Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och behandling av patient som söker i primärvård

Gynekologmottagning

• Bedömning och behandling av patient som söker hos gynekolog

Bakgrund

Definition

Premenstruella syndrom utgörs av premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS).

För att betecknas som PMS/PMDS ska besvären infalla några dagar efter ägglossning och släppa senast dag 3–4 efter menstruationsstart för att tidigast återkomma dag 13.

PMS

PMS innebär återkommande psykiska och/eller fysiska besvär under menscykelns lutealfas. Det infaller några dagar efter ägglossning fram till menstruation.

PMDS

PMDS kännetecknas av ett eller flera huvudsymtom i kombination med minst fyra andra symtom. Besvären har påtaglig inverkan på det dagliga livet och ska inte kunna förklaras av annan sjukdom eller av läkemedelsbehandling.

Det är vanligt att symtomen varierar i intensitet i olika cykler.

Epidemiologi

Hos kvinnor i fertil ålder har cirka 75 % någon form av fysiska och eller psykiska symtom premenstruellt. Ungefär 15–20 % har mer uttalad PMS medan 2–5 % bedöms ha PMDS.

Etiologi

Etiologin är inte helt klarlagd.

Utebliven progesteronproduktion leder till symtomfrihet vilket tyder på att ägglossning krävs för symtom. Symtomen försvinner således vid graviditet och efter menopaus.

Patienterna har samma könshormonnivåer som kvinnor utan premenstruella besvär. Vid PMS/PMDS föreligger dock en central känslighet för progesteronmetaboliter som via GABA-, serotonin- och dopaminerga system resulterar i psykiska och metabola symtom.

Kvinnor med PMS och PMDS verkar vara mer känsliga fysiologiskt och får mer uttalade besvär än andra av normala cykliska svängningar i östrogen och progesteron.

Utlösande faktorer

Stress förstärker ofta symtomen.

Samsjuklighet

Det föreligger ökad frekvens av depressions- och ångestsjukdom vid PMDS.

Utredning

Symtom

PMS

Typiska symtom är:

• akne
• ömhet i brösten
• svullnadskänsla
• trötthet
• irritabilitet och humörsvängningar

De kvinnor som beskriver svår PMS upplever oftare labilt stämningsläge och irritabilitet.

PMDS

Ett eller flera av följande huvudsymtom ska föreligga för diagnos:

• irritabilitet, ilska eller ökat antal personkonflikter
• nedstämdhet
• oro och/eller spändhet
• affektlabilitet.

Dessutom krävs minst 4 av följande:

• minskat intresse för dagliga aktiviteter till exempel skola, arbete, vänner och familj
• subjektiva koncentrationssvårigheter
• energiminskning, trötthet
• förändring i aptit till exempel ökad aptit, ökat sug efter viss föda
• subjektiv känsla av kontrollförlust eller att känna sig överväldigad
• fysiska symtom som bröstspänning, svullnad, huvudvärk, led- eller muskelvärk och viktuppgång.

För diagnosen PMDS krävs att symtomen har en påtaglig inverkan på arbete, skola, sociala aktiviteter och relationer.

Anamnes

• Symtom
• Menstruationscykel – mönster samt längd och datum för sista mens
• Gynekologisk anamnes – andra eller tidigare besvär, graviditeter, förlossningar 
• Depressions- och/eller ångestsjukdom
• Kontraindikationer för hormonell behandling, om sådan övervägs

Status

Gynekologisk undersökning är inte nödvändig. Blodtrycket bör kontrolleras inför eventuell hormonell behandling.

Handläggning vid utredning

Prospektiva, dagliga skattningar av symtom i minst två på varandra följande menscykler bekräftar diagnosen.

Låt anamnes ligga till grund för bedömning av svårighetsgraden.

Uteslut depression och/eller ångestsjukdom. Dessa tillstånd försämras ofta premenstruellt men kräver en annan behandlingsstrategi.

Differentialdiagnoser

• Depression, ångestsjukdom eller annan psykisk sjukdom
• Tyreoideasjukdom
• Biverkan av hormonella läkemedel (p-piller och HRT)
• Endometrios

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling styrs av symtomens svårighetsgrad.

Egenvård

Fysisk aktivitet.

Psykologisk behandling

Kognitiv beteendeterapi (KBT).

Läkemedelsbehandling

SSRI

SSRI är förstahandsval vid PMDS och PMS som domineras av psykiska symtom. Medicinering endast under lutealfas är lika effektiv som kontinuerlig behandling. Ofta är det tillräckligt med doser i det lägre dosintervallet. Behandlingseffekten kommer snabbt.

Sexuell dysfunktion är en vanlig biverkan som patienten bör informeras om. Effekten är dosberoende och försvinner under behandlingsuppehållet.

Hormonell behandling

Kombinerade p-piller hämmar ägglossningen och läkemedel innehållande gestagenet drospirenon motverkar både fysiska och psykiska symtom vid PMS och PMDS.

Det är viktigt att beakta och bedöma den ökade trombosrisken vid användning av kombinerade p-piller.

Det är osäkert om effekten beror på utökad och eller kontinuerlig cykel eller typ av hormoner i kombinationsbehandlingen.

Det finns inget stöd för att hormonspiral minskar symtomen vid PMS och PMDS. I vissa fall kan hormonella preventivmedel förvärra symtomen.

PMS och PMDS – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation gynekologmottagning

I enstaka fall för hjälp med bedömning eller behandling

Klinisk uppföljning 

Utvärdera effekt av behandling efter cirka tre månader.

PMDS ger en ökad risk för depression. Om besvären ändrar karaktär eller blir kontinuerliga gör en ny bedömning avseende depression.

Patientinformation

PMS och PMSD (1177.se)

Om innehållet

Publicerat: 2021-06-01
Giltigt till: 2025-06-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne