Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och behandling av patienter som sköts i primärvården

Specialiserad vård

• Behandling i vissa svårare fall
• Bedömning och behandling av patienter som sköts i specialiserad vård

Bakgrund

Denna riktlinje omfattar obstipation i palliativ vård i sen fas eller livets slutskede.

Etiologi

Obstipation eller förstoppning är vanligt hos svårt sjuka patienter i livets slutskede.

Exempel på orsaker är:

• immobilisering
• läkemedel som minskar tarmens rörelser (opioider, antikolinergika)
• behandling med cytostatika, strålning
• metabola orsaker så som hypotyreos
• minskat vätskeintag, fiberfattig kost
• obstruktion, hinder i eller nära tarmen.

Utredning

Symtom

• Nedsatt aptit
• Illamående, kräkning
• Buksmärta
• Smärta vid defekation
• Förstoppningsdiarré
• Blåstömningsbesvär

Förstoppning kan även yttra sig i form av:

• andningsproblem
• känsla av hjälplöshet
• panik
• motorisk oro (hos patient som inte kan eller orkar kommunicera).

Anamnes

• Avföringsvanor – frekvens, smärta och konsistens
• Senaste avföringen – tidpunkt, mängd, utseende
• Adekvata hjälpmedel – exempelvis toastolsförhöjning
• Bakomliggande orsaker – särskilt opioidbehandling
• Kost-, dryck-och miktionsvanor

Status

• Allmäntillstånd
• Bukpalpation
• Överväg rektalpalpation

Handläggning vid utredning

• Kartlägg hur tarmfunktionen varit tidigare i livet och senaste tiden.
• Gå igenom kost och läkemedel.
• Följ patentens tarm- och urinproduktion regelbundet.

Stöd för bedömning av sköra äldre

Sköra äldre, palliativ vård

Behandling

Handläggning vid behandling

• Tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och inkludera närstående.
• Identifiera, behandla och lindra symtom, om möjligt utifrån orsak.
• Prova allmänna omvårdnadsråd och därefter behovsstyrd symtomlindrande läkemedelsbehandling.

Enstaka patienter får så svår och plågsam förstoppning att stomi kan bli aktuellt.

Vården inriktas på att ge största möjliga välbefinnande, gärna av personal som känner patienten. I ett sent palliativt skede fokuseras på att lindra symtom.

Om palliativ vård och behandling (pdf)

Omvårdnad

Omvårdnad, palliativ vård (pdf)

Allmänna omvårdnadsråd som kan underlätta vid förstoppning:

• råd om kost och fysisk aktivitet om möjligt
• regelbundna avföringsvanor
• ökad vätsketillförsel vid dehydrering
• mjuk bukmassage.

Läkemedelsbehandling

Prova ett osmotiskt läkemedel av typ makrogol, 1 påse 2–3 gånger dagligen. Vid utebliven effekt kan dosen ökas. Upp till 8 påsar per dag kan ges, för att även lösa fekalom.

Om patienten har svårt att få i sig den mängd som krävs för makrogol så kan natriumpikosulfat och/eller laktulos kan provas som alternativ eller tillägg.

Rektalt laxermedel såsom stolpiller, klysma eller lavemang kan behövas i vissa fall, men har endast effekt vid avföring i rektum. Vid hård avföring i rektum kan större volym krävas.

Under livets sista dagar brukar aktivt laxerande åtgärder mycket sällan gagna personens välbefinnande.

Förstoppning vid opioidbehandling

• När opioidbehandling inleds bör läkemedel mot förstoppning sättas in.
• Börja med motorikstimulerande medel (till exempel natriumpikosulfat).
• Vid otillräcklig effekt, lägg till osmotiskt verkande laxantia (exempelvis makrogol).

Bulkmedel som laxermedel bör inte användas vid opioidbehandling på grund av risk för ileus.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Vid behov, konsultera relevant specialistmottagning eller palliativ vård ASIH (avancerad sjukvård i hemmet).

Referenser

• Nationellt vårdprogram för palliativ vård (kunskapsbanken.cancercentrum.se)
• Förstoppning (janusinfo.se)
• Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (socialstyrelsen.se)

Om innehållet

Publicerat: 2024-11-06
Giltigt till: 2028-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne