
• Kan endast dricka små klunkar
• Nekande svar på frågan ”Tror du att denna patient lever om ett par dagar eller några få veckor?”

Behandling

Handläggning vid behandling

• Tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och inkludera närstående.
• Identifiera, behandla och lindra symtom, om möjligt utifrån orsak.
• Ompröva läkemedelsbehandling, avsluta riskreducerande behandling.
• Bedöm behov av och genomför brytpunkssamtal.
• Dokumentera en tydlig vårdplan med vård- och behandlingsnivå.

Vården inriktas på att ge största möjliga välbefinnande, gärna av personal som känner patienten.

Justera behandlingsmål, exempelvis kan högre blodsockervärden accepteras, då är det viktigare att undvika risk för lågt blodsocker på grund av försämrat nutritionsintag.

Om palliativ vård och behandling (pdf)

Omvårdnad

Omvårdnad, palliativ vård (pdf)

Läkemedelsbehandling

Multifarmaci är vanligt. Patienter har ofta svårt att hantera sina läkemedel vilket riskerar förväxlingar och oplanerade läkemedelsavslut. Dosexpedierade läkemedel kan vara ett bra alternativ för ökad följsamhet.

• Ompröva läkemedelsordinationer fortlöpande.
• Prioritera symtomlindrande läkemedel.
• Säkerställ att patienten får ordinerade läkemedel.
• Var observant på följsamhet, särskilt vid övergång till dosexpedierade läkemedel.
• Förändra behandlingsmål och minska provtagning utifrån patientens behov.
• Dosjustera utifrån njurfunktion och biverkningar.
• Ompröva behov av avancerad och specifik behandling.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Vid behov, konsultera relevant specialistmottagning eller palliativ vård ASIH (avancerad sjukvård i hemmet).

Referenser

• Nationellt vårdprogram palliativ vård (kunskapsbanken.cancercentrum.se) [2024-05-27]

Om innehållet

Publicerat: 2024-08-15
Giltigt till: 2028-08-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne