Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning.
• Excision av vissa kliniskt och nodulära eller kliniskt ytliga lågrisktumörer.

Specialiserad vård

• Oklar diagnos.
• Behandling och uppföljning av övriga basalcellscancer.

Bakgrund

Definition

Basalcellscancer (BCC), även kallat basaliom, är en hudcancer med ursprung ur keratinocyter i basalcellslagret i epidermis. Tumören kan växa i ytliga dermis eller mer invasivt i djupa dermis, i subcutis och i underliggande vävnad.

Epidemiologi

BCC är den vanligaste hudcancerformen hos personer med ljus hy globalt. Tumören är betydligt mindre vanlig i melaninrik hud. I Sverige diagnostiseras över 70 000 fall per år. BCC är vanligast hos äldre och förekommer hos både män och kvinnor.

Riskfaktorer

• UV-strålning – solljus eller solarium (särskilt exponering i ung ålder).
• Tidigare hudcancer – BCC, skivepitelcancer, melanom, aktinisk keratos.
• Hög ålder.
• Ljus solkänslig hudtyp.
• Immunsuppression.
• Viss ärftlighet (särskilt vid BCC < 20 års ålder, ovanligt många BCC eller samtidiga tecken på kliniskt syndrom ex Gorlins syndrom).

Utredning

Symtom

Symtom på BCC är en knölformad eller eksemliknande lesion i huden, särskilt om den:

• är nytillkommen
• ökar i storlek (ofta långsam tillväxt)
• har hårdare konsistens än normal hud (tilltagande infiltration)
• har en bestående/återkommande krusta, fjällning, rodnad, sårbildning eller blödning i huden
• är en eksemliknande rodnad och fjällande fläck som inte kan smörjas bort med mjukgörande kräm eller kortisonkräm
• ger upphov till cilieförlust vid ögonlockskanten.

BCC uppkommer ofta på solexponerade områden på kroppen.

Kliniskt nodulärt utseende

• Börjar ofta som en glansig knottra.
• Blir en knuta med vallartad kant, vidgade slingriga kärl på ytan.
• Därefter uppkommer ofta ulceration centralt.

Kliniskt ytligt utseende

• Börjar ofta som relativt välavgränsade, brunröda, lätt fjällande och ytligt infiltrerade eksemliknande fläckar eller plaque.
• Lokaliserade på bål, även i ansiktet.

Kliniskt infiltrativt eller skleroserande utseende  

• Ses oftast i ansikte som en vitaktig/blek, småknölig/indragen lesion, kan likna ett ärr.
• Kliniskt mer aggressiva, infiltrativt växande och sklerotiska.
• Kan invadera subkutan vävnad, brosk, muskulatur och skelett.

Kliniskt pigmenterat utseende

• Kan se ut som alla ovanstående, har ofta pigmenterade punkter eller ansamlingar.
• Kan kliniskt förväxlas med melanocytära lesioner inklusive melanom.

Ögonlocksnära

• Kan se ut som ovanstående.
• Cilieförlust på ögonlockskanten är ett typiskt tecken på malignitet.
• Ögonlockskanten kan vara ojämn, förtjockad utan tydlig knuta eller ulceration.
• Lokalisation nedanför ögat kan ge ektropion.
• Linjär BCC växer längs rynkor nedom undre ögonlocket mot kinden, och kan misstas för ärr.
• Retraktion av ögonlock, hängande ögonlockskant (ptos) och nedsatt ögonrörlighet kan vara tecken på tumörväxt i ögonhålan (orbita).

Anamnes

• Solvanor – solresor, solarium
• Arbete och fritidsaktiviteter utomhus
• Tillväxthastighet
• Tidigare hudcancer

Status

• Gör en hudinspektion.
• Palpera tumörområde.
• Gör en dermatoskopisk undersökning.

Hudinspektion

• Hudtyp
• Lokalisation – en eller multipla
• Utseende – färg, form, ulceration
• Storlek – uppmätt i mm
• Infiltration
• Väl- eller svåravgränsad kliniskt och/eller dermatoskopiskt

Dermatologiska tecken

• Arboriserande kärl
• Ulceration
• Lövliknande och koncentriska strukturer
• Blågrå dots, globules eller ovoida nästen

Vid teledermatoskopi av opigmenterade hudförändringar är det viktigt att kärlen är synliga på bilden, därav ska dermatoskopet inte tryckas mot huden när bilden tas.

För beskrivning av dermatoskopiska fynd och bilder:

Teledermatoskopi - vanliga diagnoser (teledermatoskopi.learnways.com)

Handläggning vid utredning

Preliminär diagnos ställs på typisk klinisk och dermatoskopisk bild. Säker diagnos ställs via PAD, genom excision eller i vissa fall biopsi.

Bedöm om klinisk bild talar för högrisk- eller lågrisktumör, inför fortsatt handläggning och val av behandling.

Högrisktumör

Kliniska fynd som talar för högrisktumör är:

• storlek ≥ 2 cm vid misstänkt infiltrativt växande tumör
• svåravgränsad tumör
• tumöråterfall
• tumörlokalisation på eller i närhet av näsa eller öra, periorbitalt eller perioralt.

Lågrisktumör

Tumörer som inte definieras som högrisk, såsom små BCC på bål och extremiteter, räknas som lågrisktumörer.

Differentialdiagnoser

• Kliniskt nodulär – dermalt nevus, talgkörtelhyperplasi, aterom, amelanotiskt melanom.
• Kliniskt ytlig – eksem, psoriasis, skivepitelcancer, aktinisk keratos, amelanotiskt melanom.
• Kliniskt infiltrativ eller skleroserande – skivepitelcancer, amelanotiskt melanom, ärr.
• Kliniskt pigmenterad – melanom, seborroisk keratos, pigmenterad aktinisk keratos, skivepitelcancer.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingsval beror bland annat på antal tumörer, lokalisation, växtsätt, avgränsning samt metodens tillgänglighet och patientens compliance.

• Behandling ges oftast inom specialiserad vård.
• Hudförändringar med kliniskt nodulärt eller kliniskt ytligt utseende kan i vissa fall tas om hand i primärvården.

En välavgränsad kliniskt nodulär eller kliniskt ytlig lågrisktumör kan excideras i sin helhet (med minst 3-4 mm marginal) och PAD-verifieras.

Anmälan till cancerregistret görs via diagnostiserande patologienhet.

Radikal excision av histopatologiskt lågaggressiv basalcellscancer (BCC IA eller IB) behöver ingen uppföljning.

Patienten bör informeras om:

• solskydd och att undvika solarier i kosmetiskt syfte
• självkontroll
• att söka sjukvård vid misstänkt återfall eller ny tumör.

Råd och rekommendationer (stralsakerhetsmyndigheten.se)

Remissrutiner 

Remissindikation

• Oklar diagnos
• Behandling i de flesta fall
• Uppföljning vid behov

Remissinnehåll

Med tydlig information i remissen kan patienten i vissa fall besparas ett besök och bokas in för behandling direkt. För rätt prioritering ange:

• hudtumörens lokalisation så exakt som möjligt, fotodokumentation om möjligt
• storlek (diameter i mm), utseende och eventuell pigmentering
• duration och tillväxt (sedan hur lång tid den har ändrat utseende eller storlek)
• trolig diagnos
• eventuell blodförtunnande medicinering
• överkänslighet mot lokalanestetika
• kopia på eventuellt PAD-svar.

Klinisk uppföljning

I de flesta fall räcker självkontroll då recidivrisken är mycket låg vid en välavgränsad behandlad basalcellscancer.

Individuell planering för uppföljning hos hudläkare rekommenderas för vissa patienter med BCC.

Patientinformation

Basalcellscancer – hudcancer (1177.se)

Referenser

• Nationellt vårdprogram basalcellscancer (kunskapsbanken.cancercentrum.se) [2025-03-13]
• Basal cell carcinoma: Epidemiology, pathogenesis, clinical features, and diagnosis (uptodate.com) [2025-01-27]

Om innehållet

Publicerat: 2025-03-13
Giltigt till: 2029-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne