Analinkontinens
-
ICD-10-SE
R15.9 – Fecesinkontinens
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Primär bedömning och behandling av patient som söker primärvård.
Specialiserad vård
- Primär bedömning och behandling av patient som följs inom specialiserad vård.
- Bedömning och ställningstagande till åtgärd vid svåra besvär.
Bakgrund
Definition
Vid analinkontinens föreligger bristande kontroll över ändtarmens ringmuskel, vilket ger ofrivillig avgång av avföring och gaser.
Vid fekalinkontinens föreligger enbart ofrivillig av avgång av avföring (enligt Rome IV krävs besvär minst 3 månader för diagnos).
Etiologi
- Ålder.
- Bäckenbottenskada – förlossningsskada, kirurgi, bäckenfraktur, sexuellt övergrepp.
- Neurologisk orsak – demens, stroke, diskbråck, ryggmärgsskada, MS.
- Kolorektal sjukdom – rektalprolaps, tumör, strålskada, inflammatorisk tarmsjukdom.
- Kongenital defekt – ryggmärgsbråck, analatresi.
- Substanser – laxerande, antikolinergika, antidepressiva, koffein, muskelrelaxantia, sockeralkoholer.
Utredning
Symtom
- Läckage av gas, lös eller hård avföring.
- Sveda, klåda, skavsårskänsla (på grund av skör, tunn hud i anus).
Anamnes
- Symtom – debut och förlopp.
- Bakomliggande etiologi.
- Påverkan på tillvaron.
- Behov av inkontinensskydd.
- Aktuella läkemedel.
Status
- Allmäntillstånd.
- Rektalpalpation – kontroll av känsel och sfinkterfunktion.
- Rektoskopi – bör övervägas för att utesluta annan orsak.
Handläggning vid utredning
Överväg först bakomliggande orsaker och behov av vidare utredning, avseende främst tjock- och ändtarmscancer, inflammatorisk tarmsjukdom, fistlar, prolaps eller sfinkterskada efter förlossning.
En symtomskattning kan vara till hjälp för att gradera svårigheterna vid läckage.
Symtomskattning, St Mark’s inkontinensscore (pdf)
Behandling
Handläggning vid behandling
Följande rekommenderas utifrån individuella behov:
- Egenvårdsråd.
- Bäckenbottenträning – vid behov via fysioterapeut eller uroterapeut.
- Inkontinensskydd – vid behov via sjuksköterska.
- Bulkmedel – särskilt vid lös avföring.
- Stoppande läkemedel (loperamid) – kan ha god effekt vid diarré.
Egenvårdsråd
Följande råd kan övervägas utifrån behov:
- Regelbundna toalettrutiner efter måltid – helst dagligen.
- Kost – undvik mat som ger diarré. Använd gärna kostdagbok.
- Fysisk aktivitet – kan stabilisera tarmen och underlätta tarmtömning.
- Livsstilsförändring – särskilt rökstopp och viktminskning.
- Hygien – håll huden torr och ren, undvik överdrivet tvättande, använd gärna intimolja.
- Barriärskydd hud – använd zinksalva eller motsvarande för att skydda huden.
Patienten bör undvika lokalbehandling med kortison då det kan göra huden ännu tunnare.
Behandling inom specialiserad vård
Vid utebliven effekt av primär behandling rekommenderas vidare utredning och behandling inom specialiserad vård. Behandling som i vissa fall kan erbjudas är exempelvis följande:
- Analpropp.
- Biofeedback.
- Perkutan tibialisnervstimulering (PTNS) eller sakral nervstimulering.
- Kirurgi inklusive stomi.
Remissrutiner
Remissindikation
- Oklar orsak.
- Svåra symtom.
Remissinnehåll
- Symtom, anamnes, fynd.
- Eventuell behandling och behov av inkontinensskydd.
Remissmottagare
- Kristianstad – Kirurgmottagningen.
- Malmö – Bäckenbottencentrum, Kirurgmottagningen.
- Ängelholm – Kirurgmottagningen.
Patientinformation
Avföringsinkontinens (1177.se)
Referenser
- Guideline for the diagnosis and treatment of Faecal Incontinence—A UEG/ESCP/ESNM/ESPCG collaboration (pdf) [2024-40-17]
- Fecal incontinence in adults: Etiology and evaluation (uptodate.com) [2024-40-17]
- Fecal incontinence in adults: Management (uptodate.com) [2024-40-17]
- Riktlinjer Analinkontinens (pdf) [2024-40-17]
Om innehållet
Publicerat: 2024-04-18
Giltigt till: 2028-04-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne