Muntorrhet
Skånelistan
Rekommenderade läkemedel
Behandling/tillstånd | Substans | Preparat/generika |
---|---|---|
Saliversättning | ||
natriumfluorid | Saliversättningsmedel med natriumfluorid APL | |
Salivstimulering | ||
äppelsyra och natriumfluorid | Xerodent | |
pilokarpin | Salagen |
Bakgrundsmaterial
Terapiråd
Muntorrhet kan behandlas med salivstimulerande preparat eller med saliversättningsmedel. Patienter med muntorrhet kan också behöva stöd och vägledning för att optimera kosten.
Läkemedelsbehandling
Rekommenderade läkemedel:
Om salivkörtlarna kan aktiveras med salivstimulerande preparat bör sådana väljas i första hand.
- Xerodent
- Salagen (innefattas i läkares och käkkirurgs förskrivningsrätt)
Övriga salivstimulerande preparat på marknaden är inte läkemedel och tas därför inte upp på denna lista. Innan behandling påbörjas är det lämpligt att mäta salivsekretionen. Om körtelfunktion helt saknas bör man välja saliversättningsmedel i stället för salivstimulerande preparat.
Saliversättningsmedel används framför allt till patienter som är extremt muntorra. Endast ett preparat kan förskrivas inom läkemedelsförmånen:
- Saliversättningsmedel med natriumfluorid APL munhålelösning 0,02 %.
Övriga saliversättningsmedel på marknaden är inte läkemedel och tas därför inte upp på denna lista.
Läkemedelsgrupper
Perorala läkemedel
Det finns två preparat med indikation salivstimulering: Xerodent (aktiv substans äppelsyra) och Salagen (aktiv substans pilokarpin).
Salagen ger salivsekretion genom att aktivera muskarinreceptorer på salivkörtlarna. Salagen kan förskrivas på indikation xerostomi på grund av strålbehandling mot huvudhalsområdet eller xerostomi på grund av Sjögrens syndrom. Salagen kan således förskrivas vid muntorrhet orsakad av atrofi av salivkörtlar. Innan behandlingen påbörjas är det lämpligt att mäta salivsekretionen. Om körtelfunktionen helt saknas bör man välja saliversättningsmedel i stället för Salagen.
Effekten av pilokarpin på salivflödet hos patienter som drabbats av muntorrhet till följd av strålbehandling mot salivkörtlarna eller Sjögrens syndrom har dokumenterats i ett flertal studier (1, 2). Jämförande studier eller långtidsstudier avseende effekt på kariesutveckling och förekomst av oral candidos saknas emellertid. För tandläkare krävs specialistkompetens i käkkirurgi för att få förskriva Salagen.
Xerodent innehåller äppelsyra som stimulerar smakreceptorer och därmed aktiverar salivationsreflexen. Effekten av Xerodent finns inte dokumenterad i publicerade studier men resultat från tillverkarens kliniska prövning visar att Xerodent ger en signifikant större salivsekretion än fluoridtabletter men inte mer salivsekretion än handelsvaran Salivin (sugtablett med äppelsyra). Xerodent har emellertid fördelar jämfört med Salivin eftersom det även innehåller natriumfluorid och kan förskrivas inom läkemedelsförmånen.
Sugtabletter och munsprayer som innehåller smakämnen som stimulerar salivationsreflexen kan rekommenderas vid muntorrhet.
Sockerfria tuggummi kan vara lämpliga vid muntorrhet eftersom tuggning är ett bra sätt att stimulera salivsekretionen.
Om tillståndet
Allmänt
Hyposalivation innebär en ökad risk för karies och för inflammationer i munslemhinnan. Även andra besvär från munhålan såsom svårigheter att svälja, äta och tala, sveda, smakförändringar och svårigheter att använda eventuella tandproteser är vanliga.
Besvären kan ibland vara så påtagliga att de försvårar ett normalt socialt umgänge.
Muntorrhet är en vanlig läkemedelsbiverkan. Granska patientens läkemedelslista och vid behov kontakta förskrivande läkare kring möjlighet att justera ordinationen.
Muntorrhet – AKO Skåne-riktlinje för primärvården
Referenser
- LeVeque FG, et al. A multicenter, randomized, double-blind, placebo-controlled, dose-titration study of oral pilocarpine for treatment of radiation- induced xerostomia in head and neck cancer patients. J Clin Oncol. 1993;11:1124-1131.
- Vivino FB, et al. Pilocarpine tablets for the treatment of dry mouth and dry eye symptoms in patients with Sjogren syndrome: a randomized, placebo-controlled, fixed-dose, multicenter trial. P92-01 Study Group. Arch Intern Med 1999;159:174-81.
Om innehållet
Publicerat: 2024-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne