Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och behandling av patienter som sköts i primärvården

Specialiserad vård

• Behandling i vissa svårare fall
• Bedömning och behandling av patienter som sköts i specialiserad vård

Bakgrund

Denna riktlinje omfattar hjärtsjukdom i palliativ vård i sen palliativ fas eller livets slutskede. För utredning och behandling av hjärtsvikt eller akut eller kronisk kranskärlssjukdom, se separata riktlinjer.

Epidemiologi

Hjärtsvikt

För de svårast sjuka patienterna i funktionsgrupp NYHA IIIb-IV är 1-årsdödligheten mycket hög, cirka 50 %, med stor variation.

Utredning

Symtom

• Andnöd.
• Trötthet.
• Ödem.
• Angina pectoris.
• Även smärta, ångest och illamående är vanligt.

Status

• Allmäntillstånd.
• Hjärt- och lungstatus.
• Överväg psykstatus.
• Övrig undersökning utifrån behov.

Handläggning vid utredning

Patienter med svår hjärtsjukdom har ofta ett oberäkneligt förlopp. Specialiserad palliativ hemsjukvård kan underlätta för att få ett jämnare förlopp med bättre symtomkontroll och minskad grad av ångest och depression.

Tiden för ett brytpunktssamtal bör erbjudas tidigt i sjukdomsprocessen förslagsvis vid:

• svår hjärtsvikt NYHA IIIb eller IV (trots optimal behandling)
• refraktär angina pectoris
• upprepat behov av sjukhusvård
• dålig behandlingseffekt
• successivt försämrad livskvalitet.

Stöd för bedömning av sköra äldre

Sköra äldre, palliativ vård

Laboratorieprover

Kontroller av njurfunktion och saltbalans kan behövas.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och inkludera närstående.
• Identifiera, behandla och lindra symtom, om möjligt utifrån orsak.

Vården inriktas på att ge största möjliga välbefinnande, gärna av personal som känner patienten.

Om palliativ vård och behandling (pdf)

Basbehandling vid hjärtsvikt

Patientens egenvård i form av symtommonitorering bör fortsätta även vid palliativ vård, vid behov med stöd. Vid personal som saknar erfarenhet av att behandla svår hjärtsvikt föreslås samverkan med specialiserad hjärtsviktsmottagning.

Basbehandlingen med individuellt anpassade doser ges sedvanligt. När patienten närmar sig livets slutskede får läkemedelsbehandlingen successivt mindre effekt och det blir svårare att lindra hjärtsviktssymtomen. Då bör doser minskas eller läkemedel sättas ut, särskilt vid biverkningar. Justering görs med försiktighet och planerad utvärdering.

Specialistvårdsbehandling vid hjärtsvikt

Avancerade symtomlindrande behandlingar kan ges inom specialiserad vård, till exempel:

• regelbunden infusion av höga doser diuretika
• kombinationsbehandling med bumetanid och metolazon
• tappning av ascites och pleuravätska.

Patienter med CRT (synkroniserande pacemaker) eller vanlig pacemaker bör behålla den i livets slutskede. Patienter med implanterad defibrillator (ICD), med eller utan CRT-funktion, bör redan vid implantationen informeras om att ICD-funktionen kan komma att inaktiveras i livets slutskede, för att undvika obehagliga elchocker.

Deaktivering av inopererad defibrillator, palliativ vård - AKO Skåne-riktlinje för primärvården

Den sista fasen i patientens liv har oftast ett långsamt förlopp med avtagande krafter.

Basbehandling vid angina pectoris

Patienten bör få bedömning och råd från fysioterapeut om till exempel om energibesparande förflyttningar och andningsinstruktioner.

Patienter med svår angina bör få nitroglycerin och morfin. Vid svår andnöd och samtidig hjärtsvikt kan nitroglycerin som spray eller i långverkande beredning ges (för att sänka fyllnadstrycket) om blodtrycket > 95–100 mmHg.

Specialistvårdsbehandling vid angina pectoris

Patienter med svårbehandlad (refraktär) isolerad angina kan behöva symtomlindring via specialiserad vård.

Omvårdnad

Omvårdnad, palliativ vård (pdf)

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Vid behov, konsultera relevant specialistmottagning eller palliativ vård ASIH (avancerad sjukvård i hemmet).

Referenser

• Nationellt vårdprogram palliativ vård (kunskapsbanken.cancercentrum.se) [2024-05-27]

Om innehållet

Publicerat: 2024-08-15
Giltigt till: 2028-08-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne