Lungcancer

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.
  • C34.0 Malign tumör i huvudbronk
    C34.1 Malign tumör i överlob, bronk eller lunga
    C34.2 Malign tumör i mellanlob, bronk eller lunga
    C34.3 Malign tumör i underlob, bronk eller lunga
    C34.8 Malign tumör i bronk och lunga med övergripande växt
    C34.9 Ospecificerad lokalisation av malign tumör i bronk och lunga
    Z80.1 Malign tumör i luftstrupe, luftrör och lunga i familjeanamnesen

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård
  • Viss uppföljning av små nodulära förändringar

Lungmottagning

  • Vidare utredning och behandling enligt standardiserat vårdförlopp
  • Viss uppföljning av små nodulära förändringar

Standardiserat vårdförlopp

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF).

Det standardiserade vårdförloppet för lungcancer gäller för alla patienter över 18 år.

Epidemiologi

Cirka 4500 nya fall av lungcancer diagnostiseras varje år i Sverige.

Risken för lungcancer ökar med stigande ålder. De flesta som insjuknar är mellan 60 och 80 år med en medianålder kring 70 år. Lungcancer är ovanlig före 40 års ålder men enstaka fall i åldrarna 20–30 år förekommer.

Incidensen är högre hos kvinnor vid insjuknande < 70 år, därefter är den högre hos män. Prognosen vid lungcancer är generellt sämre än vid andra cancersjukdomar. 5-årsöverlevnaden är cirka 20 %, (17 % hos kvinnor och 24 % hos män).

Etiologi

Lungcancer delas in i två huvudgrupper:

  • småcellig lungcancer
  • icke småcellig lungcancer – utgörs av adenocarcinom, skivepitelcancer och storcellig lungcancer.

Tobaksrökning är den vanligaste orsaken till lungcancer (särskilt skivepitelcancer och småcellig lungcancer), men även aldrig-rökare kan få lungcancer (oftast adenocarcinom).

Riskfaktorer

  • Tobaksrökning – cirka 90 % av alla med lungcancer är eller har varit rökare och ungefär 10 % av storrökare får lungcancer
  • Yrkesexponering – asbest, klormetyleter, kadmium, nickel, krom, arsenik
  • Radon – även bostadsradon ger viss ökad risk, främst hos rökare
  • Hereditet – förstagradssläkting med lungcancer ger ökad risk
  • Hög ålder
  • Kvinnligt kön
  • Komorbiditet som KOL och lungfibros

Symtom som ger misstanke

  • Nytillkomna luftvägssymtom, som hosta eller andnöd, med en varaktighet av 6 veckor hos rökare eller före detta rökare > 40 år
  • Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring
  • Blodig hosta

Andra symtom

Andra symtom på lungcancer kan vara:

  • allmänna – trötthet, viktnedgång, aptitlöshet, feber (38–38,5 grader), depression
  • nervpåverkan – heshet, diafragmapares, Horners syndrom, svår smärta i ansiktet
  • regionala – dysfagi, vena cava superior-syndrom, thoraxsmärta
  • paramaligna – SIADH, ektopiskt ACTH-syndrom, hyperkalcemi, tromboembolism, smärtsam gynekomasti

Anamnes

  • Aktuella symtom
  • Riskfaktorer, främst tobaksanamnes
  • Tidigare eller aktuell tumörsjukdom
  • Andra allvarliga sjukdomar

Status

  • Allmäntillstånd
  • Lungor – asymmetriska andningsljud, lokaliserade ronki, ensidig dämpning
  • Hjärta
  • Lymfkörtlar – supraklavikulärt, hals, axiller
  • Buk

Handläggning vid misstanke

Remiss till lungröntgen

  • Vid symtom som ger misstanke rekommenderas omgående remiss till bilddiagnostik.
  • Remissen bör innehålla anamnes, frågeställning och kontaktuppgifter till inremitterande.
  • Märk lungröntgenremissen "SVF lungcancer".
  • Informera patienten om att röntgen vid behov kan kompletteras med en DT.

Åtgärd vid lungröntgensvar

  • Primärvården informerar patienten om röntgensvaret, omgående vid cancermisstanke.
  • Oklart fynd på lungröntgen utreds med DT, vilket kan initieras av röntgenavdelningen.
  • Fynd som inger cancermisstanke ska handläggas som välgrundad misstanke.
  • Fynd av små nodulära förändringar bör följas enligt Klinisk uppföljning.

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:

  • fynd vid bilddiagnostik som ger misstanke om lungcancer
  • metastasfynd som ger misstanke om lungcancer
  • upprepad blodig hosta utan annan uppenbar orsak, även vid normal röntgen
  • obstruktion av vena cava superior
  • recurrenspares.

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Fortsatt handläggning

Vid andra misstänkt allvarliga symtom eller fynd som inte uppfyller välgrundad misstanke för lungcancer, bör fortsatt utredning övervägas.

Laboratorieprover

Överväg kontroll av blodstatus, inflammation, njurfunktion och leverfunktion.

Rutin vid SVF-remiss

  • Skicka omgående SVF-remiss till Lungmottagning
  • Märk remissen ”SVF Lungcancer”
  • Sekreterare kontaktar koordinator (för fax-/personuppgifter)
  • Informera patienten (gärna med skriftlig patientinformation)

Remissinnehåll vid SVF

  • Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
  • Allmäntillstånd och samsjuklighet
  • Tidigare sjukdomar och behandlingar
  • Läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia) samt överkänslighet
  • Social situation, rökning, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar
  • Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar ska informera patienten om

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

Kontakt vid SVF

  • Helsingborg 042-406 80 33
  • Kristianstad 044-309 28 18, Ystad 0411-99 52 76
  • Lund 046-17 72 66, Landskrona 046-17 72 66, Trelleborg 0410-551 22

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram akut onkologi (cancercentrum.se)

Uppföljning av lungcancer görs inom specialiserad vård.

Uppföljning av små nodulära förändringar

Uppföljningen gäller incidentella fynd av små nodulära förändringar på DT lungor hos patient 35 år eller äldre. Patient med känd malignitet eller immunsuppression kräver särskild uppföljning.

Låg risk för malignitet föreligger vid

  • lägre ålder
  • mindre rökning, ingen tidigare cancer
  • nodulär förändring med liten storlek, jämna kanter, lokalisation i mellan- eller underlob.

Hög risk för malignitet föreligger vid

  • högre ålder
  • tyngre rökning, tidigare cancer
  • nodulär förändring med större storlek, ojämna kanter, lokalisation i överlob.

Rekommenderat uppföljningsintervall baseras på lungförändring, malignitetsrisk och stabilitet över tid. Vid storleksökning bör patienten remitteras till lungmottagning.

Solida nodulära förändringar < 6 mm

  • Solitär eller multipla med låg risk – ingen rutinmässig uppföljning
  • Solitär eller multipla med hög risk – överväg ny DT efter 12 månader

Solida nodulära förändringar 6–8 mm

  • Solitär med låg risk – ny DT efter 6–12 månader, överväg även efter 18–24 månader
  • Solitär med hög risk – ny DT efter 6–12 månader samt efter 18–24 månader
  • Multipla med låg risk – ny DT efter 3–6 månader, överväg även efter 18–24 månader
  • Multipla med hög risk – ny DT efter 3–6 månader samt efter 18–24 månader

Solida nodulära förändringar > 8 mm

  • Solitär med låg eller hög risk – remiss till lungmottagning
  • Multipla med låg risk – ny DT efter 3–6 månader, överväg även efter 18–24 månader
  • Multipla med hög risk – ny DT efter 3–6 månader samt efter 18–24 månader

Subsolida nodulära förändringar

Subsolida nodulära förändringar kan indelas i rena groundglass-förändringar och semisolida förändringar som har en solid komponent med omgivande groundglass-komponent.

  • Solitär eller multipla med låg eller hög risk – remiss till lungmottagning

Rehabilitering vid cancer

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan behöva basal rehabilitering till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Rehabilitering vid cancer

Publicerat: 2024-09-17
Giltigt till: 2028-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.