Bukspottkörtelcancer

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.
  • C25.8 Malign tumör i pankreas med övergripande växt
    C25.0 Malign tumör i caput pancreatis
    C25.7 Malign tumör i pankreas med andra lokalisationer
    Z85.0H Malign tumör i pankreas i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under C25)
    C25.1 Malign tumör i corpus pancreatis
    C24.0 Malign tumör i extrahepatiska gallgångarna
    C25.2 Malign tumör i cauda pancreatis
    C25.3 Malign tumör i ductus pancreatis
    C25.9 Ospecificerad lokalisation av malign tumör i pankreas
    Z85.0G Malign tumör i gallblåsan och gallvägarna i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under C23, C24)
    C24.1 Malign tumör i ampulla Vateri
    C17.0 Malign tumör i duodenum

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård

Specialiserad vård

  • Akutmottagning – klinisk gulsot
  • Kirurgmottagning – vidare utredning och behandling enligt standardiserat vårdförlopp eller ordinarie rutiner

Standardiserat vårdförlopp

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Det standardiserade vårdförloppet rör bukspottkörtelcancer.

Epidemiologi

År 2023 diagnostiserades i Sverige drygt 2 000 nya tumörer i pankreas och det periampullära området. Antalet fall av pankreascancer har ökat under de senaste 20 åren.

Vid diagnos förekommer lokal spridning utanför körteln eller fjärrmetastasering i 75–85 % av fallen. För hela gruppen med pankreascancer är medianöverlevnaden 6–8 månader. Medianöverlevnaden för malign tumör i pankreas med kurativt syftande kirurgi är 27 månader. Över 25 % av dessa patienter lever efter 5 år.

IPMN (intraductal papillary mucinous neoplasm) är en form av pankreascysta och betraktas som en premalign förändring.

Riskfaktorer

  • Hög ålder
  • Rökning
  • Fetma
  • Typ 2 diabetes
  • Alkoholmissbruk
  • Kronisk pankreatit
  • Viss hereditet

Utredning via cancergenetisk mottagning bör övervägas för:

  • familj med tre eller fler fall av pankreascancer i samma släktgren
  • patient med pankreascancer som därutöver har minst två fall av malignt melanom i familjen – antingen hos patienten eller hos släktingar i samma släktgren
  • patient med pankreascancer där familjeanamnesen inger misstanke om ärftligt bröst-/ovarialcancersyndrom, Lynchs syndrom eller Peutz-Jeghers syndrom.

Utredning initieras via specialiserad vård.

Symtom som ger misstanke

  • Gulsot eller gallstas
  • Palpabel knöl i övre delen av buken
  • Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång, särskilt i samband med relativt nydebuterad diabetes och/eller steatorré

Andra symtom

Symtomen vid bukspottkörtelcancer är ofta vaga och ospecifika. Exempel är:

  • illamående, matleda eller viktnedgång
  • extrem trötthet, kräkningar och ascites (särskilt vid spridd sjukdom).

Anamnes

  • Aktuella symtom
  • Riskfaktorer inklusive hereditet för cancersjukdomar
  • Nydebuterad typ 2 diabetes
  • Allmäntillstånd
  • Inspektion av hud och sklera – gulsot
  • Bukstatus

Laboratorieprover

Kontrollera njurfunktion inför bilddiagnostik. Överväg provtagning utifrån klinisk bild, särskilt blodstatus, utvidgat leverstatus, blodsocker och alkoholprov.

  • Kreatinin/eGFR
  • Hb, leukocyter, trombocyter, CRP
  • ALP, ASAT, ALAT, GT, PK, bilirubin, pankreasamylas
  • Glukos, PEth

Gallstas påvisas med förhöjt bilirubin och ALP/GT.

Handläggning vid misstanke

Misstanke ska föranleda:

  • anamnes och status
  • laboratorieprover
  • remiss till diagnostisk undersökning utifrån symtom.

Remissen bör innehålla relevant anamnes samt kontaktuppgifter till patient och inremitterande. Hantera remissvar skyndsamt.

Akut undersökning

Vid gulsot eller gallstas bör akut ultraljud lever, gallvägar och pankreas göras inom 24 timmar och akut omhändertagande övervägas.

Skicka omgående remiss till akutmottagningen för klinisk bedömning och beställning av ultraljud.

Endoskopi

Gastroskopi bör göras vid smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång.

Skicka omgående remiss för gastroskopi. Märk remissen SVF.

Bilddiagnostik

DT-buk (MR om DT inte finns att tillgå) bör göras vid:

  • palpabel knöl i övre delen av buken
  • nydiagnostiserad diabetes i kombination med ett symtom som ger misstanke
  • kvarvarande malignitetsmisstänkta besvär som inte förklarats av ultraljud eller gastroskopi.

Skicka omgående remiss för DT-buk i första hand. Märk remissen SVF.

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:

  • bilddiagnostiskt eller endoskopiskt fynd talande för potentiellt malign förändring (inklusive IPMN och vidgad pankreasgång) i pankreas eller periampullärt
  • gallstas ej kopplad till gallstens- eller leversjukdom.

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Differentialdiagnoser

Kronisk eller autoimmun pankreatit kan vara svårt att differentialdiagnostisera från cancer.

Rutin vid SVF-remiss

  • Skicka omgående SVF-remiss till kirurgmottagning
  • Märk remissen "SVF bukspottkörtelcancer"
  • Sekreterare kontaktar koordinator (för fax-/personuppgifter)
  • Informera patienten (gärna med skriftlig patientinformation)

Remissinnehåll vid SVF

  • Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
  • Allmäntillstånd och samsjuklighet
  • Tidigare sjukdomar och behandlingar
  • Läkemedel samt överkänslighet
  • Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
  • Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar ska informera patienten om:

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

Kontakt vid SVF

  • Helsingborg 042-406 39 50
  • Kristianstad 0724-67 26 78, Ystad 0725-38 72 90
  • Lund 046-17 13 32, Landskrona 042-406 39 50, Trelleborg 0410-551 62

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram akut onkologi (cancercentrum.se)

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan behöva basal rehabilitering till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Rehabilitering vid cancer

Publicerat: 2024-09-13
Giltigt till: 2028-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.