Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Klinisk bedömning av barn som söker i primärvården.
• Orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa.
• Kontakt med barnskyddsteam vid behov av stöd i handläggning av ärenden.

Specialiserad vård

• Misstanke om fysisk misshandel, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld samt dödsfall.

Bakgrund

Denna rekommendation avser att fungera som stöd för hantering vid misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa.

Vid misstanke om att ett barn far illa föreligger anmälningsplikt enligt kap 14 § 1 i Socialtjänstlagen (SoL) för personal inom hälso-och sjukvård.

• Orosanmälan ska göras till socialtjänsten i den kommun barnet är folkbokförd.
• Anmälningsplikten är personlig och kan inte delegeras. Vårdpersonal kan inte vara anonym.

Anmälningsplikt vid orosanmälan (pdf)

Definition

Olika former av misshandel

Barnmisshandel innebär att en vuxen person utsätter ett barn för något av följande:

• Fysisk misshandel – inklusive dödsfall.
• Psykisk misshandel – inklusive långvarig systematisk kränkning.
• Sexuella övergrepp – våldtäkt, sexuellt ofredande eller grooming (vuxen som tar sexuell kontakt med barn), sexuell exploatering.
• Omsorgssvikt – försummelse, känslomässig otillräcklighet, fysisk vanvård (som bristande tandvård), kränkande behandling.
• Hedersrelaterat våld och förtryck – inklusive tvångsäktenskap, könsstympning.
• Föräldrar som är medlemmar i sekt.
• Barnmisshandel genom förfalskning av symtom (Münchhausen Syndrome by Proxy).
• Barnfridsbrott – bevittnat våld eller sexualbrott i hemmet eller i nära relation.

Barnmisshandel kan även omfatta följande:

• Hot, våld eller övergrepp från jämnåriga, inklusive via sociala medier/internet.
• Eget skadligt beteende eller missbruk.

Riskfaktorer

Exempel på riskfaktorer och situationer med ökad risk:

• Familj där våld eller allvarliga relationsproblem förekommer.
• Vårdnadshavare som är i tvist och/eller oense om boende/umgänge.
• Vårdnadshavare med kognitiv eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, psykisk sjukdom eller missbruk.
• Vårdnadshavare med allvarlig somatisk sjukdom.
• Familj med långvarig stress – exempelvis arbetslöshet, sjukskrivning, låg utbildningsnivå, osäkerhet om uppehållstillstånd eller ekonomisk utsatthet.
• Unga föräldrar, ensamstående förälder, svagt socialt stödjande nätverk eller social isolering.
• Små barn med skrikighet och/eller regleringssvårigheter gällande mat och sömn.
• Barn med fysisk, neuropsykiatrisk och/eller kognitiv funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom.
• Barn med könsdysfori.
• Barn placerade i familjehem/HVB-hem.

Utredning

Symtom

Följande utgör exempel på symtom och varningstecken som kan inge misstanke om att ett barn far illa.

Allmänna varningstecken

• Skador – lokaliserade på skyddade delar av kroppen, skador hos spädbarn oavsett typ av skada.
• Anamnes – oklar eller otydlig orsak till skada eller förklaring som ändras över tid.
• Vårdsökande – söker påfallande ofta för skador, söker sent med allvarlig skada eller söker för annan orsak än faktisk skada.
• Samspel – barnet signalerar rädsla eller extrem uppmärksamhet i samspel med föräldrar.
• Hög skolfrånvaro.

Kroppsliga symtom

• Allmänt – dålig hygien.
• Hud – blåmärken, rodnader, brännskador, ärr, skärskador, bett- eller stickmärken, bortslitet hår.
• Mun och svalg – dåligt tandstatus, skador på läppar, munslemhinna, tungband, tänder.
• Rörelseorganen – frakturer (särskilt barn under två år), muskelspänningar, generell värk.
• Neurologi – huvudvärk, oklar medvetandesänkning eller kramper hos spädbarn (tänk särskilt på skakvåld).
• Mage-tarm – buksmärta, avföringsinkontinens (särskilt om tidigare kontinent).
• Uro-genitalt – graviditet, sexuellt överförbar sjukdom, blodsmitta, skador i underlivet.
• Tillväxt – viktförändring (både upp och ner), dålig längdtillväxt.

Psykiska symtom

• Depression, nedstämdhet, passivitet, självmords-tankar, social isolering.
• Ångest, oro, dålig självbild, självskadebeteende, tvångsbeteende, panikattacker, ätstörningar.
• Distanslöshet, aggressivitet, hyperaktivitet, sexualiserat beteende, håglöshet.
• Sömnsvårigheter, mardrömmar.
• Minnesstörningar, inlärningssvårigheter, koncentrationsproblem, försenad språkutveckling.

Varningstecken för omsorgssvikt

Barn som:

• får skrika länge innan det tas upp eller lämnas utan vuxnas tillsyn
• inte sköts avseende hygien, byte av blöjor eller inte har adekvat klädsel för årstiden
• inte går upp i vikt, får för lite/mycket mat eller mat på oregelbundna tider
• hindras aktivt i samvaro med andra barn eller vuxna
• ofta passas av/passar äldre syskon eller andra barn
• passas av ett stort antal tillfälliga vuxna eller personer påverkade av alkohol, droger eller psykofarmaka
• tar ett ansvar för sig själv och andra som inte är åldersadekvat
• har bevittnat misshandel eller annat våld i hemmet
• har en vardag präglad av oförutsägbarhet
• har en förälder som uteblir från planerade besök inom hälso- och sjukvården, där detta får konsekvenser för barnet
• inte hämtas från förskola i tid eller hålls hemma i perioder från förskola, skola och fritidsaktiviteter

Förälder som:

• aktivt ignorerar, hotar eller känslomässigt avvisar barnet
• inte verkar reagera på barnets behov av känslor, signaler och kontaktförsök
• beskriver barnet på ett kränkande sätt
• inte förmår möta barnet på dess nivå
• inte har förmåga att förstå någon annans perspektiv eller är självupptagen.

Varningstecken för barnmisshandel (pdf)

Status

Undersök hela barnets kropp och beskriv skador noggrant (lokalisation och storlek i millimeter).

• Allmäntillstånd.
• Mun och svalg, tandstatus – inspektion vid behov.
• Öron – inspektion bakom och i öronen vid behov.
• Hud – inspektion av hela hudkostymen, inklusive handflator, fotsulor och hårbotten vid behov.
• Genitalia – inspektion vid riktad misstanke.
• Psykiskt status – vid behov.
• Längd, vikt och iso-BMI – vid behov.

Handläggning vid utredning

Vid misstanke om att ett barn far illa

• Gör en orosanmälan till socialtjänsten.
• Kontakta barnskyddsteam för konsultation vid behov.
• Kontakta omgående bakjour vid närmsta barnklinik vid misstanke om brott mot barn och behov av akut undersökning (fysisk misshandel, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld).

Överväg även polisanmälan vid misstanke om brott mot barn via telefon 114 14. Polisens uppdrag är att förhöra patient och anhöriga.

Anmälningsplikt vid orosanmälan (pdf)

Stöd inför eventuell orosanmälan

Vid osäkerhet om orosanmälan ska göras kan följande konsulteras:

• Socialtjänsten – viktigt att avidentifiera och inte nämna barnets eller familjens namn.
• Barnskyddsteam.
• Kollega, kurator eller kontaktperson på vårdcentralen.

Orosanmälan

Anmälan bör vara skriftlig, men kan i skyndsamma fall ske muntligen och därefter kompletteras skriftligen.

• Vid misstanke om fysiskt våld eller sexuella övergrepp (brottsmisstanke) ska vårdnadshavare eller barnet inte informeras om att anmälan görs.
• Vid misstanke om hotbild mot barnet rekommenderas omgående kontakt med socialtjänsten för bedömning om skyddsbehov av barnet föreligger.
• Vid misstanke om omsorgssvikt bör vårdnadshavare eller barnet informeras om att anmälan görs.

Rekommenderat innehåll i orosanmälan:

• Anmälares namn, yrkesroll och kontaktuppgifter.
• Tidpunkt och situation när anmälare träffat barnet, vem som var med och vem som gav vilka upplysningar.
• Iakttagelser och förklaring till varför anmälan görs.
• Befarade konsekvenser för barnets hälsa och utveckling.
• Tidigare anmälan eller kontakt med socialjour.
• Behov av tolk.
• Uppgift om fortsatt kontakt med anmälare och hur fortsatt stöd kan se ut (som inplanerade återbesök).
• Önskan om att socialtjänsten inhämtar vårdnadshavarens samtycke att återkoppla resultat av utredning till anmälare.

Anmälan skickas till socialtjänsten i den kommun barnet är folkbokförd (om okänt skickas till den kommun barnet vistas i).

Region Skånes blankett i e-journal bör alltid användas i första hand. Blankett för orosanmälan samt instruktion för ifyllande finns även under rubriken Barn som riskerar att fara illa:

Barn som riskerar att fara illa

Dokumentation i journal

• Dokumentera noggrant de förhållanden som föranleder anmälan och vem som är uppgiftslämnare.
• Journalför även barnets normala utveckling (exempelvis lärt sig sitta, gå eller springa).

Vid misstanke om brott eller hotbild mot barn kan hela eller delar av barnets journal behöva blockeras.

• Enstaka anteckning – använd dold journalmall (finns 4 olika mallar).
• Hela journalen (utifrån situation) – välj att blockera vårdnadshavare, försegla journal eller låsa konto på 1177.

Blockera, försegla, låsa journalen via nätet och 1177-kontot till skydd för barn (pdf)

Att enbart låsa barnets konto på 1177 hindrar inte vårdnadshavares tillgång till barnets journal, eftersom journalen nås via vårdnadshavarens eget konto på 1177.

Behandling

Handläggning vid behandling

Skador uppkomna vid misstänkt brott mot barn handläggs inom specialiserad vård.

Remissrutiner 

Remissindikation barnakutmottagning

• Misstänkt fysiskt våld, sexuella övergrepp eller hedersrelaterat våld vid behov av akut undersökning eller behandling.

Remissinnehåll

• Symtom, tecken och statusfynd som föranleder misstanke om brott mot barn.
• Information om att orosanmälan och eventuell polisanmälan är utförd.

Patientinformation

När barn far illa (1177.se)

Relaterad information

• Regionalt vårdprogram Barn som riskerar att fara illa (pdf)
• Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa (socialstyrelsen.se)
• Barn som far illa, eller riskerar att fara illa (socialstyrelsen.se)
• Barn som riskerar att fara illa (rikshandboken-bhv.se)

Referenser

• Regionalt vårdprogram Barn som riskerar att fara illa (pdf)
• Barnmisshandel genom förfalskning av symtom (pdf)

Om innehållet

Publicerat: 2024-12-18
Giltigt till: 2028-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne