Gallstenssjukdom

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och akut behandling av patient som söker primärvård
  • Akutmottagning – gallstensanfall med misstänkt akut komplikation
  • Kirurgmottagning – upprepade gallstensanfall

Gallsten är vanligt och förekommer hos åtminstone 20 % av befolkningen. Av dessa utvecklar cirka 20 % symtomgivande gallstenssjukdom. Tillståndet är vanligare hos kvinnor än hos män.

Gallsten bildas vid obalans i gallans sammansättning eller vid försämrad gallblåsetömning. Stenen består oftast av kolesterol, kalcium eller bilirubin.

Gallstensanfall uppkommer då en sten kilas in i gallblåsehalsen eller gallvägarna och orsakar ökat intraluminalt tryck och muskelaktivitet.

  • Hereditet för gallsten
  • Ålder > 60 år
  • Övervikt
  • Kost – särskilt fet mat
  • Snabb viktnedgång – exempelvis efter obesitaskirurgi
  • Läkemedel – östrogensubstitution, opioider

Gallstenar ger sällan symtom utom vid gallstensanfall. Då förekommer:

  • smärta – under höger arkus, plötsligt påkommen, uttalad, ofta intervallkaraktär
  • utstrålning – mot rygg eller höger axel
  • duration – från cirka 15 minuter upp till några timmar
  • allmänna – illamående, kräkningar.

Samtidig feber, ihållande smärta eller ikterus talar för komplikation.

  • Känd gallstenssjukdom
  • Riskfaktorer
  • Andra sjukdomar
  • Läkemedel
  • Allmäntillstånd – ikterus, feber
  • Hjärta – puls
  • Blodtryck
  • Buk – lokal ömhet under höger arkus
  • Överväg EKG

Vid svår smärta, allmänpåverkan eller symtom som talar för komplikation rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård.

Vid misstänkt gallstenstensanfall rekommenderas utredning och provtagning i differentialdiagnostiskt syfte. I senare skede bör bilddiagnostik göras för att bekräfta diagnosen.

  • Temp, CRP, urinsticka
  • Överväg ALP, ALAT, bilirubin, pankreasamylas
  • Överväg ytterligare prover

Välj i första hand ultraljud gallblåsa och gallvägar.

  • Dissekerande aortaaneurysm
  • Funktionell buksmärta
  • Hjärtinfarkt
  • Irritabel tarmsjukdom (IBS)
  • Kolecystit, kolangit
  • Njursten
  • Pankreatit
  • Ulcus och gastroesofageal reflux (GERD)
  • Ge i första hand NSAID intramuskulärt eller rektalt.
  • Vid utebliven behandlingseffekt bör patienten bedömas inom specialiserad vård.
  • Ge råd om att patienten bör undvika den mat som ger besvär.
  • Förskriv NSAID.
  • Uppmana patienten att söka akut vid symtom som feber, ihållande smärta eller ikterus.

Välj ett av följande för akutbehandling:

  • injektion diklofenak (25 mg/ml), 3 ml intramuskulärt, kan upprepas efter 30 minuter vid behov
  • suppositorium diklofenak, 100 mg x 1.

Förskriv suppositorium diklofenak att ta vid behov vid nytt gallstensanfall i hemmet (max 150 mg/dygn).

Bilddiagnostiskt bekräftade gallstenar som gett upprepade anfall kan avlägsnas genom:

  • kolecystektomi
  • endoskopiskt retrograd kolangiopankreatografi (ERCP).

Även efter kolecystektomi kan smärta från gallvägarna förekomma i vissa fall.

  • Misstänkt akut komplikation
  • Återkommande behandlingskrävande anfall under flera dagar
  • Upprepade gallstensanfall (särskilt hos yngre) efter bilddiagnostiskt bekräftade gallstenar för ställningstagande till kirurgisk behandling
  • Gallstas
  • Kolecystit, kolangit
  • Koledokussten
  • Pankreatit

Gallsten, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2021-01-21
Giltigt till: 2024-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne