Skånelistan

Rekommenderade läkemedel

Bakgrundsmaterial

Terapiråd

Solråd och konsekvent användning av solskyddsmedel är väsentligt för att reducera antalet nya lesioner (1,2).

Läkemedelsbehandling

Det finns många behandlingar mot aktiniska keratoser (3,4). Val av behandling beror på antal lesioner, lokalisation, lesionens tjocklek, läkarens erfarenhet, metodens tillgänglighet och patientens förmåga till följsamhet. Till exempel bör hänsyn tas till kosmetik i ansiktet och läkningsförmåga om lesionen sitter på ett underben.

Exspektans kan övervägas särskilt vid enstaka och/eller lindriga förändringar samt vid hög ålder. Oavsett val av behandling är det vanligt med kvarstående, recidiverande eller nytillkomna aktiniska keratoser.

Behandling för vuxna

Behandling rekommenderas med något av följande behandlingsalternativ (5):

• vid enstaka aktiniska keratoser är kryoterapi ett lämpligt alternativ
• 5-fluorouracil (Tolak)
• fotodynamisk terapi PDT
• imikvimod (Zyclara, Aldara).

En systematisk Cochrane review för behandling av aktiniska keratoser fann att samtliga ovan nämnda behandlingar var mer effektiva än placebo (6). Behandling med imikvimod och PDT hade generellt bättre kosmetiskt resultat än 5-­fluorouracil och kryoterapi (6). En uppföljande metaanalys bedömde att 5 % 5-­fluorouracil var den mest effektiva behandlingen (7).

I Sverige har 5 % 5­-fluorouracil länge varit ett licenspreparat, men sedan 2020 finns istället ett godkänt läkemedel innehållande 4 % 5-­fluorouracil (Tolak) mot aktiniska keratoser (8,9).

Vid stort antal och utbredda aktiniska keratoser inom huvud­ och halsregionen har dagsljus-PDT uppvisat goda resultat och i stort sett utan de smärtbiverkningar som konventionell PDT-behandling kan ge upphov till (10).

Dokumentation avseende långtidsdata är svag för samtliga terapival varför välkontrollerade jämförande studier skulle behövas.

Behandling i primärvård

För läkemedelsbehandling av aktiniska keratoser i primärvården förordas i första hand 4 % 5-­fluorouracil (Tolak). Förväntad biverkan av behandlingen är övergående lokal hudirritation och patientinformation är viktig.

Behandling i specialiserad vård

Remiss bör skrivas till hudläkare vid

• osäker diagnos
• kraftigt solskadad hud
• multipla aktiniska keratoser
• immunsupprimerad patient
• otillräcklig effekt vid behandlingskontroll
• behov av hjälp med behandling såsom kryoterapi eller PDT.

Om tillståndet

Allmänt

Aktiniska keratoser är cellförändringar, som ofta beror på att huden har utsatts för mycket sol genom livet.

Aktiniska keratoser är vanligt förekommande i befolkningen över 60 års ålder, men kan även uppträda i betydligt yngre åldrar.

Aktiniska keratoser är vanligtvis ofarliga och läker spontant i cirka 20 % av fallen (11). Skivepitelcancer kan utvecklas, vilket dock är en långsam process över månader/år. Immunsupprimerade individer utvecklar skivepitelcancer i väsentligt högre frekvens. Den årliga risken för att en enskild aktinisk keratos ska övergå i skivepitelcancer uppskattas till mindre än 0,5 % (12).

Kliniskt ses aktiniska keratoser som rodnade, fjällande lesioner på solexponerad hud. De aktiniska keratoser som utvecklas till skivepitelcancer går inte att kliniskt urskilja från de aktiniska keratoser som går i spontan regress eller kvarstår oförändrade. En fortfarande obesvarad nyckelfråga för alla nu tillgängliga behandlingsmedel är om det är de aktiniska keratoser som senare övergår i skivepitelcancer eller de som inte gör det, som man har terapeutisk effekt på med behandlingen. Vid klinisk tveksamhet om diagnos krävs PAD.

Aktinisk keratos – AKO Skåne-riktlinje för primärvården

Referenser

Referenser Aktiniska keratoser

Om innehållet

Publicerat: 2024-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne