Mentaliseringsförmåga handlar om att reflektera över mentala tillstånd såsom tankar och känslor hos sig själv och andra. En vanlig svårighet hos barn med autism är att förstå att de mentala tillstånden påverkar det egna och andras beteenden. Detta gör det svårt att förutsäga och förstå andras handlingar, vilket påverkar förmågan att delta i ömsesidigt samspel.

För barn i skolåldern med autism och typisk begåvning erbjuds ofta gruppinsatser för att utveckla kommunikation, socialt samspel och empati, något som är mer ovanligt när det gäller förskolebarn. I projektet har mentaliseringsträning i grupp för förskolebarn med autism och deras föräldrar provats och insatsen har beskrivits och utvärderats. Sju barn och deras föräldrar fullföljde insatsen. Samtliga föräldrar uppgav att de kommer att ha nytta av det de lärt sig och majoriteten av barnen tyckte att det var mycket bra att komma till gruppen. Det visade sig dock att förmågan till generalisering i vardagen inte var så god. Gruppledarnas upplevelse var att barnen hade behövt mer stimulans av lek- och språkförmågan. En slutsats är att mentaliseringsträning i grupp med fördel kan erbjudas till familjer och att en framtida grupp gärna riktar sig till något äldre barn.

Förväntad nytta för patienten är att en ökad förståelse för egna och andras tankar och känslor leder till en förbättrad förmåga till social interaktion.

Författare: Johanna Öhrn