Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och utredning i de flesta fall.

Akutmottagning

• Bedömning och utredning vid allmänpåverkan, klinisk gulsot eller svårare förlopp.

Bakgrund

Epidemiologi

Hepatit A är vanligt i världen men ovanligt i Sverige där incidensen de senaste 10 åren varit ungefär 1 fall per 100 000 invånare och år.

Etiologi

Hepatit A orsakas av ett RNA-virus som smittar fekal-oralt, främst via avloppsvatten och livsmedel. Vid nära kontakt kan smitta överföras direkt från person till person, inom hushåll och på förskola, men även sexuellt och genom delade sprutor. Viruset dör vid kokning men överlever frysning.

Inkubationstiden är två till sex veckor och smittsamhet föreligger upp till två veckor före och någon vecka efter debut av gulsotssymtom.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för att smittas med hepatit A:

• Intravenöst missbruk.
• Män som har sex med män (MSM).

Riskfaktorer för ett allvarligare sjukdomsförlopp:

• Hepatit B och C.
• Kronisk leversjukdom och alkoholcirros.
• Immunsuppression.
• Graviditet och hög ålder.

Utredning

Symtom

Symtomens förekomst och svårighetsgrad varierar mellan individer. Förskolebarn är oftast asymtomatiska men smittar ändå. Sjukdomen har två faser med varierande duration.

Prodromalfas

Prodromalfasen domineras av influensaliknande symtom:

• Muskel- och ledvärk.
• Feber.
• Illamående och aptitlöshet.
• Diarre eller förstoppning.

Ikterisk fas

Ikterisk fas inträder därefter hos cirka 75 % av patienterna (sällan hos små barn):

• Ikterus med gultonad hud och ögonvitor.
• Kittfärgad avföring.
• Mörk urin.
• Kraftig klåda.
• Trötthet, ibland långvarig.

Anamnes

• Riskfaktorer.
• Utlandsresa.
• Vaccin mot hepatit A, doser och tidpunkt.
• Sjuka i omgivningen.
• Arbete i skola eller förskola, för patient eller närstående.
• Arbete med livsmedel.

Om misstänkt inhemsk smitta bör även följande efterfrågas:

• Restaurangbesök.
• Intag av potentiellt smittade livsmedel som bär, grönsaker, skaldjur.
• Intag av orent vatten.

Status

• Allmäntillstånd.
• Bukstatus – inklusive dunkömhet över arcus.
• Hudinspektion.
• Ögoninspektion.
• Temperatur.

Handläggning vid utredning

• Vid typiskt klinisk bild och epidemiologiskt samband bör hepatit A misstänkas och prover tas.

Laboratorieprover

• Leverfunktion.
• Serologi – antikroppspåvisning mot hepatit A-virus (HAV) i serum, både IgG och IgM (viktigt ange frågeställning akut hepatit A).

Tolkning av provsvar

IgM stiger först, kan vara positivt redan efter 5–10 dagar och kvarstår positivt i cirka 6–12 månader. IgG stiger långsamt och kvarstår ofta positivt livet ut. Leverenzymer kan kvarstå förhöjda lång tid.

Diagnos kan ställas vid positiva IgM-antikroppar mot hepatit A (HAV).

Differentialdiagnoser

• Influensa.
• Gastroenterit.
• Akut EBV eller CMV-infektion.
• Hepatit B, C, D och E.
• Annan akut hepatit som alkoholhepatit, autoimmun eller läkemedelsutlöst hepatit.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Hepatit A blir aldrig kronisk och infektion ger livslång immunitet.
• Specifik behandling saknas.
• Fulminant hepatit är ovanligt (<1%).
• Ge råd om att undvika alkohol och vara försiktig med läkemedel under aktiv hepatitsjukdom. 
• Kontakta gärna infektionsläkare via telefon för rådgivning.

Smittskydd

Hepatit A är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Den som ordinerat provet är behandlande läkare fram tills att ansvaret tydligt övertagits av annan läkare.

Behandlande läkare har ansvar för följande:

• Informera patienten om sjukdomen och ge förhållningsregler om noggrann handhygien samt måltidshygien.
• Påbörja smittspårning. Identifiera misstänkta exponerade individer för eventuell provtagning och profylax.
• Vid misstanke om smitta från annan individ rekommenderas provtagning av personen med akutsvar.
• Kontakta omgående smittskyddsläkare per telefon för råd.
• Gör Smittskyddsanmälan i SmiNet senast nästa dag.

För närstående som vistas i förskola eller arbetar inom livsmedel finns särskilda rutiner att följa (instruktion fås via smittskyddsläkare) innan återgång till arbete/förskola. Symtomfri närstående med riskyrke kan stängas av från arbete enligt smittskyddslagen i väntan på provsvar.

SmiNet Elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar (folkhalsomyndigheten.se)

Smittskyddsblad och sjukdomsinformation om Hepatit A

Förebyggande åtgärder

Vaccination mot hepatit A ger livslångt skydd efter 2 doser med minst 6 månaders mellanrum.

Postexpositionsprofylax'

Profylax är alltid kostnadsfri och är främst aktuell för hushållskontakter och förskolekontakter samt individer som kan ha smittats vid exempelvis mathantering.

• Till icke-immun person som utsatts för smitta rekommenderas profylax med hepatit A-vaccin inom 2 veckor efter exponering.
• Till barn < 1 år rekommenderas hepatit A-gammaglobulin. Även äldre och immunsupprimerade kan behöva hepatit A-gammaglobulin.

Remissrutiner 

Remissindikation akutmottagning

• Allmänpåverkan, klinisk gulsot eller misstänkt fulminant förlopp.

Sjukskrivning

Arbetsförmåga bedöms individuellt. Vid arbete inom livsmedelshantering eller vård och omsorg bör smittrisken beaktas.

Virushepatiter, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

Komplikationer

Hos enstaka individer kan ett andra skov av hepatit inträda efter 1–4 månader. Då ses förnyade symtom, förhöjda leverenzymer, virusutsöndring i avföringen och förnyad smittsamhet varefter individen tillfrisknar helt.

Klinisk uppföljning

Hepatit A blir aldrig kronisk och majoriteten har tillfrisknat efter fyra till åtta veckor. Det är inte nödvändigt att kontrollera utläkning eller normalisering av leverprover.

Patientinformation

Hepatit A (1177.se)

Vaccination mot hepatit A (1177.se)

Relaterad information

Vaccination mot hepatit A (folkhalsomyndigheten.se)

Om innehållet

Publicerat: 2023-10-19
Giltigt till: 2026-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne