Vårdgivare Skåne

För offentlig och privat vårdpersonal

Njursten

AKO Skåne-riktlinje för primärvården (N20- Sten i njure/uretär).

Primärvård

  • Bedömning, behandling och utredning av akut okomplicerat njurstensanfall
  • Uppföljning av patient efter akut okomplicerat njurstensanfall

Akutmottagning

  • Njurstensanfall med urinvägsinfektion
  • Fortsatt smärta trots behandling
  • Misstänkt njurstensanfall hos gravid (primärt kvinnokliniken)

Urologmottagning

  • Förstagångssten hos patient med riskfaktorer
  • Vid recidiverande sjukdom/behov av kirurgisk behandling
  • Utredning av misstänkt metabol orsak (ibland njurmedicin)
  • Etiologi – Kalciumoxalatstenar vanligast, en mindre andel utgörs av infektions-, urat- och cystinstenar
  • Incidens – 10-12 %, flest män drabbas, runt hälften får recidiv < 10 år
  • 80-90 % av alla njurstenar är < 6 mm och passerar oftast spontant utan kirurgisk behandling
  • Ofta akut påkommen stark ensidig flanksmärta som fluktuerar i intensitet
  • Distala stenar kan ge smärtor ned mot ljumske/genitalia, ibland intensiva urinträngningar
  • Patienten kan vara illamående, blek och vill oftast inte sitta stilla

Anamnes

  • Symtom, akut/intermittent smärta? Tidigare njursten? Annan stensjukdom? Pågående/upprepade urinvägsinfektioner?
  • Nuvarande sjukdomar? Blödningsbenägenhet? Hereditet?
  • Aktuella mediciner
  • Makroskopisk hematuri? (utreds enligt Cancer i urinblåsa och urinvägar)

Status

  • Allmäntillstånd, feber?
  • Puls och blodtryck
  • Bukpalpation (ska vara mjuk och oöm), dunkömhet över flank?

Akut utredning

  • Temp, urinsticka (blod, infektionstecken?), CRP, kreatinin, överväg urinodling
  • Akut urografi – kan övervägas vid osäker diagnos

Differentialdiagnoser

  • Pyelonefrit – feber och ofta tecken till infektion på urinsticka
  • Ektopisk graviditet, ruptur/torsion av ovarialcysta, dysmenorré
  • Ileus, appendicit, divertikulit – ofta illamående och kräkningar, sällan hematuri
  • Gallsten, kolecystit – kan ha flanksmärta, sällan hematuri

Riskfaktorer

  • Debut < 25 års ålder
  • Avvikande anatomi/singelnjure
  • Hereditet
  • Stenassocierade sjukdomar (som kroniska diarrétillstånd, sarkoidos)

Akut behandling

  • NSAID – T/Supp Diklofenak 50 mg (eller inj 75 mg i m), kan upprepas med 30 min intervall till maxdos 150 mg
  • Vätskeintag – Stort vätskeintag ska undvikas (uretärsten kan inducera smärtanfall)

Uppföljande behandling

  • NSAID – T/Supp Diklofenak 50 mg, 1 x 1-3 vid behov
  • Vätskeintag – När patienten är stenfri, efter uppföljande röntgen, och om inget annat medicinskt hinder föreligger så rekommenderas ett dryckesintag på 2000 ml (minskar recidivrisk)

Behandling på urologmottagning

  • Stötvågsbehandling (ESVL) – vanligast
  • Uretärolithotripsi och perkutan stenextraktion (PCNL) – ingrepp där sten avlägsnas i narkos
  • Nefrostomi och uretärsplint – avlastande åtgärder som görs i narkos vid njurfunktionspåverkan

Remiss till akutmottagning

  • Njurstensanfall med misstanke om pågående urinvägsinfektion med feber (gärna telefonkontakt med urologjour)
  • Fortsatt smärta trots behandling enligt ovan
  • Misstänkt njurstensanfall hos gravid (primärt akut till kvinnoklinik)

Remiss till urolog

  • Förstagångssten hos patient med riskfaktor (se Diagnostik)
  • Kvarvarande stenar efter urografi (se Uppföljning)
  • Förhöjt kreatinin (se Uppföljning)
  • Recidiverande njurstenssjukdom (indikation för kirurgi/farmakologisk profylax?)
  • Makroskopisk hematuri (utreds enligt Cancer i urinblåsa och urinvägar)

Remissinnehåll vid remiss till urolog

  • Anamnes – symtom, hereditet, stensjukdom, aktuella sjukdomar, blödningsbenägenhet, upprepade urinvägsinfektioner
  • Status – blodtryck och eventuella infektionstecken
  • Lab – kreatinin, urat, kalcium och eventuell urinodling
  • Bilddiagnostik – stenantal, storlek, läge
  • Medicinlista

Remiss till primärvård

  • Läkare som handlagt patient akut ansvarar för uppföljning nedan
  • Okomplicerade fall som handlagts på akutmottagning kan remitteras för fortsatt uppföljning i primärvård under förutsättning att:
    - Patienten informeras om att primärvården tar över ansvaret och att urografi/CT-urografi och provtagning ska ske inom 3-4 veckor
    - Primärvården skickar remissbekräftelse och informerar patienten om fortsatt uppföljning

Remissinnehåll vid remiss till primärvård

  • Akut förlopp, med provsvar och insatta mediciner (dos och mängd)
  • Önskad uppföljning (urografi/CT-urografi, labprover)
  • Om kontraindikation föreligger för röntgen
  • Att patienten är informerad om fortsatt utredning

Lab

  • Kreatinin, urat (urinsyrasten syns ej på slätröntgen, ses dock på CT), Ca och albumin (hyperparatyreoidism) tas efter 3-4 veckor

Urografi/CT-Urografi

  • Görs efter 3-4 veckor, ange önskad vecka för undersökning i remiss
  • Frågeställning: Stenantal, storlek, läge, hydronefros?
  • CT‐urografi är likvärdigt med urografi, men bör undvikas på yngre patienter med tanke på stråldos

Tolkning av svar

  • Njursten som inte ligger i uretär ger sällan symtom och behöver ingen skyndsam handläggning
  • Vid sten < 6 mm hos smärtfri patient med normalt kreatinin görs ny urografi efter 2-3 veckor, om kvarvarande sten skickas remiss till urolog
  • Remiss till urolog vid:
    - Sten ≥ 6 mm eller ≥ 2 stenar
    - Uretärsten med höggradigt avflödeshinder – prioriterad remiss/kontakt med urologkonsult
    - Kreatinin > 125 mmol/L eller höjning med > 30 %

Publicerat: 2016-01-28
Giltigt till: 2021-09-30
Faktaägare: AKO Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.