Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning, utredning och behandling. 

Akutmottagning

• Pneumoni med allmänpåverkan eller komplikationer. 

Bakgrund

Denna riktlinje handlar om samhällsförvärvad pneumoni hos vuxna. För akut KOL-exacerbation, kikhosta och pneumoni hos barn finns separata kunskapsstöd.

Epidemiologi

Incidensen av samhällsförvärvad pneumoni är ungefär 10/1000 invånare och ökar med stigande ålder.

Etiologi

Virus och bakterier kan orsaka pneumoni. Blandinfektioner är vanliga. Bakterier är vanligaste agens vid svårare pneumonier. Även aspiration av mat, vätska eller maginnehåll kan ge pneumoni.

Virusorsakad pneumoni

De virus som oftast orsakar svår (sjukvårdskrävande) pneumoni är influensa, RS-virus, SARS CoV-2, metapneumo- och adenovirus. Även infektion med Rhinovirus kan ibland leda till lunginflammation.

Bakteriell pneumoni

• Pneumokocker är vanligaste agens vid bakteriell pneumoni.
• Vid KOL-exacerbation är Hemofilus influenzae vanlig men vid pneumoni dominerar pneumokocker som agens även i denna patientgrupp.
• Andra agens förekommer men främst hos patienter med andra sjukdomar.

Atypisk bakteriell pneumoni

• Vanligast är mykoplasma, särskilt hos personer yngre än 50 år.
• Även Clamydophila pneumoniae (TWAR) orsakar pneumoni hos yngre.
• Ovanliga agens är Bordetella pertussis (kikhosta), Legionella penumofila och Chlamydophila psittaci (ornitos).

Riskfaktorer

Följande tillstånd medför en högre risk att både insjukna i pneumoni och drabbas av ett allvarligare förlopp:

• hög ålder
• rökning
• KOL
• astma
• aspleni – avsaknad av eller ej fungerande mjälte
• immunbrist eller immunsuppression av annan orsak.

Utredning

Symtom

Bakteriell eller virusorsakad pneumoni

• Feber. 
• Hosta. 
• Dyspné eller takypné.
• Hög puls.
• Nytillkommen uttalad trötthet.
• Andningskorrelerad bröstsmärta.
• Allmänpåverkan. 

Vid pneumokocksepsis kan luftvägssymtom saknas initialt. Förvirring, buksmärta, diarré och kräkningar kan förekomma.

Feber kan saknas hos äldre, där konfusion med ökad andningsfrekvens kan vara enda symtomen.

Atypisk bakteriell pneumoni

Symtom som talar för mykoplasma pneumoni:

• Långsamt utvecklande av sjukdomssymtom
• Huvudvärk
• Trötthet
• Låggradig feber
• Långvarig torrhosta.

Legionella och ornitos kan ge svårare symtom med feber, allmänpåverkan, och förvirring.

Anamnes

• Rökning, aktuell eller tidigare.
• Immunsuppression.
• Utlandsvistelse.
• Luftvägsinfektioner i omgivningen.
• Kontakt med fåglar, eller bad i bubbelpool.
• Aspiration.

Status

• Allmäntillstånd – temp, medvetandegrad, konfusion.
• Lungor. 
• Andningsfrekvens. 
• Saturation.
• Blodtryck. 
• Puls.

Vid pneumoni förekommer ofta fokal dämpning vid perkussion, nedsatta andningsljud, rassel eller ronki vid auskultation. Avsaknad av auskulationsfynd utesluter dock inte diagnosen.

Handläggning vid utredning

• Pneumoni kännetecknas av ökad andningsfrekvens och/eller takykardi i kombination med typiska symtom och/eller fokala fynd vid auskultation.
• Anamnes och status är oftast tillräckligt för att ställa diagnosen pneumoni.
• CRP kan ge viss vägledning vid differentiering mellan bakteriell och virusorsakad pneumoni.

Opåverkad patient med besvärande hosta, ibland upphostningar, spridda liksidiga biljud har sannolikt akut bronkit och ska ej antibiotikabehandlas oavsett agens.

Tecken på allvarlig infektion

Bedömning av allvarlighetsgrad är viktigt. Tecken på allvarlig infektion hos vuxna enligt Strama rekommenderas. Även DS-CRB65 (Diagnosis Saturation - Confusion-Respiration-Blood pressure >65 years) kan användas för bedömning av allvarlighetsgrad och stöd för val av vårdnivå.

Tecken på allvarlig infektion hos vuxna (pdf)

Vid tecken till allvarlig infektion, handlägg enligt riktlinje om sepsis.

Allvarlighetsbedömning enligt DS-CRB65:

• Allvarlig grundsjukdom: 1p
• Saturation < 90 %: 1p
• Nytillkommen konfusion: 1p
• Andningsfrekvens >30: 1p
• Blodtryck < 90 mmHg systoliskt eller < 60 mmHg diastoliskt: 1p
• Ålder > 65 år: 1p

DS-CRB65 0-1 poäng kan oftast behandlas i primärvården med uppföljning medan DS-CRB65 ≥ 2 poäng oftast motiverar sjukhusvård. Klinisk bedömning är dock viktigast.

Laboratorieprover

CRP kan övervägas i vissa fall, särskilt som stöd för differentiering mellan virus och bakterier eller för att följa förloppet.

• CRP >100 mg/L med typiska symtom eller fynd talar för bakteriell pneumoni.
• CRP <20 mg/L efter >24 timmar utesluter med hög sannolikhet pneumoni.
• Symtom i >1 vecka + CRP >50 kan tala för bakteriell pneumoni.

Vid terapisvikt eller avvikande förlopp kan odling från sputum eller nasofaryx övervägas.

Undersökningar

Lungröntgen kan övervägas vid osäker diagnos.

Differentialdiagnoser

• Akut bronkit (vanligast).
• Sepsis. 
• Pleurit.
• Lungemboli. 
• Lungödem.
• Tuberkulos.
• Vaskulit. 
• Malignitet. 

Behandling

Handläggning vid behandling

• Vid tecken till allvarlig infektion, handlägg enligt riktlinje om sepsis.
• Ge läkemedelsbehandling vid bakteriell pneumoni.
• Ge råd om och stöd för rökstopp vid behov.

Förebyggande åtgärder

Pneumokockvaccination

Pneumokockvaccination ger ett relativt bra skydd mot allvarlig, invasiv pneumokocksjukdom medan skyddseffekten mot pneumokockpneumoni är lägre.

Patienter i följande grupper har ökad risk för pneumokocksjukdom och rekommenderas pneumokockvaccination med PPV23 (Pneumovax):

• Personer som är 65 år eller äldre
• kronisk hjärtsjukdom
• kronisk lungsjukdom (KOL, svår astma, lungfibros, bronkiektasier)
• annat tillstånd som ger nedsatt lungfunktion (BMI >40, neuromuskulär sjukdom)
• kronisk leversjukdom
• kronisk njursvikt
• diabetes mellitus
• tidigare invasiv pneumokockinfektion
• rökning
• alkohol- eller narkotikaberoende
• svetsare.

Påfyllnadsdos med PPV23 (Pneumovax) rekommenderas vart 5:e år eftersom skyddet minskar med tiden.

Patienter i följande grupper har mycket hög risk för pneumokocksjukdom och rekommenderas vaccination via specialistmottagning med både konjugerat pneumokockvaccin och PPV23:

• Splenektomerade.
• Likvorläckage/skallbasfraktur.
• Cochleaimplantat.
• Nefrotiskt syndrom.
• Cystisk fibros.
• Vissa med kraftigt nedsatt immunförsvar.

Pneumokockvaccination av riskgrupper (Vuxna och barn från 2 års ålder) (pdf)

Läkemedelsbehandling

• Vid bakteriell pneumoni ge penicillin V tablett 1 g, 1 x 3 i 7 dagar.
• Vid pneumoni hos patient med KOL överväg att ge amoxicillin 750 mg x 3 i 7 dagar.

Vid penicillinallergi kan en av följande användas:

• Doxycyklin 100 mg 2 x 1 i 1-3 dagar därefter 1 x 1 i totalt 7 dagar.
• Roxitromycin 150 mg x 2 i 7 dagar.

Mykoplasmainfektion är oftast självläkande och behöver sällan behandlas. Vid mykoplasmapneumoni ges doxycyklin 100 mg 2 x 1 i 1-3 dagar därefter 1 x 1 i totalt 7 dagar.

Terapisvikt

Förbättring bör ske inom 3 dagar efter insatt antibiotikabehandling. Vid utebliven förbättring eller försämring, gör ny bedömning av patienten. Överväg differentialdiagnoser, bedömning inom specialiserad vård eller antibiotikabyte exempelvis till doxycyklin.

Pneumoni – Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation akutmottagning. 

• Pneumoni med tecken på allvarlig infektion enligt Strama eller DS-CRB65 ≥ 2 p.
• Pneumoni med allmänpåverkan eller komplikationer.

Komplikationer

Komplikationer som kan ses vid svårare infektioner och förlopp är exempelvis:

• pleuravätska
• ARDS, sepsis
• empyem, lungabscess.

Klinisk uppföljning

• Överväg lungröntgenkontroll efter 6–8 veckor vid komplicerat förlopp, kvarvarande symtom samt patienter > 40 år som är eller har varit rökare.

Patientinformation

Lunginflammation (1177.se)

Referenser

• Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård (pdf) [  2025-09-30]
• Vårdprogram Samhällsförvärvad pneumoni (pdf) [2025-09-30]
• Pneumoni hos vuxna (lakemedelsboken.se)  [2025-09-30]

Om innehållet

Publicerat: 2025-10-10
Giltigt till: 2029-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne