Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning av patient som söker i primärvården

Specialiserad vård

• Primär bedömning av patient som söker i specialiserad vård
• Utredning och behandling vid misstänkt infektiös endokardit
• Antibiotikaprofylax till riskpatient inför särskild undersökning

Bakgrund

Den här riktlinjen handlar om infektiös endokardit hos vuxna.

Definition

Infektiös endokardit orsakas oftast av bakterier i endokardiet, på hjärtklaff (nativ eller protes), pacemaker eller implanterbar defibrillator (ICD).

Epidemiologi

Incidensen av infektiös endokardit i Sverige är cirka 4-8 fall/100 000 invånare. Medianåldern vid insjuknande är 70 år.

Etiologi

Endokardit kan ha ett akut eller subakut förlopp, främst utifrån bakomliggande agens. De vanligaste bakterierna är:

• stafylokocker – ger oftast akut förlopp
• alfahemolytiska streptokocker – ger oftast subakut förlopp.

Riskfaktorer

• Klaffprotes
• Kongenitala och förvärvade klaffel
• Tidigare endokardit
• Pacemaker eller ICD
• Pågående intravenöst missbruk
• Dåligt tandstatus

Utredning

Symtom

Symtom vid akut förlopp

• Allmänpåverkan
• Akut påkommen och hög feber (kan saknas hos äldre eller immunsupprimerade).
• Sepsisliknande bild

Symtom vid subakut förlopp

• Ofta långdragen och måttlig feber.
• Mildare och långsammare än vid akut förlopp.
• Viktnedgång eller nattliga svettningar förekommer.

Andra symtom vid endokardit

Endokardit kan orsaka septisk embolisering med infektiös spridning och immunologiska reaktioner. Symtom kan uppkomma utifrån vilket organsystem som drabbas:

• hjärtinfarkt, hjärtsvikt
• stroke, septiskt aneurysm i hjärna
• lunginfarkt
• immunologisk glomerulonefrit, septisk njurinfarkt
• hudembolier, immunologiska reaktioner.

Anamnes

• Riskfaktorer.
• Tandvårdsbesök eller annat ingrepp de senaste 2–3 månaderna.
• Immunsuppression.

Status

• Allmäntillstånd
• Mun och svalg
• Hjärta och lungor
• Blodtryck
• Hudinspektion – särskilt händer och fötter, nagelbäddar
• Överväg neurologstatus
• Överväg EKG

Handläggning vid utredning

Endokardit kan ha en varierande symtombild och vara en svår diagnos att ställa. Misstanke bör väckas vid oklar feber eller frossa och:

• nytillkommet eller tidigare känt blåsljud
• samtidig klaffprotes, pacemaker, ICD eller medfött hjärtfel
• tidigare endokardit
• nydebuterad hjärtsvikt
• intravenöst missbruk
• tandvårdsbesök eller annat ingrepp de senaste 2–3 månaderna hos patient med klaffsjukdom
• nyligen genomgången stroke utan förklaring efter utredning
• hudförändringar som till exempel petekier, subungula blödningar, makulopapulära fläckar på händer och fötter.

Misstänkt endokardit bör bedömas akut inom specialiserad vård.

Klinisk bild som talar för sepsis bör handläggas akut enligt separat riktlinje.

Laboratorieprover

Överväg CRP och temp.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling ges inom specialiserad vård.  

Profylax inför tandingrepp

Förebyggande tandvård och ett gott tandstatus är den viktigaste åtgärden. Antibiotikaprofylax är sällan indicerat inför tandingrepp, nyttan är omdiskuterad då även vanlig tandborstning och användning av tandtråd kan ge viss bakteriemi.

Information om vilka patienter som kan vara aktuella för profylax i samband med tandvård:

Bakteriell infektion i munhålan – Skånelistan med bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation akutmottagning

• Misstänkt endokardit

Relaterad information

Antibiotikaprofylax i tandvården - behandlingsrekommendation (lakemedelsverket.se)

Referenser

• 2023 ESC Guidelines for the management of endocarditis (academic.oup.com) [2025-02-05]
• Vårdprogram Infektiös endokardit (pdf) [2025-02-05]
• Antibiotikaprofylax i tandvården (lakemedelsboken.se) [2025-02-05]

Om innehållet

Publicerat: 2025-04-09
Giltigt till: 2029-04-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne