Funktionell dyspepsi
Skånelistan
Rekommenderade läkemedel
| Behandling/tillstånd | Substans | Preparat/generika |
|---|---|---|
| Funktionell dyspepsi | ||
| Icke farmakologisk behandling i första hand | ||
Bakgrundsmaterial
Terapiråd
Vid funktionell dyspepsi rekommenderas icke-farmakologisk behandling.
Läkemedel används inte i första hand då läkemedelsbehandling har begränsad effekt och enbart ska ges vid tydlig effekt på symtomen. PPI kan eventuellt provas under två veckor. Vid otillräcklig effekt ska det sättas ut.
Vid förekomst av Helicobacter pylori rekommenderas eradikering. För preparat och doser se avsnittet Ulcus. Utsättning av NSAID kan provas. Utlösande faktorer kan vara alkohol, kaffe och stress.
Läkemedelsbehandling
Det finns två subtyper av funktionell dyspepsi för vilken läkemedelsbehandlingen kan variera:
- PDS= postprandiellt distress syndrom
- EPS = epigastriellt smärt (pain) syndrom
Läkemedel som påverkar magsyra
Omeprazol 20 mg x 2 kan provas i 2 veckor. Vid utebliven effekt avslutas behandlingen. Vid effekt rekommenderas vidbehovsbehandling. Vid positiv helicobacter pylori rekommenderas eradikeringsbehandling, se avsnitt Ulcus.
Antacida, t ex Novaluzid kan provas.
Antidepressiva läkemedel
- Tricykliskt antidepressiva, tex amitriptylin kan provas vid EPS, ej vid PDS. Starta med 10 mg dagligen och trappa upp till 50 mg. Även lägre dos kan vara effektiv. Används med försiktighet till äldre på grund av ökad risk för antikolinerga biverkningar.
- Mirtazapin 15-30 mg till natten kan provas, i första hand vid PDS. Kan bidra till viktuppgång.
Övriga läkemedel
Iberogast och Colpermin (pepparmyntolja) kan provas. De ingår dock inte i läkemedelsförmånen.
Icke-farmakologisk behandling
Levnadsvanor
Regelbundna och mindre måltider kan provas, liksom minskad mängd fett. Vid viktnedgång kan konsultation hos dietist behövas. Viktigt är att ge lugnande besked till patienten.
Om tillståndet
Allmänt
Funktionell dyspepsi är vanligt och förkommer hos 7% av befolkningen. Det är vanligare bland yngre och kvinnor. Symtomen brukar avta med åldern. Det finns två subtyper, postprandiellt distress syndrom (PDS) och epigastriellt smärt (pain) syndrom (EPS). 75% har PDS och 25% EPS. Omkring 20% har överlappning.
PDS symtom försämras av måltid, ger tidig mättnadskänsla och postprandiell fyllnadskänsla.
EPS symtom korrelerar inte med måltid. Symtom är smärtande/brännande känsla i epigastriet.
Andra vanliga symtom är illamående, uppblåsthet och rapningar. Kräkningar förekommer oftast inte.
Utredning
Algoritm - Utredning vid besvär från övre mag-tarmkanalen (dyspepsi)
Standardiserat vårdförlopp för matstrups- och magsäckscancer
För att påskynda utredning av misstänkt matstrups- och magsäckscancer har man infört standardiserat vårdförlopp (SVF).
Standardiserat vårdförlopp matstrups- och magsäckscancer (cancercentrum.se)
Matstrups- och magsäckscancer – AKO Skåne-riktlinje för primärvården
Dyspepsi, reflux och ulcus – AKO Skåne-riktlinje för primärvården
Referenser
- STW5 (Iberogast) - a safe and effective standard in the treatment of functional gastrointestinal disorders. Ottillinger B, Storr M, Malfetheiner P, Allescher AD. Wien Med Woshenschr. 2013 Feb;163(3-4):65-72
- Svensk Gastroenterologisk förening Nationella riktlinjer för outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt samt funktionell dyspepsi, SGF 2019
- Wauters et al. United European Gastroenterology (UEG) and European Society for Neurogastroenterology and Motility (ESNM) consensus on functional dyspepsia 2021. Neurogastroenterol Motil. 2021
- Standardiserat vårdförlopp matstrups- och magsäckscancer (cancercentrum.se)
- Kortversion för primärvården (AKO-riktlinjer) för matstrups- och magsäckscancer