Skånelistan

Rekommenderade läkemedel

Förändringar och budskap

För att minska risken för kronicitering betonas vikten av uppföljning 6 veckor efter insatt behandling samt remiss till hudläkare för kompletterande utredning och behandling vid utebliven läkning eller recidiverande handeksem.

Behandlingen bör inledas med tillräckligt hög styrka på den lokala glukokortikoiden, som regel grupp III, för att dämpa eksemet effektivt inom några dagar och bör fortgå tills det läkt ut.

Bakgrundsmaterial

Terapiråd 

Lokala glukokortikoider utgör tillsammans med mjukgörande förstahandsbehandling vid handeksem.

Läkemedelsbehandling

Behandling för vuxna och barn

Grundprinciperna för lokalbehandling är samma för vuxna och barn. Regelbunden användning av mjukgörande minskar risken för att handeksem ska blossa upp (1-3).

Grundbehandlingen utgörs av lokala glukokortikoider och mjukgörande (4, 5). Behandlingen bör inledas med tillräckligt hög styrka på den lokala glukokortikoiden, som regel grupp III, för att dämpa eksemet effektivt inom några dagar och bör fortgå tills det läkt ut. Därefter sker successivt minskad applikationsfrekvens till en underhållsbehandling på 2 gånger/vecka i några veckor. För att bekräfta att patienten förstått hur behandlingen skall genomföras och att patientråden följs är klinisk uppföljning viktig och bör utföras inom 6 veckor efter behandlingsstart och därefter fortlöpande med jämna mellanrum. Om handeksemet inte läkt vid uppföljningen eller om eksemet recidiverar efter utläkning, skall patienten remitteras till specialistvård för kontaktallergiutredning med epikutantestning samt vid behov ställningstagande till ljusbehandling eller systemisk läkemedelsbehandling (6).

Oavsett genes är det viktigt att undvika exponering för hudirriterande ämnen (7). Det primära målet bör vara stabil klinisk utläkning av handeksemet.

Läkemedelsgrupper

Topikala läkemedel 

Mjukgörande medel

Det finns ett flertal mjukgörande medel som används mot torr hud vid olika sjukdomar, som till exempel eksem.

Torr hud vid olika sjukdomar

Glukokortikoider

Lokala glukokortikoider har en antiinflammatorisk och klådstillande effekt. Lokala glukokortikoider indelas efter styrka i fyra grupper där de svagaste benämns grupp I och de starkaste grupp IV. Procenttalet på steroiden anger inte vilken grupp steroiden tillhör.

Det finns flera olika beredningsformer, men ingen evidens för skillnad i effekt mellan de olika beredningsformerna. För god följsamhet bör valet av beredningsform stämmas av med patienten.

Vid korrekt användning är biverkningar av lokala glukokortikoider sällsynta. Kontaktallergi mot lokala glukokortikoider är ovanlig, men kan förekomma.

Särskilda överväganden

Att beakta vid behandling

Det vanligaste problemet vid handeksem är underbehandling och bristande följsamhet. Lokalbehandlingen vid handeksem är densamma oavsett genes. Det är viktigt att undvika kontakt med utlösande eller försämrande faktorer som till exempel ämnen som individen med handeksem är allergisk mot och ämnen/faktorer som är irriterande för huden. Andra tänkbara bakomliggande orsaker till utebliven förbättring eller försämring av handeksem bör också övervägas och i förekommande fall åtgärdas.

Klåda vid handeksem

Antihistaminer har ingen bevisad effekt mot klådan vid handeksem. Därför har dessa preparat ingen plats vid behandling av handeksem. Viktigaste åtgärd mot klåda är fullgod lokalbehandling och undvikande av försämrande faktorer.

Graviditet och amning

Lokalbehandlingen av handeksem ska fortgå under graviditet och amning för att inte riskera underbehandling (8).

Om tillståndet

Allmänt

Handeksem är en vanlig inflammatorisk hudsjukdom som karaktäriseras av klåda, rodnad, infiltration, papler och i mer akut fas vesikler och vätskning. I kronisk fas ses ofta förtjockad, lichenifierad hud, med sprickbildning och fjällning (9). Det vanligaste symtomet är klåda samt särskilt vid fissurer smärta.

Handeksem är vanligt förekommande med ettårs-prevalens på upp till 10 % i den allmänna befolkningen (9,10). Handeksem har stor inverkan på livskvalitet och påverkar oftare än eksem på andra lokaler livskvaliteten negativt (11, 12). Handeksem innebär betydande kostnader för den drabbade individen och för samhället (13). 

Handeksem kan ha många olika orsaker; endogen eksemsjukdom (exempelvis atopisk dermatit), kontakt med hudirriterande ämnen/faktorer (irritativt/icke-allergiskt kontakteksem) samt ämnen som patienten är kontaktallergisk mot (allergiskt kontakteksem).

Enbart utifrån klinisk bild kan orsaken till handeksemet inte avgöras och orsaken är ofta multifaktoriell (14).

Exponering för irriterande eller hudskadande faktorer som vatten, rengöringsmedel, damm, kyla, kontaktallergen och frekvent handskanvändning innebär ökad risk för handeksem (7, 13, 15). Därför omfattar omhändertagande av patienter med handeksem identifiering av utlösande och försämrande faktorer både yrkesmässigt och privat. Pedagogiska insatser med råd om prevention är viktiga tillsammans med den medicinska behandlingen och adekvat uppföljning (13).

Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen (13) och vissa yrken medför en ökad risk för arbetsrelaterat handeksem som kan leda till kroniska besvär, sjukskrivning och i vissa fall även varaktigt nedsatt arbetsförmåga (13). Vid misstanke om arbetsorsakat handeksem bör patienten informeras om gällande lagstiftning (16) och vid sjukskrivning av patient på grund av handeksem bör remiss till yrkesdermatologisk avdelning övervägas.

Senare tids forskning har beskrivit livsstilsfaktorer såsom rökning, högt BMI och stress som ytterligare riskfaktorer för handeksem (17,18).

Riktlinjer för handläggning av handeksem från Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi (SSDV) och Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd (NKK) finns utfärdade.

• Handeksem – Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi (sddv.se)
• Kontakteksem – AKO Skåne-riktlinje för primärvården

Referenser

Referenser Handeksem

Om innehållet

Publicerat: 2025-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne