Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och akut behandling av patient som söker primärvård

Specialiserad vård

• Akutmottagning – gallstensanfall med misstänkt akut komplikation
• Kirurgmottagning – upprepade gallstensanfall

Bakgrund

Epidemiologi

Gallsten är vanligt och förekommer hos åtminstone 20 % av befolkningen. Av dessa utvecklar cirka 20 % symtomgivande gallstenssjukdom. Tillståndet är vanligare hos kvinnor än hos män.

Etiologi

Gallsten bildas vid obalans i gallans sammansättning eller vid försämrad gallblåsetömning. Stenen består oftast av kolesterol, kalcium eller bilirubin.

Gallstensanfall uppkommer då en sten kilas in i gallblåsehalsen eller gallvägarna och orsakar ökat intraluminalt tryck och muskelaktivitet.

Riskfaktorer

• Hereditet för gallsten
• Ålder > 60 år
• Övervikt
• Kost – särskilt fet mat
• Snabb viktnedgång – exempelvis efter obesitaskirurgi
• Läkemedel – östrogensubstitution, opioider

Utredning

Symtom

Gallstenar ger sällan symtom utom vid gallstensanfall. Då förekommer:

• smärta – under höger arkus, plötsligt påkommen, uttalad, ofta intervallkaraktär
• utstrålning – mot rygg eller höger axel
• duration – från cirka 15 minuter upp till några timmar
• allmänna – illamående, kräkningar.

Samtidig feber, ihållande smärta eller ikterus talar för komplikation.

Anamnes

• Känd gallstenssjukdom
• Riskfaktorer
• Andra sjukdomar
• Läkemedel

Status

• Allmäntillstånd – ikterus, feber
• Hjärta – puls
• Blodtryck
• Buk – lokal ömhet under höger arkus
• Överväg EKG

Handläggning vid utredning

Vid svår smärta, allmänpåverkan eller symtom som talar för komplikation rekommenderas akut handläggning inom specialiserad vård.

Vid misstänkt gallstensanfall rekommenderas utredning och provtagning i differentialdiagnostiskt syfte. I senare skede bör bilddiagnostik göras för att bekräfta diagnosen.

Laboratorieprover

• Temp, CRP, urinsticka
• Överväg ALP, ALAT, bilirubin, pankreasamylas
• Överväg ytterligare prover

Bilddiagnostik

Välj i första hand ultraljud gallblåsa och gallvägar.

Differentialdiagnoser

• Dissekerande aortaaneurysm
• Funktionell buksmärta
• Hjärtinfarkt
• Irritabel tarmsjukdom (IBS)
• Kolecystit, kolangit
• Njursten
• Pankreatit
• Ulcus och gastroesofageal reflux (GERD)

Behandling

Handläggning vid behandling

Vid smärta

• Ge i första hand NSAID intramuskulärt eller rektalt.
• Vid utebliven behandlingseffekt bör patienten bedömas inom specialiserad vård.

Vid smärtfrihet

• Ge råd om att patienten bör undvika den mat som ger besvär.
• Förskriv NSAID.
• Uppmana patienten att söka akut vid symtom som feber, ihållande smärta eller ikterus.

Läkemedelsbehandling

Välj ett av följande för akutbehandling:

• injektion diklofenak (25 mg/ml), 3 ml intramuskulärt, kan upprepas efter 30 minuter vid behov
• suppositorium diklofenak, 100 mg x 1.

Förskriv suppositorium diklofenak att ta vid behov vid nytt gallstensanfall i hemmet (max 150 mg/dygn).

Kirurgisk behandling

Bilddiagnostiskt bekräftade gallstenar som gett upprepade anfall kan avlägsnas genom:

• kolecystektomi
• endoskopiskt retrograd kolangiopankreatografi (ERCP).

Även efter kolecystektomi kan smärta från gallvägarna förekomma i vissa fall.

Remissrutiner 

Remissindikation akutmottagning

• Misstänkt akut komplikation
• Återkommande behandlingskrävande anfall under flera dagar

Remissindikation kirurgmottagning

• Upprepade gallstensanfall (särskilt hos yngre) efter bilddiagnostiskt bekräftade gallstenar för ställningstagande till kirurgisk behandling

Komplikationer

• Gallstas
• Kolecystit, kolangit
• Koledokussten
• Pankreatit

Patientinformation

Gallsten (1177.se)

Om innehållet

Publicerat: 2021-01-21
Giltigt till: 2025-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne