Skånelistan

Rekommenderade läkemedel

Bakgrundsmaterial

Behandlingsmål

Behandlingsmål är regelbunden, helst daglig, tarmtömning utan smärta eller avföringsläckage samt att motverka följdsymtom till förstoppning så som kräkningar, minskad aptit, viktnedgång, rädsla för att bajsa.

Läkemedelsgrupper

Perorala läkemedel

Osmotiskt laxativa

Osmotiskt laxativa det vill säga laktulos eller makrogol behöver oftast ges under lång tid, månader och ibland år.

Laktulos:

• Till barn under sex månader ordineras laktulos i första hand.
• Spädbarn: 5 ml laktulos x 1 dagligen, kan ökas till 10 ml x 2. Om barnet fortsätter behandling med laktulos efter ett år höjs dosen till maximalt 20 ml x 2.
• Barn över 12 år kan ges en startdos på 30 ml.

Dosen är individuell och kan behöva justeras så att avföringen blir halvfast. Vid uttalad gasighet som biverkan kan byte till makrogol vara aktuellt.

Makrogol:

Makrogol ska blandas i rätt mängd vatten före intag, men kan därefter smaksättas med till exempel saft och vid behov fördelas på flera tillfällen. Skaka påsen innan iordningställande om endast del av dospåsen ska användas. Makrogol finns i olika smaker, till exempel smakar makrogol som innehåller elektrolyter salt, och byte kan vara värt ett försök om barnet inte får i sig det förskrivna preparatet. Preparat utan elektrolyter har visat samma behandlingseffekt, men bättre biverkningsprofil och följsamhet till behandling. Mängden vätska som tas i samband med makrokol påverkar effekten av läkemedel. Bättre effekt vid adekvat vätskemängd. Tidpunkten för dosering kan individuellt justeras för att påverka när tarmtömning kommer. Skolungdomar och även yngre föredrar ibland dosering på eftermiddag/kväll för att stimulera till tarmtömning på morgonen före skolstart.

Makrogoldosering för barn sex månader till ett år:

• Juniorberedningar 0,5 påse dagligen, kan ökas till 2 påsar dagligen.
• Forlax junior och Omnilax junior innehåller 4 g makrogol utan elektrolyter och är de enda preparaten som är godkända från 6 månaders ålder.
• Makrogol med elektrolyter i juniorberedning innehåller 6,6 g makrogol är godkända från ett års ålder. Klinisk erfarenhet talar för att dessa preparat kan ges off-label från sex månader enligt ovan.

Makrogoldosering för barn ett till sex år:

• Makrogol med elektrolyter (13,1 g) 0,5 påse x 1, kan ökas till 2 påsar dagligen.
• Alternativt makrogol utan elektrolyter (10 g) 0,5 påse x 1, kan ökas till 2,5 påsar dagligen.
• Klinisk erfarenhet talar för att barn över ett års ålder kan förskrivas ovanstående preparat off-label i stället för juniorberedning.

Makrogoldosering för barn över sju år:

• Makrogol med elektrolyter (13,1 g) 1 påse x 1, kan ökas till 3 påsar dagligen.
• Alternativt utan elektrolyter (10 g) 0,5 påse x 1, kan ökas till 4 påsar dagligen
• Doseringen förskrivs off-label vid behov eftersom makrogol med elektrolyter 13,1 g är godkända från 12 år och makrogol utan elektrolyter 10 g är godkända från 8 år.

Makrogol vid behandling av misstänkt fekalom:

Barn över fem år med fekalom kan prova behandling med upptrappande dos makrogol tills fekalomet har löst upp sig. Trappa därefter ner till underhållsdos. Fortsätt behandla under flera månader för att förebygga nytt fekalom. Barn under fem år remitteras till barnsjukvården. Makrogol med elektrolyter (13,1 g) eller utan elektrolyter (10 g) med upptrappande dos under 7 dagar:

• Dag 1: 2 påsar.
• Dag 2: 3 påsar.
• Dag 3: 4 påsar.
• Dag 4: 5 påsar.
• Dag 5–7: 6 påsar.
• Det dagliga antalet dospåsar ska intas vid skilda tillfällen inom 12 timmar.

Bulkmedel

Skal av loppfrön/psylliumfrön (till exempel Vi-Siblin) gynnar tarmfloran och binder väska till tarmen. Kan blandas i gröt, smoothie, i mindre mängd fil eller sylt. Kan köpas receptfritt. Ges ej till barn under två år.

Sterkuliagummi (Inolaxol granulat) är enligt FASS godkänt från 2 års ålder och drar till sig vätska samt gör avföringen fylligare, vilket stimulerar tarmrörelser och stabiliserar avföringskonsistens både vid lös och hård avföring. Kan på grund av granulatets textur vara svårt att acceptera för vissa barn.

Samtliga bulkmedel har få biverkningar, men kan ibland ge tarmdistension och ökad buksmärta vid hypersensitiv tarm.

Tarmirriterande laxativa

Tarmirriterande läkemedel är inte förstahandsval vid förstoppning hos barn, men kan övervägas vid utebliven effekt av makrogol. Ordineras tidigast från 12 års ålder och endast för kortvarigt bruk. Läkemedlen Tarmirriterande laxantia som natriumpikosulfat (t ex Cilaxoberal) och bisakodyl (Dulcolax; Toilax) metaboliseras i kroppen till samma aktiva substans, som stimulerar glatt muskulatur samt inflöde av salter och vätska i tjocktarmen. Ökad tarmrörelse och tendens till ofysiologiskt stora tarmtömningar kan förstärka buksmärta, särskilt hos patienter med hypersensitivitet vid IBS.

Rektala läkemedel

Mikrolavemang och klysma

Rektal läkemedelstillförsel kan upplevas som obehaglig och integritetskränkande av barn och ungdomar. Via primärvården bör endast enstaka doser rektal laxantia förskrivas. Vid behov av långvarig rektal behandling remitteras barnet till barnsjukvården.

Sorbitol (Resulax) och dokusatnatrium (Klyx) har en mjukgörande effekt på avföringen. Resulax svider mindre än Microlax. Till barn under 3 år förs endast halva tubspetsen in i ändtarmen. Klyx rekommenderas enligt Eped men har inte godkänd indikation för barn enligt FASS.

Bisakodyl (Dulcolax; Toilax) ger ökad peristaltik lokalt i rektum.

Kombinationspreparatet (Microlax) har både mjukgörande och motorikstimulerande effekter.

Om situationen tillåter bör behandling föregås av peroral läkemedelsbehandling för att mjukgöra avföringen samt lokal smärtlindring ordineras.

Smärtstillande vid anal smärta

Vid analfissur eller rädsla för smärta kan lokalanestetika lidokain (Xylocain och Xyloproct) provas som tillägg under 1–2 veckor vid behov inför tarmtömning. Båda preparat kan köpas receptfritt. Xyloproct innehåller även hydrokortison och används vid samtidig lokal irritation/klåda. Salvan är godkänd för vuxna och därmed inte förmånsberättigad, kan förskrivas off-label med SIC! Suppositorier kan användas i stället för salva från 12 år.

Särskilda överväganden

Utsättning av läkemedel

Behandling mot förstoppning ska fortgå i minst två månader. Vid funktionell förstoppning kan behandling ofta behövas i flera månader upp till något år. Nedtrappning kan påbörjas när symtomen har varit borta i minst en månad. Läkemedlet ska trappas ut långsamt, med beredskap för att återgå till högre dos om förstoppning återkommer.

Icke-farmakologisk behandling

När förstoppning konstaterats rekommenderas regelbundna fokuserade försök till tarmtömning några gånger varje dag, gärna efter måltider. Rätt kryst-teknik uppnås med hjälp av hög fotpall eller potta samt rätt avspänning kring ändtarmen genom att "blåsa i sugrör eller upp en ballong".

Rekommendera normalt intag av dryck, varierad kost med ökat intag av fibrer från frukt och grönsaker samt fysisk aktivitet. Se AKO Skåne-riktlinjen Förstoppning hos barn. 

Om tillståndet

Allmänt

Förstoppning hos barn och unga är mycket vanligt och beror i de allra flesta fall på naturliga och ofarliga orsaker. Mekanismen är multifaktoriell där beteende med tillbakahållande av avföring och ofullständiga tarmtömningar antas vara mest avgörande hos barn utöver föreslagna mekanismer såsom ärftlighet, sen blöjavvänjning, stillasittande, diet med lågt intag av vattenlösliga fibrer samt långsam tjocktarmsmotorik.

Förstoppning hos barn - AKO Skåne-riktlinje för primärvården - Vårdgivare Skåne (skane.se)

Referenser

• Regionalt vårdprogram för funktionella mag- och tarm-sjukdomar (FMT) hos barn och ungdomar (skane.se)
• Evaluation and Treatment of Functional Constipation in Infants and Children: Evidence-Based Recommendations From ESPGHAN and NASPGHAN Thomson (naspghan.org)
• Läkemedels­behandling för barn | Läkemedelsboken (lakemedelsboken.se) 
• Fekalombehandling 2733_5.7.pdf (eped.se)
• Laktulos 1275_4.0.pdf (eped.se)
• Krassas G, Cranswick N, Katelaris P, et al. Polyethylene glycols with or without Electrolytes for Constipation in Children: A Network Meta-Analysis. Pediatr Ther. 2018
• de Geus A, Koppen IJN, Flint RB, et al. An update of Pharmacological Management in Children with Functional Constipation. Paediatr Drugs. 2023
• Katelaris P, Naganathan V, Liu K, Krassas G, Gullotta J. Comparison of the effectiveness of polyethylene glycol with and without electrolytes in constipation: a systematic review and network meta-analysis. BMC Gastroenterol. 2016
• Bekkali NLH, Hoekman DR, Liem O, et al. Polyethylene glycol 3350 with Electrolytes Versus Polyethylene Glycol 4000 for constipation: a Randomized, Controlled Trial. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2018
• Boles EE, Gaines CL, Tillman EM. Comparison of polyethylene glycol-electrolyte solution vs polyethylene Glycol-3350 for the treatment of Fecal Impaction in Pediatric patients. J Pediatr Pharmacol Ther JPPT off J PPAG. 2015

Om innehållet

Publicerat: 2025-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne