Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård

Specialiserad vård

• Vidare utredning och behandling

Bakgrund

Den här rekommendationen handlar främst om lungengagemang vid sarkoidos.

Epidemiologi

• Cirka 1200 nya fall diagnostiseras varje år i Sverige.
• Sarkoidos är något vanligare hos män (56 %) än kvinnor.
• Män insjuknar oftast i 30-50 års ålder och kvinnor i 50-60 års ålder.

Etiologi

Sarkoidos är en granulomatös multisystemsjukdom av okänd orsak. Sjukdomen engagerar oftast lungorna och mediastinala lymfkörtlar (> 90 %). Andra organ som kan påverkas är ögon, hud, perifera lymfkörtlar, spottkörtlar, centrala nervsystemet, njurar, skelett och hjärta.

Sjukdomen kan debutera akut (Löfgrens syndrom) eller smygande.

Prognos

Vid akut sarkoidos tillfrisknar de flesta spontant inom två år, återinsjuknande är sällsynt, 3-4 %. Vid smygande debut är sjukdomsförloppet ofta långdraget och prognosen är osäker.

Riskfaktorer

Herediteten är den viktigaste kända riskfaktorn, med cirka 4 gånger ökad risk vid förstagradssläkting.

Utredning

Symtom

Ungefär en tredjedel insjuknar med akut sarkoidos där de flesta tillfrisknar spontant inom två år. Övriga har en mer smygande debut, ofta av avancerat stadium där sjukdomsförloppet är långdraget och prognosen osäker.

Akut debut

• Feber
• Hudförändringar, vanligast knölros (erytema nodosum, framförallt kvinnor)
• Värk och svullnad i fotled (fotledsartrit vanligare framförallt män)
• Allmän sjukdomskänsla
• Inflammation i ögat, vanligast är uveit

Smygande debut

• Trötthet
• Dyspné
• Torrhosta
• Lågintensiva bröstsmärtor
• Ibland viktnedgång

Vid extrathorakal sarkoidos förekommer olika organmanifestationer såsom hudutslag, facialispares, ledbesvär och hjärtarytmier.

Anamnes

• Aktuella symtom och symtom som kan tyda på andra organmanifestationer
• Hereditet
• Läkemedel

Status

• Allmäntillstånd
• Hjärta
• Lungor
• Palpation av lymfkörtlar
• Hud
• Överväg ögonundersökning

Handläggning vid utredning

• Vid misstanke rekommenderas EKG, bilddiagnostik, spirometri och blodprover.
• Överväg relevanta differentialdiagnoser som bör uteslutas, då diagnosen sarkoidos kan vara svår att ställa.

Laboratorieprover

Kontrollera utvidgat blodstatus, njurfunktion, inflammationsprover och elektrolyter inklusive joniserat calcium. Ett högt s-ACE kan stödja diagnosen.

Bilddiagnostik

Välj bilddiagnostik utifrån differentialdiagnostiska överväganden.

Undersökningar

Normalt EKG hos kardiellt symtomfri patient utesluter betydelsefull hjärtsarkoidos.

Ett utgångsvärde på spirometri med reversibilitetstest rekommenderas. Spirometri kan vara normal, obstruktiv eller restriktiv beroende på vilken fas sjukdomen är i.

Differentialdiagnoser

Vid lungengagemang:

• astma
• lungcancer
• lymfom
• tuberkulos, atypiska mykobakterier
• lungfibros
• allergisk alveolit, hypersensitivitets pneumonit
• interstitiella pneumonier, pneumokonioser
• postinfektiös fibrosutveckling.

Vid systemengagemang:

• systemisk skleros
• reumatoid artrit (RA)
• poly- och dermatomyosit
• sjögrens syndrom
• systemisk lupus erythematosus (SLE).

Behandling

Handläggning vid behandling

I vissa fall kan milda ledbesvär behandlas med antiflogistika.

Specialiserad vård ansvarar för utredning av sjukdomens utbredning och aktivitet, samt ställningstagande till behandling och uppföljning.

Patienter som röker (tobak, e-cigaretter eller vattenpipa) bör erbjudas tobaksavvänjning.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Misstänkt lungsarkoidos – lungmottagning
• Misstänkt sarkoidos i andra organ – relevant specialistmottagning

Komplikationer

• Lungfunktionsnedsättning med fibrosutveckling
• Hud-, hjärt- och neurosarkoidos beroende på vilka organ som är engagerade

Klinisk uppföljning

Uppföljning sker normalt inom specialiserad vård.

Vid avslutad akut form av sarkoidos eller sarkoidos där HLA-typ talar för att återfall är osannolikt kan patienten i vissa fall följas i primärvården. Patienterna bör uppmanas att återkomma vid tilltagande dyspné, långdragen hosta eller trötthet. Subfebrillitet eller feber är vanlig vid akut sarkoidos, men är sällsynt vid kronisk sarkoidos.

Patientinformation

Sarkoidos (1177.se)

Relaterad information

Vårdprogram för Sarkoidos (pdf)

Om innehållet

Publicerat: 2021-01-26
Giltigt till: 2026-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne