Trombocytopeni

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • D69.4 Annan primär trombocytopeni
    D69.3 Idiopatisk trombocytopen purpura
    D69.5 Sekundär trombocytopeni
    D69.6 Trombocytopeni, ospecificerad

Primärvård

  • Primär utredning hos patient som söker i primärvård

Specialiserad vård

  • Akutmottagning – nyupptäckt uttalad trombocytopeni (< 20 x 109/L) eller trombocytopeni med pågående blödning
    Hematologmottagning – utredning och behandling i vissa fall

Denna rekommendation gäller trombocytopeni hos vuxna.

Definition

Trombocytopeni, lågt antal trombocyter, föreligger när koncentrationen av trombocyter i blodet är mindre än 150 x 109/L.

Etiologi

Trombocytopeni kan orsakas av minskad produktion eller ökad konsumtion (ökat behov eller kortare överlevnadstid) samt en kombination av de två.

Ökad konsumtion

  • Virusinfektion – tillfälligt lågt värde
  • ITP (immunologisk trombocytopen purpura) – debut efter tillstånd som påverkar immunförsvaret, ibland kroniskt (> 12 månader)
  • HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom)
  • TTP (trombotisk trombocytopen purpura) – även anemi, ibland njursvikt och neurologiska symtom
  • DIC (disseminerad intravasal koagulation)
  • Autoimmun sjukdom
  • Preeklampsi, eklampsi eller HELLP
  • Förstorad mjälte
  • Mekanisk hjärtklaff eller dialys

Minskad produktion

  • Vitamin B12- eller folsyrebrist
  • Malignitet – särskilt hematologisk
  • Alkoholöverkonsumtion
  • Läkemedel – exempelvis ASA, NSAID, clopidogrel, tiazider, cytostatika, antiepileptika, neuroleptika, heparin (Heparin inducerad trombocytopeni, HIT)
  • Okänd orsak

Symtom

Vid trombocytopeni med lägre värden, särskilt vid högre ålder, förekommer:

  • hematom eller petekier
  • blödning eller blödningstendens från slemhinna
  • allmänpåverkan.

Trombocyter > 30 x 109/L ger sällan symtom.

Anamnes

  • Aktuella symtom – debut, duration
  • Ymnig blödning – vid menstruation, tandextraktion, operation, förlossning
  • Infektion – nyligen genomgången
  • Orsaker som kan ge trombocytopeni

Status

  • Allmäntillstånd
  • Hud, mun och näsa – petekier, blödning
  • Bukpalpation – förstorad lever, mjälte
  • Lymfkörtelpalpation – förstorade körtlar

Handläggning vid utredning

  • Vid uttalad trombocytopeni eller trombocytopeni med symtom, rekommenderas omgående kontakt med specialiserad vård för fortsatt handläggning.
  • Vid trombocytopeni med samtidig anemi eller avvikande leukocyt- eller koagulationsprov, bör akut leukemi utredas.

Hos patienter med trombocytopeni utan symtom kan pseudotrombocytopeni föreligga. Kontrollera blodstatus inklusive trombocyter i citratrör (för att utesluta pseudotrombocytopeni). Överväg kompletterande prover utifrån misstänkt bakomliggande orsak.

  • Om trombocytvärdet är normalt behövs ingen ytterligare åtgärd.
  • Vid sjunkande trombocyter rekommenderas kontakt med specialiserad vård.
  • Vid fortsatt lindrig till måttlig isolerad trombocytopeni, se över patientens läkemedel och åtgärda misstänkta bakomliggande orsaker. Planera för klinisk uppföljning.

Laboratorieprover

  • Blodstatus – Hb, leukocyter, trombocyter, differentialräkning, retikulocyter
  • Kompletterande prover – SR, CRP, ALP, ALAT, GT, bilirubin, kobalaminer, folat, S-proteinprofil
  • Överväg även – PK, APT-tid, ANA, graviditetstest, serologi (EBV, hepatit, HIV), feces-Helicobacter

Remissindikation

Akutmottagning

  • Nyupptäckt uttalad trombocytopeni (< 20 x 109/L)
  • Trombocytopeni med pågående blödning
  • Generella blödningar eller utbredda hematom

Hematologmottagning

  • Trombocyter 20-90 x 109/L utan pågående blödning
  • Kronisk trombocytopeni med trombocyter i sjunkande

Kliniska kontroller

Stabil och utredd lindrig trombocytopeni bör följas utifrån provsvar och patientens individuella behov.

  • Ta blodstatus ungefär var 3:e månad första året och därefter årligen
  • Planera ytterligare provtagning vid behov utifrån klinisk bild
  • Kontakta specialiserad vård vid sjunkande trombocyter.

Blodförtunnande läkemedel vid trombocytopeni

Patient med blodförtunnande läkemedel kan ibland fortsätta med behandlingen med försiktighet. Kontakt med hematolog kan övervägas.

  • ASA – bedöms sannolikt göra större nytta än risk vid kardiovaskulär sjukdom och trombocyter ≥ 50 x 109/L.
  • NSAID – kan ges vid trombocyter ≥ 50 x 109/L, vid behov med tillägg av protonpumpshämmare.
  • Antikoagulantia – bör dosreduceras vid trombocyter ner mot 30 x 109/L och sättas ut vid lägre värde.

Publicerat: 2020-12-01
Giltigt till: 2023-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.