Skånelistan

Rekommenderade läkemedel

Bakgrundsmaterial

Terapiråd

Det är väsentligt att på individnivå belysa och åtgärda riskfaktorer kopplade till levnadsvanor för personer med svår psoriasis (2).

Läkemedelsbehandling

Behandling för vuxna och barn

Alla barn och ungdomar med misstänkt psoriasis ska handläggas av hudläkare. Samtliga fall med svår psoriasis bör remitteras till hudläkare liksom vid terapisvikt eller differentialdiagnostiska svårigheter. Riktlinjer för remittering är utfärdade av Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi (1). Socialstyrelsen har utarbetat Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis (2).

Mjukgörande medel är en viktig del av behandlingen och bidrar till att avlägsna de tjocka fjäll som bildas. Karbamidinnehållande preparat är att föredra. 

Torr hud vid olika sjukdomar

Vid utvärtes behandling av psoriasis är grupp III–IV glukokortikoider förstahandsval och kombinationspreparat innehållande kalcipotriol + betametason andrahandsval (3).

Tillfredställande effekt av glukokortikoider uppnås som regel inom fyra veckor, varefter nedtrappning till glesare applikationer sker. Slutligen kan ett fåtal applikationer per vecka vara tillräckligt i förebyggande syfte.

Kombinationspreparaten kan användas vid behov en gång dagligen och symtomen får styra behandlingsfrekvensen. Kombinationspreparat finns som salva respektive gel och heter då Daivobet, medan beredningsformen kutant skum heter Enstilar.

Vid psoriasis i hårbotten rekommenderas lokala glukokortikoider grupp III­-IV i lösningsform eller andrahandsmedel innehållande kalcipotriol + betametason.

Behandling vid samsjuklighet

Det är viktigt att inte enbart behandla hudsymtomen utan också uppmärksamma samsjuklighet (2). Vid psoriasis finns en betydande samsjuklighet främst i form av psoriasisartrit, kardiovaskulär och metabol sjukdom samt depression (1, 2, 9). Det är väsentligt att på individnivå belysa och åtgärda riskfaktorer kopplade till levnadsvanor för personer med svår psoriasis (2).

Behandling vid terapisvikt

Vid terapisvikt med lokalbehandling utfärdas remiss till hudmottagning där ställningstagande till systembehandling kan tas. Förstahandsval är då ofta metotrexat följt av biologiska läkemedel (1, 2, 6).

Om tillståndet

Allmänt

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som drabbar hud, naglar, leder och kan påverka andra organ.

Prevalensen i Sverige brukar anges till 2–4 % (3, 4, 5). Genesen är komplex, där arvsanlag i samspel med omgivningsfaktorer avgör sjukdomsbilden. Omgivningsfaktorer har kopplats till såväl debut som försämring av psoriasis.

Utlösande och försämrande faktorer

Skada mot huden kan utlösa psoriasis i icke–afficierad hud, så kallat Köbnerfenomen, och ett liknande reaktionssätt är beskrivet som orsak till tenosynovit och daktylit hos patienter med psoriasisartrit (6).

Streptokockinfektion kan ge upphov till guttat psoriasis men även försämra plackpsoriasis. Flera läkemedel såsom framförallt litium, antimalariamedel och beta­blockerare har kopplats till debut respektive försämring av psoriasis (6).

Rökning leder till tidigare debut av psoriasis och försämring av psoriasis. Övervikt är associerad med ökad risk för insjuknande och sämre behandlingssvar (7). Det är oklart om stress och alkohol utgör riskfaktorer.

• Psoriasis – AKO Skåne-riktlinje för primärvården
• Psoriasisartrit – AKO Skåne-riktlinje för primärvården

Referenser

1. Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologis behandlingsrekommendationer för systemisk behandling av psoriasis. (ssdv.se) Uppdaterad 2023-03-30.
2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis – Stöd för styrning och ledning. 2019
3. Meding B. Normal standards for dermatological health screening at places at work. Contact Dermatitis 1992;27:269­70.
4. Lindberg M, Isacson D, Bingefors K. Self­reported skin diseases, quality of life and medication use: a nationwide pharmaco­epidemiological survey in Sweden. Acta Derm Venereol 2014;94:188­91.
5. Michalek M, Loring B, John SM. A systematic review of worldwide epidemiology of psoriasis. J Eur Acad Dermatol Venereol 2017;31:205­ 212.
6. Läkemedelsverket. Nya behandlingsmetoder för psoriasis och psoriasisartrit. 2019
7. Norlin J, Nilsson K, Persson U, Schmitt­Egenolf M. Complete skin clearance and psoriasis area and severity index response rates in clinical practice: predictors, health­ related quality of life improvements and implications for treatment goals. Br J Dermatol 2020;182:965­973.
8. Mahil S, Yates M, Yiu Z, Langan S, Tsakok T et al. Describing the burden of the COVID­19 pandemic in people with psoriasis: findings from a global cross-­sectional study. J Eur Acad Dermatol Venereol 2021;35:e636-e640.
9. Geale K, Henriksson M, Jokinen J, Schmitt­Egenolf M. Association of skin psoriasis and somatic comorbidity with the development of psychiatric illness in a nationwide Swedish study. JAMA Dermatol 2020;156:795­804.

Om innehållet

Publicerat: 2024-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne