Trigeminusneuralgi

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.

Primärvård

  • Primär bedömning och behandling av patient med trigeminusneuralgi.

Neurologimottagning

  • Sekundär trigeminusneuralgi, oklar diagnos eller utebliven effekt vid behandling.

Definition

Trigeminusneuralgi karaktäriseras av återkommande attacker med kortvarig, ensidig och intensiv ansiktssmärta i trigeminusnervens distributionsområde.

Epidemiologi

Prevalensen för trigeminusneuralgi är 15–30 fall på 100 000 invånare och år. Det är vanligare hos kvinnor än män och debuterar oftast efter 50-årsåldern. Sjukdomen är inte ärftlig.  

Etiologi

Trigeminusneuralgi kan indelas i klassisk, sekundär eller idiopatisk.

Klassisk trigeminusneuralgi orsakas av kompression av trigeminus nervrot vid utträdet från hjärnstammen, vanligen av en aberrant venös eller arteriell kärlslynga. Sekundär trigeminusneuralgi kan uppstå vid skada i hjärnstammen till följd av exempelvis MS eller tumör.  

Utlösande faktorer

Smärtan kan utlösas av obetydliga stimuli som:   

  • skratt 
  • tuggning, tandborstning, tvättning, rakning
  • kyla eller värme.

Symtom

Smärtattackerna ger ensidiga symtom inom trigeminusnervens utbredningsområde, oftast maxillaris och/eller mandibularis.  

I uttalade fall kan undvikande av matintag och tandborstning förekomma, vilket innebär risk för viktnedgång och dålig munhygien.  

Typisk smärtbild

För typisk smärtbild krävs minst 3 av 4 smärtsymtom:  

  • återkommande paroxysmala attacker som varar från bråkdelen av 1 sekund till 2 minuter 
  • svår, intensiv 
  • lik en elektrisk stöt, huggande eller skärande  
  • frekvens ökas av lätt stimulering av den drabbade ansiktshalvan. 

Anamnes

  • Utlösande faktorer – lätt beröring i triggerzonen (ansiktshud eller munslemhinna) eller aktivering av ansiktsmuskulatur.
  • Andra neurologiska symtom – kan inge misstanke om bakomliggande patologi.

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Hjärta/kärl – puls, blodtryck.
  • Neurologiskt status.
  • Överväg ytterligare undersökning i differentialdiagnostiskt syfte. 

Handläggning vid utredning

  • Neurologstatus är normalt vid trigeminusneuralgi, förutom att lätt nedsatt känsel för beröring i det drabbade området kan förekomma.  
  • Ensidiga symtom, typisk anamnes och normalt neurologstatus kräver ingen ytterligare utredning. 
  • Vid yngre debutålder (<60 år) eller bortfallssymtom bör patienten remitteras till neurolog för bedömning med avseende på exempelvis MS och hjärntumör.
  • Vid atypisk symtomatologi eller patologiska statusfynd rekommenderas kontakt med specialiserad vård.  

Diagnoskriterier

  1. Minst tre attacker av unilateral ansiktssmärta som uppfyller kriterierna 2 och 3.
  2. Smärta motsvarande en eller flera av trigeminusnervens grenar med avsaknad av utstrålning utanför trigeminusnervens distributionsområde.
  3. Typisk smärtbild (minst 3 av 4 smärtsymtom), se ovan.
  4. Inga kliniska tecken på neurologiska bortfall förutom eventuell lätt nedsatt känsel för beröring i smärtområdet.
  5. Förklaras inte bättre av någon annan diagnos. 

Samtliga kriterier krävs för diagnos.

Differentialdiagnoser

  • Smärtsam trigeminusneuropati – har ofta patologiska statusfynd och sällan lika typisk klinisk bild. Orsak kan vara herpes zoster eller traumatisk skada på trigeminusnerven.
  • Sinuit.
  • Tandbesvär.
  • Glaukom, irit.
  • Jättecellsarterit.
  • Käkfunktionsstörning – temporomandibulär dysfunktion.
  • Klusterhuvudvärk, eller annan huvudvärk i gruppen trigeminal automatic cephalgias (TAC).

Handläggning vid behandling

  • Ge patienten råd och informera om att remission är vanligt. 
  • Överväg smärtlindrande läkemedelsbehandling. 
  • Överväg kontakt med dietist vid behov. 

Allmänna råd

Ge patienten råd om att undvika utlösande faktorer genom att:   

  • täcka ansiktet med halsduk vid kallt väder  
  • använda ljummet vatten vid tandborstning  
  • tugga mest på den friska sidan.  

Läkemedelsbehandling

  • Karbamazepin kan provas i upptrappande dos. 
  • Gabapentin kan användas som tillägg eller alternativ vid biverkningar av karbamazepin. 
  • Vid utebliven behandlingseffekt rekommenderas kontakt med neurolog.  
  • Nedtrappning eller utsättning kan provas efter några veckors smärtfrihet. 

Dosering

  • Karbamazepin ges som depottablett 200 mg, startdos ½ tablett x 2.
  • Dosen ökas med 2–5 dagars mellanrum till symtomfrihet eller biverkningar.
  • Vid doser över 600 mg per dygn kan plasmakoncentration övervägas. Maxdos 1400 mg/dygn.
  • Gabapentin trappas upp gradvis till dygnsdos 900 – 3600 mg uppdelat på tre dostillfällen.

Kirurgisk behandling

Neurokirurgisk behandling kan bli aktuell i svårbehandlade fall.   

Remissindikation till neurolog

  • Yngre debutålder, riktvärde <60 år.
  • Atypisk symtomatologi.
  • Patologiskt statusfynd.
  • Utebliven effekt vid behandling.

Remissinnehåll

  • Symtom, anamnes och status.
  • Eventuell utredning och läkemedelsbehandling.

Publicerat: 2025-01-17
Giltigt till: 2029-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel vara om du har en sjukdom, en diagnos eller vilka mediciner du tar.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)