Skånelistan

Rekommenderade läkemedel

Bakgrundsmaterial

Terapiråd

Mikroskopisk kolit är oftast lättbehandlad och har god prognos. Lymfocytär kolit är ofta mer lättbehandlad än kollagen kolit.

• Överväg utsättning av potentiellt utlösande läkemedel.
• Behandla med budesonid (Budenofalk) 9 mg dagligen under sex veckor.
• Om diarrén helt gått i regress trappas budesonid ned med 3 mg varannan vecka till utsättning, alltså 6 mg i två veckor följt av 3 mg i två veckor.
• Vid recidiv initieras samma behandling igen (ny behandlingsomgång).
• Vi andra recidivet föreslås kontinuerlig behandling med lägsta möjliga dos dvs 3-6 mg budesonid dagligen.

Omkring 60–80 % av patienterna recidiverar, men brukar då svara prompt på återinsatt budesonid. Lägsta effektiva dos ska eftersträvas, vanligtvis 3–6 mg. Utsättningsförsök bör göras årligen eftersom sjukdomen med tiden ofta går i regress.

Observera risken för kortisonbiverkningar vid långvarig behandling. Svårbehandlade patienter inkluderande patienter som kräver mer än 6 mg budesonid dagligen, bör remitteras till gastroenterolog. Behandling med immunsupprimerande läkemedel kan då vara aktuellt. Hos patienter som inte svarar på behandling med budesonid bör celiaki och gallsaltsmalabsorption uteslutas.

Om tillståndet

Allmänt

Mikroskopisk kolit, som karaktäriseras av vattniga och oblodiga diarréer, delas in i kollagen respektive lymfocytär kolit.

Den vanligaste patienten är en kvinna i 60–70 årsåldern, men sjukdomen kan förekomma hos alla vuxna av båda könen. Årlig incidens är 10 per 100 000 invånare jämnt fördelat mellan de båda sjukdomarna.

Diarrén debuterar oftast smygande men snabb debut efter bakteriell diarré förekommer. Läkemedel, särskilt NSAID och SSRI, kan vara utlösande orsak till sjukdomen och det finns också ett samband med autoimmuna sjukdomar, celiaki och gallsaltsmalabsorption. Det finns ingen känd risk för att utveckla koloncancer.

• Blodprover är vanligen normala.
• Lindrig anemi och lätt CRP-­stegring kan förekomma.
• Feceskalprotektin är normalt eller lätt förhöjt.

Utredning vid ändrade avföringsvanor

Den makroskopiska bilden av kolonslemhinnan vid koloskopi är normal, liksom DT-­kolon. Diagnosen kräver PAD från biopsier av hela kolonslemhinnan inklusive proximala kolon. Rektoskopi med biopsi kan inte utesluta mikroskopisk kolit eftersom 2/3 av patienterna har sjukdomen i andra delar av kolon.

Referenser

• Medicinska mag- och tarmsjukdomar. Henry Nyhlin (red), Studentlitteratur 2008; 351-8.
• Miehlke S, Guagnozzi D, Zabana Y, et al. European guidelines on microscopic colitis: United European Gastroenterology and European Microscopic Colitis Group statements and recommendations. United European Gastroenterol J. 2021;9:13–37. 

Om innehållet

Publicerat: 2024-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne