Synstörningar, akuta

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • M31.5 Jättecellsarterit (kranialarterit, temporalisarterit) med polymyalgia rheumatica
    G45.3 Amaurosis fugax
    G45.9 Transitorisk cerebral ischemisk attack, ospecificerad
    H33.0 Retinalavlossning med retinalt hål
    H34.9 Retinal vaskulär ocklusion, ospecificerad
    H35.3 Degeneration i bakre polen (makula)
    H43.9 Glaskroppsförändring, ospecificerad
    H53.2 Diplopi (dubbelseende)
    H53.4 Synfältsdefekter
    H53.9 Synrubbning, ospecificerad

Primärvård

  • Primär bedömning
  • Försöka skilja ut retinalt vaskulär och cerebrovaskulär genes från övriga orsaker

Specialiserad vård

  • Akutmottagning – plötslig synförlust eller synfältsbortfall där retinalt vaskulär eller cerebrovaskulär genes bör uteslutas
  • Ögonsjukvård – akut omhändertagande i övriga fall

Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet av akuta synstörningar.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för synstörning av cerebrovaskulär genes är

  • hjärt-kärlsjukdom
  • diabetes
  • rökning
  • tidigare kardiovaskulär eller cerebrovaskulär händelse.

Riskfaktorer för synstörning av annan orsak är

  • näthinneavlossning – närsynthet eller trauma
  • glaskroppsblödning – diabetes, trauma eller samtidig näthinneavlossning
  • optikusneurit vid exempelvis MS.

Symtom

För dessa tillstånd kan ett eller flera fenomen förekomma:

Cerebrovaskulär genes

  • Bilateral synpåverkan – kan vara tecken på stroke.
  • Amaurosis fugax.
  • Homonymt synfältsbortfall.
  • Plötslig debut – smygande debut förekomma vid progressiv stroke.
  • Synnedsättning – ibland övergående.
  • Binokulärt dubbelseende.
  • Huvudvärk.

Retinalkärlsocklusion

  • Unilateral synförlust – plötslig (arteriell) eller mer utdragen (venös).
  • Amaurosis fugax.
  • Blödningar i retina med eller utan mjuka exsudat samt med eller utan ödem.
  • Vid grenvenstrombos segmentella näthinneförändringar.
  • Nedsatt direkt pupillreaktion.

Näthinneavlossning

  • Partiell synförlust.
  • Ensidig.
  • Gardinfenomen.
  • Ljusblixtar och/eller prickar kan föregå avlossning.

Grumling, avlossning, eller blödning i glaskropp

  • Fläckar, prickar eller streck – rörliga eller stilla.
  • Ljusblixtar.
  • Suddig syn.

Våt makuladegeneration

  • Tilltagande försämring av synskärpa.
  • Raka linjer blir krokiga i centrala synfältet.

Jättecellsarterit

  • Huvudvärk – ofta tinning eller nacke.
  • Tuggsmärta.
  • Allmänsymtom – trötthet, sjukdomskänsla.
  • Partiell eller total ensidig synförlust kan förekomma.
  • Ögonmuskelpares.
  • Palpationsömhet tinningartärer.
  • Vanligen hög SR/CRP.

Optikusneurit

  • Unilateral.
  • Nedsatt synskärpa och färgseende.
  • Smärta vid ögonrörelse.
  • Nedsatt direkt pupillreaktion.

Akut glaukom

Tre fynd som tillsammans ofta föregår smärtan vid akut glaukom är

  • suddig syn
  • disig kornea
  • medelvid trögreagerande pupill.

Komplikation i nyopererat öga

  • Partiell eller total synförlust.
  • Kärlinjektion.
  • Svullnad eller hematom periorbitalt.
  • Ljuskänslighet.
  • Störningar i röd reflex.
  • Blödning i främre kammaren.
  • Deformerad pupill.

Anamnes

Vid synförlust

  • Debut – plötslig eller smygande.
  • Duration – övergående eller varaktig.
  • Utbredning – total eller partiell samt ena eller båda ögonen.
  • Symtom – suddig syn, synfältsbortfall.

Vid synfenomen

  • Ljusblixtar, fläckar eller prickar (rörliga eller stilla).
  • Gardin eller slöja, krokseende.
  • Dunklare färger.

Komplettera anamnesen med

  • dubbelseende binokulärt – cerebrovaskulär sjukdom eller ögonmuskelsjukdom, myasteni
  • dubbelseende monokulärt – ögongenes som brytningsfel och katarakt
  • smärta i nyopererat öga
  • trauma
  • huvudvärk
  • muskelvärk eller muskelsvaghet
  • riskfaktorer
  • andra sjukdomar.

Status

  • Hjärt-kärlstatus inklusive blodtryck.
  • Ögon – röd reflex i genomfallande ljus.
  • Synskärpa.
  • Neurologi – pupillstorlek och reaktion, synfältsundersökning enligt Donders, ögonmotorik.
  • Palpation av temporalisartärer.

Handläggning vid utredning

  • Värdera klinisk bild utifrån symtom, anamnes och undersökningsfynd och bedöm trolig orsak.
  • Misstänkt retinalt vaskulär och cerebrovaskulär genes bör bedömas akut inom specialiserad vård.
  • Övriga tillstånd bör bedömas akut eller skyndsamt av ögonläkare.
  • Samråd med specialiserad vård vid behov.

Följande tillstånd kan handläggas enligt separata rekommendationer:

  • Jättecellsarterit.
  • Rött öga med smärta – exempelvis keratit eller sklerit.
  • Ögonskador – exempelvis kemiska eller traumatiska.

Laboratorieprover

  • Överväg CRP, SR och p-glukos.

Behandling ges utifrån specifik diagnos.

Remissindikation akutmottagning

  • Plötslig synförlust eller synfältsbortfall där retinalt vaskulär eller cerebrovaskulär genes misstänks

Remissindikation ögonsjukvård

  • Akut – misstänkt näthinneavlossning, makulasjukdom eller glaskroppsblödning
  • Halvakut – nytillkomna flotterande prickar, fläckar eller streck med eller utan blixtar
  • Elektiv – Mer än 3 månaders anamnes på enbart flotterande prick eller streck (eller bara lugnande besked)

Publicerat: 2021-10-01
Giltigt till: 2025-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel vara om du har en sjukdom, en diagnos eller vilka mediciner du tar.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)