Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning av patient med hörselnedsättning utan nytillkomna neurologiska symtom.

Akutmottagning

• Akutmottagning – plötslig hörselnedsättning med nytillkomna neurologiska symtom.
• ÖNH–akutmottagning – misstänkt plötslig sensorineural hörselnedsättning (bedömning inom 24 timmar).

ÖNH-mottagning

• Oklar genes till hörselnedsättning.
• Ensidig eller asymmetrisk hörselnedsättning.

Bakgrund

Definition

Det finns olika typer av hörselnedsättning och blandformer av dessa:

• Konduktiv – ledningshinder (överledningsproblem i hörselgång/mellanöra men normalfungerande inneröra).
• Sensorineural – påverkan på innerörat, sensorisk (i koklea) eller neural (hörselnerv).
• Central – skada på hörselcentrum i hjärnan.

Diagnosen grav hörselnedsättning definieras som ett tonmedelvärde på 65 decibel eller sämre på bästa örat. Det finns ett personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för personer med grav hörselnedsättning.

Epidemiologi

I Sverige finns 1,5 miljoner personer med hörselnedsättning.

Etiologi

Orsaker till konduktiv hörselnedsättning – ledningshinder

• Stopp i hörselgång – vaxpropp, främmande kropp, extern otit, exostos (ovanligt).
• Stor trumhinneperforation.
• Infektion/inflammation – sekretorisk otit, akut mediaotit.
• Kolesteatom (pärlcysta) – ansamling av keratin (avstött hudepitel) i trumhinneretraktion, oftast i översta delen av trumhinnan (atticus) eller i bakre/övre kvadranten.
• Otoskleros – förbening av ovala fönstret (stigbygeln växer fast). Ovanligt ärftligt tillstånd (cirka 1 %). Drabbar oftast kvinnor i 25–30 årsåldern, inte sällan vid graviditet.
• Hörselbensproblem – sammanväxning, trauma.

Orsaker till sensorineural hörselnedsättning – akut debut

• Plötslig sensorineural hörselnedsättning (sudden deafness) – ofta oklar orsak, men hos 10–15 % hittas en bakomliggande orsak som borrelia eller herpes zoster.
• Infektioner – skada på hörselnerv och inneröra, kan orsakas av exempelvis meningit, parotit, rubella, borrelia, herpes zoster.

Orsaker till sensorineural hörselnedsättning – långsam debut

• Presbyakusis – åldersrelaterad hörselnedsättning med minskande antal hårceller, vilket sker fortare efter bullerskada och vid genetisk predisposition. Ger sällan dövhet.
• Bullerskada – skada vid en plötslig ljudsmäll, starkt ljud under kortare tid eller hög bullernivå över längre tid. Kan vara övergående eller
• Ototoxiska ämnen – skada av läkemedel (som ASA, kinin, antibiotika, loopdiuretika, antidepressiva, aminoglykosider, cytostatika) eller andra ämnen (som styren, toluen, bly, kvicksilver, kolmonoxid). Betablockerare kan ge reversibel hörselnedsättning.
• Ménières sjukdom – sannolikt orsakad av högt vätsketryck (kokleär hydrops).
• Vestibularis-schwannom – godartad tumör på hörsel-/balansnerv med långsam progress (tidigare akustikusneurinom).

Andra orsaker till hörselnedsättning

• Neurologisk orsak – stroke (AICA, arteria cerebellaris anterior inferiorocklusion), multipel skleros.
• Autoimmunitet – tex SLE, polyarteritis nodosa, Cogans syndrom (ger oftast dubbelsidiga symtom men behöver ej debutera samtidigt).
• Ärftliga sjukdomar (syndrom som ger hörselnedsättning).

Utredning

Symtom

Utöver nedsatt hörsel kan även andra symtom finnas beroende på orsak:

• Öronsymtom – fyllnads- eller lockkänsla, ljudkänslighet, värk, tinnitus.
• Andra symtom – yrsel, huvudvärk, dubbelseende.

Symtom vid specifika tillstånd

• Plötslig sensorineural hörselnedsättning – plötsligt påkommen hörselnedsättning som utvecklas inom loppet av 3 dygn. Oftast ensidig och lätt nedsatt. Ibland tinnitus, tryckkänsla, ljudkänslighet, yrsel.
• Presbyakusis – svårighet att uppfatta diskant ljud, konsonanter och samtal när många pratar. Senare nedsatt förmåga att lokalisera och identifiera ljud, samt problem att uppfatta högfrekventa ljud (som varningssignaler). Ofta tinnitus.
• Bullerskada – ofta samtidig tinnitus.
• Ototoxiska ämnen – samtidig tinnitus och ljudkänslighet som kan förvärras vid buller och rökning.
• Ménières sjukdom – anfall av yrsel, tinnitus, lockkänsla och hörselnedsättning, uni- eller bilateralt.
• Vestibularis-schwannom – ensidig hörselnedsättning, ibland ensidig tinnitus och balansrubbning.

Anamnes

• Symtom – debut (akut eller smygande), duration, progress.
• Lokalisation – ensidig, dubbelsidig eller asymmetrisk.
• Infektion – förkylning, herpes zoster, borrelia (fästingbett).
• Yttre faktorer som bullerexponering, läkemedel.
• Aktuell öron- eller hörselsjukdom, hörapparat.
• Hereditet.

Status

• Mun och svalg.
• Öron – hörselgång, trumhinnans utseende och rörlighet.
• Webers och Rinnes test.
• Audiogram om tillgängligt.
• Neurologstatus.
• Hudinspektion – herpesblåsor.

Tecken till ledningshinder

• Webers test – ljudet lateraliseras till sjuka sidan.
• Rinnes test negativt – benledning (via processus mastoideus) är bättre än luftledning.
• Tympanometri/siegling – nedsatt trumhinnerörlighet.

Tecken till sensorineural hörselnedsättning

• Webers test – ljudet lateraliseras till friska sidan.
• Rinnes test positiv – luftledning är bättre än benledning (ses även vid normal hörsel).

Webers och Rinnes prov – Filmer

Handläggning vid utredning

Gör en bedömning utifrån kliniska fynd.

Handläggning inom specialiserad vård

Akut bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid följande:

• Plötslig sensorineural hörselnedsättning.
• Nytillkommen hörselnedsättning med neurologiska symtom.

Fortsatt utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid följande:

• Ensidig otosalpingit utan förklaring – överväg utredning av huvud- och halscancer, se separat rekommendation.
• Misstänkt kolesteatom.
• Progressiv hörselnedsättning, särskilt i kombination med tinnitus.
• Trumhinneperforation som inte läker – se separat rekommendation.
• Yrsel i kombination med tinnitus och/eller hörselnedsättning.
• Asymmetrisk hörsel – skillnad på minst 15 dB på minst tre intill varandra liggande frekvenser.
• Hörselnedsättning som inte kan förklaras av presbyakusis eller bullerskada.

Undersökningar

Fynd vid audiogram

• Plötslig hörselnedsättning – hörtrösklar ≥ 30 dB (eller 10–15 dB försämring vid tidigare känd neurogen hörselnedsättning) på tre intilliggande frekvenser.
• Presbyakusis – sänkning i diskanten (höga frekvenser).
• Bullerskada – ofta brant dipp vid 6000 Hz efter impulsskada (explosion) alternativt mer trubbig dipp vid 3000–6000 Hz vid långvarigt buller.
• Ménières sjukdom – ofta fluktuerande basnedsättning (initialt främst vid anfall).

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling ges utifrån misstänkt orsak.

Plötslig sensorineural hörselnedsättning

• Patienten får ofta kortison i högdos ett par veckor via specialiserad vård. Övrig behandling ges utifrån misstänkt orsak.
• Patienten bör undvika fysisk ansträngning och tunga lyft de första 2 veckorna.
• Hörseln bör skyddas noga i framtiden.

Presbyakusis och bullerskada

• Hörapparat.
• Tekniska hjälpmedel i hemmet.
• Kokleaimplantat i vissa fall.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Akutmottagning – plötslig hörselnedsättning med nytillkomna neurologiska symtom.
• ÖNH-akutmottagning – misstänkt plötslig hörselnedsättning.
• ÖNH-mottagning – hörselnedsättning som inte är typiskt för presbyakusis eller bullerskada.
• Audionommottagning – misstänkt presbyakusis eller bullerskador, vid behov av hjälpmedel och hörselrehabilitering.

Komplikationer

Kolesteatom kan växa in i mellanörat och destruera hörselben, koklea, balansorgan och facialisnerv.

Klinisk uppföljning

Vid plötslig dövhet rekommenderas kontroller på ÖNH-mottagning under minst 1 år. 2/3 blir helt eller delvis återställda.

Patientinformation

• Nedsatt hörsel (1177.se)
• Plötslig hörselnedsättning (1177.se)

Relaterad information

Grav hörselnedsättning (vardpersonal.1177.se)

Om innehållet

Publicerat: 2022-11-17
Giltigt till: 2025-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne