Trigeminusneuralgi

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.

Primärvård

  • Primär bedömning och behandling av patient med trigeminusneuralgi.

Neurologimottagning

  • Sekundär trigeminusneuralgi, oklar diagnos eller utebliven effekt vid behandling.

Definition

Trigeminusneuralgi karaktäriseras av återkommande attacker med kortvarig, ensidig och intensiv ansiktssmärta i trigeminusnervens distributionsområde.

Epidemiologi

Prevalensen för trigeminusneuralgi är 15–30 fall på 100 000 invånare och år. Det är vanligare hos kvinnor än män och debuterar oftast efter 50-årsåldern. Sjukdomen är inte ärftlig.  

Etiologi

Trigeminusneuralgi kan indelas i klassisk, sekundär eller idiopatisk.

Klassisk trigeminusneuralgi orsakas av kompression av trigeminus nervrot vid utträdet från hjärnstammen, vanligen av en aberrant venös eller arteriell kärlslynga. Sekundär trigeminusneuralgi kan uppstå vid skada i hjärnstammen till följd av exempelvis MS eller tumör.  

Utlösande faktorer

Smärtan kan utlösas av obetydliga stimuli som:   

  • skratt 
  • tuggning, tandborstning, tvättning, rakning
  • kyla eller värme.

Symtom

Smärtattackerna ger ensidiga symtom inom trigeminusnervens utbredningsområde, oftast maxillaris och/eller mandibularis.  

I uttalade fall kan undvikande av matintag och tandborstning förekomma, vilket innebär risk för viktnedgång och dålig munhygien.  

Typisk smärtbild

För typisk smärtbild krävs minst 3 av 4 smärtsymtom:  

  • återkommande paroxysmala attacker som varar från bråkdelen av 1 sekund till 2 minuter 
  • svår, intensiv 
  • lik en elektrisk stöt, huggande eller skärande  
  • frekvens ökas av lätt stimulering av den drabbade ansiktshalvan. 

Anamnes

  • Utlösande faktorer – lätt beröring i triggerzonen (ansiktshud eller munslemhinna) eller aktivering av ansiktsmuskulatur.
  • Andra neurologiska symtom – kan inge misstanke om bakomliggande patologi.

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Hjärta/kärl – puls, blodtryck.
  • Neurologiskt status.
  • Överväg ytterligare undersökning i differentialdiagnostiskt syfte. 

Handläggning vid utredning

  • Neurologstatus är normalt vid trigeminusneuralgi, förutom att lätt nedsatt känsel för beröring i det drabbade området kan förekomma.  
  • Ensidiga symtom, typisk anamnes och normalt neurologstatus kräver ingen ytterligare utredning. 
  • Vid yngre debutålder (<60 år) eller bortfallssymtom bör patienten remitteras till neurolog för bedömning med avseende på exempelvis MS och hjärntumör.
  • Vid atypisk symtomatologi eller patologiska statusfynd rekommenderas kontakt med specialiserad vård.  

Diagnoskriterier

  1. Minst tre attacker av unilateral ansiktssmärta som uppfyller kriterierna 2 och 3.
  2. Smärta motsvarande en eller flera av trigeminusnervens grenar med avsaknad av utstrålning utanför trigeminusnervens distributionsområde.
  3. Typisk smärtbild (minst 3 av 4 smärtsymtom), se ovan.
  4. Inga kliniska tecken på neurologiska bortfall förutom eventuell lätt nedsatt känsel för beröring i smärtområdet.
  5. Förklaras inte bättre av någon annan diagnos. 

Samtliga kriterier krävs för diagnos.

Differentialdiagnoser

  • Smärtsam trigeminusneuropati – har ofta patologiska statusfynd och sällan lika typisk klinisk bild. Orsak kan vara herpes zoster eller traumatisk skada på trigeminusnerven.
  • Sinuit.
  • Tandbesvär.
  • Glaukom, irit.
  • Jättecellsarterit.
  • Käkfunktionsstörning – temporomandibulär dysfunktion.
  • Klusterhuvudvärk, eller annan huvudvärk i gruppen trigeminal automatic cephalgias (TAC).

Handläggning vid behandling

  • Ge patienten råd och informera om att remission är vanligt. 
  • Överväg smärtlindrande läkemedelsbehandling. 
  • Överväg kontakt med dietist vid behov. 

Allmänna råd

Ge patienten råd om att undvika utlösande faktorer genom att:   

  • täcka ansiktet med halsduk vid kallt väder  
  • använda ljummet vatten vid tandborstning  
  • tugga mest på den friska sidan.  

Läkemedelsbehandling

  • Karbamazepin kan provas i upptrappande dos. 
  • Gabapentin kan användas som tillägg eller alternativ vid biverkningar av karbamazepin. 
  • Vid utebliven behandlingseffekt rekommenderas kontakt med neurolog.  
  • Nedtrappning eller utsättning kan provas efter några veckors smärtfrihet. 

Dosering

  • Karbamazepin ges som depottablett 200 mg, startdos ½ tablett x 2.
  • Dosen ökas med 2–5 dagars mellanrum till symtomfrihet eller biverkningar.
  • Vid doser över 600 mg per dygn kan plasmakoncentration övervägas. Maxdos 1400 mg/dygn.
  • Gabapentin trappas upp gradvis till dygnsdos 900 – 3600 mg uppdelat på tre dostillfällen.

Kirurgisk behandling

Neurokirurgisk behandling kan bli aktuell i svårbehandlade fall.   

Remissindikation till neurolog

  • Yngre debutålder, riktvärde <60 år.
  • Atypisk symtomatologi.
  • Patologiskt statusfynd.
  • Utebliven effekt vid behandling.

Remissinnehåll

  • Symtom, anamnes och status.
  • Eventuell utredning och läkemedelsbehandling.

Publicerat: 2025-01-17
Giltigt till: 2029-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.