Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och behandling av patienter som sköts i primärvården

Specialiserad vård

• Behandling i vissa svårare fall
• Bedömning och behandling av patienter som sköts i specialiserad vård

Bakgrund

Denna riktlinje omfattar behandling av kognitiv svikt och demenssjukdom i palliativ vård i sen fas och livets slutskede. För utredning och behandling av kognitiv svikt och demenssjukdom eller BPSD, se separata riktlinjer.

Definition

Kognitiv sjukdom innebär en kognitiv funktionsnedsättning orsakad av en progredierande neurodegenerativ sjukdom som ger stor påverkan på personens dagliga liv.

Epidemiologi

Demens ökar vid högre ålder. Andel i befolkningen med demens är:

• 1 % vid 65 års ålder
• 20 % vid 85 års ålder
• 50 % vid 90 års ålder eller äldre.

Etiologi

Demenssjukdom kan ha många olika orsaker, några exempel är:

• Alzheimers sjukdom – vanligast
• vaskulär demens
• Lewy body demens
• Frontallobsdemens
• demens orsakad av Parkinsons sjukdom
• demens till följd av ALS eller långvarig alkoholöverkonsumtion.

Det är vanligt med blandformer, särskilt Alzheimers sjukdom och vaskulär demenssjukdom. Denna blandform står troligen för merparten i högre åldrar.

Utredning

Symtom

I slutskedet av demenssjukdom försvåras, talet, gångförmågan och förmågan att äta själv, tugga och att svälja (oral apraxi). Förmågan att kontrollera urin och avföring försämras också successivt.

Klassiska tecken som talar för slutstadium av demenssjukdom:

• Uttalade sväljningssvårigheter
• Upprepade infektioner
• Sängbundenhet eller mycket nedsatt gångförmåga
• Uttalad nedsättning av eller förlust av språkförmåga

Smärta, andnöd, oro, illamående, förvirring och rosslig andning är vanliga symtom hos personer i livets slutskede, även vid demens.

Status

• Allmäntillstånd
• Psykiatriskt status
• Övrig undersökning utifrån behov

Vid svårighet att uttrycka sig verbalt kan Abbey Pain Scale användas för att bedöma smärta.

Handläggning vid utredning

Det är viktigt att tala med patienten om vård i livets slutskede, medan den kognitiva funktionen medger det, samt samtala kring vem som ska föra patientens talan när demenssjukdomen gått så långt att personen själv inte längre kan ta beslut om sin hälsa.

Vid klassiska tecken som talar för slutstadium av demenssjukdom rekommenderas brytpunktsamtal. I denna fas är viktnedgång vanligt trots optimal nutrition. Det indikerar en katabol fas som inte kan reverseras med externt nutritionsstöd och talar för att patienten är på väg in i döendefasen (med individuellt tidsförlopp).

Stöd för bedömning av sköra äldre

Sköra äldre, palliativ vård

Behandling

Handläggning vid behandling

• Tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och inkludera närstående.
• Identifiera, behandla och lindra symtom, om möjligt utifrån orsak.

Vården inriktas på att ge största möjliga välbefinnande, gärna av personal som känner patienten.

Om palliativ vård och behandling (pdf)

Omvårdnad

Omvårdnad, palliativ vård (pdf)

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling mot demens ges sedvanligt. Även i ett sent stadium av sjukdomen kan patienten ha nytta av behandling.

Kolinesterashämmare och memantin kan ges så länge patienten har kvar funktioner som att interagera med närstående/personal och personlig ADL som att kunna äta själv, sköta sin hygien eller förflytta sig själv.

Vid tveksamhet kan utsättningsförsök göras med utvärdering inom 2–4 veckor. Vid försämring kan behandlingen återinsättas. Dosminskning kan övervägas vid misstanke om biverkningar.

Vid tydlig försämring eller icke tolererbara biverkningar bör behandling avslutas, utan föregående nedtrappning.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Vid behov, konsultera relevant specialistmottagning eller palliativ vård ASIH (avancerad sjukvård i hemmet).

Referenser

Nationellt vårdprogram palliativ vård (kunskapsbanken.cancercentrum.se) [2024-05-27]

Om innehållet

Publicerat: 2024-08-19
Giltigt till: 2028-08-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne