Allergi vid bi- eller getingstick

AKO Skåne-riktlinje för primärvården baserad på nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • T63.4A   Getingstick, bistick
    T78.2      Anafylaktisk chock, ospecificerad
    T78.2A    Allergisk chock
    T78.2B    Anafylaxi UNS
    T78.2X    Anafylaktisk chock, ospecificerad
    T78.4      Allergi, ospecificerad
    L50.0      Allergisk urtikaria
    D82.4A   Allergisk, IgE-förmedlad reaktion
    X23         Kontakt med bålgetingar, getingar och bin

Primärvård

  • Primär bedömning och behandling av patient som söker primärvård.

Specialiserad vård

  • Akut bedömning och behandling.
  • Vidare utredning och behandling.

Kunskapsstödet behandlar akut omhändertagande, behandling och utredning vid allergi vid bi- eller getingstick.

Definition

Allvarlig allergisk reaktion efter insektstick uppkommer i Sverige huvudsakligen efter bi- och getingstick. Enstaka reaktioner förekommer efter stick av humla vars gift kan korsreagera med bigift. Korsreaktion mellan geting och bi förekommer vanligen inte.

Anafylaktisk reaktion förekommer inte efter stick av andra insekter, som myggor, broms, myror eller knott. Däremot kan besvärlig och långdragen (även allergisk) lokal reaktion uppkomma, ibland med sekundärinfektion.

Epidemiologi

Flera tusen personer upplever varje år reaktioner med systempåverkan efter bi- och getingstick. Ungefär en till tre personer avlider varje år, huvudsakligen medelålders och äldre. Reaktion på geting är vanligast.

Etiologi

Ett första bi- eller getingstick kan ibland ge en sensibilisering med bildning av specifika IgE-antikroppar mot något protein i giftet. Vid ett nytt stick kan detta leda till en allergisk reaktion. Orsaken till varför vissa personer utvecklar allergi är inte klar.

Orsaken till systemisk reaktion vid bi- och getingstick kan vara:

  • allergisk – immunologisk reaktion förmedlad via specifika IgE-antikroppar mot giftet
  • icke-allergisk – exempelvis toxisk reaktion, mastcellssjukdom.

I akutskedet kan reaktionerna vara svåra att särskilja, men det har stor betydelse för prognos vid nästa stick. Exempel på andra mycket svåra reaktioner som kan uppkomma är serumsjuka, vaskulit eller hemolys. Reaktionen sker då ofta sent i förloppet.

Riskfaktorer

Biodlare har en ökad risk att sensibiliseras mot bigift. Vissa blodtrycksläkemedel, som ACE-hämmare och betablockerare, kan förvärra reaktionen vid stick. Atopi eller ärftlighet verkar inte utgöra riskfaktorer för en svår allergisk reaktion.

Symtom

Lokal reaktion

Rodnad och svullnad som långsamt ökar i storlek, ofta till > 10 cm. Reaktionen kvarstår några dagar.

Systemisk reaktion

Symtomen kommer mycket snabbt efter stick (oftast inom 30 minuter) och kan utvecklas till anafylaxi.

Vanliga initiala symtom är:

  • klåda
  • flush – rodnad och värmekänsla i kroppen
  • urtikaria
  • ibland även illamående, kräkning, andningsproblem, svimningskänsla.

Anamnes

  • Debut och förlopp i förhållande till insektsstick.
  • Tidigare reaktion efter stick av bi eller geting.
  • Annan känd allergi eller astma.
  • Riskfaktorer. 

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Hud – urtikaria, lokal svullnad.
  • Hjärta, blodtryck, andningsfrekvens, syresaturation (vid akut systemisk reaktion).

Handläggning vid utredning

Systemisk reaktion bör handläggas akut som anafylaxi och därefter utredas.

Vid akut systemreaktion rekommenderas att prov tas för S-tryptas som kan styrka (men ej utesluta) anafylaxi. Provtagning bör ske inom 1–4 timmar från symtomdebut, via specialiserad vård.

Uppföljande utredning via specialiserad vård

Specifikt IgE mot bi eller geting bör tas mellan 2 veckor och 6 månader efter en systemisk reaktion.

  • Vid positivt IgE – allergi kan misstänkas och fortsatt utredning rekommenderas, även om en sensibilisering inte behöver innebära att patienten är allergisk.
  • Vid negativt IgE – reaktionen bedöms som sannolikt toxisk, då förutsättningar för IgE-medierad reaktion saknas. 

Ett nytt S-tryptas i lugnt skede kan också övervägas för att upptäcka eventuell bakomliggande mastcellssjukdom.

Handläggning vid behandling

Lokal reaktion

Behandling krävs sällan men kan övervägas vid mer uttalade symtom. Vid upprepade uttalade besvär kan patienten förses med antihistamin att kunna ta vid framtida behov.

  • Svår klåda – överväg antihistamin, desloratadin, i dubbel till fyrdubbel dos. Effekt ses efter 30–60 minuter. Tablett är godkänd från 6 år och oral lösning från 1 år.
  • Svår svullnad och klåda – överväg lokal kortisonkräm eller i enstaka fall peroral engångsdos. Effekt ses efter några timmar.

Systemisk reaktion

Efter en anafylaktisk reaktion orsakad av bi- eller getingstick bör specialiserad vård erbjuda:

  • behandling med adrenalinpenna och antihistamin
  • noggranna instruktioner och skriftligt behandlingsschema
  • ställningstagande till allergen immunoterapi (AIT).

Observera att kortison endast rekommenderas under eller efter en anafylaktisk reaktion vid samtidig astma.

Remissindikation 

  • Akutmottagning – akut omhändertagande vid allmänpåverkan.
  • Allergimottagning – allergiutredning vid misstänkt allergi mot bi eller geting.

Remissinnehåll

  • Symtom, förlopp.
  • Debut i förhållande till behandlingsstart.

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde NPO lung- och allergisjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Publicerat: 2026-03-13
Giltigt till: 2030-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Hjälp oss förbättra sidan

Berätta gärna vilken information som är fel eller saknas genom att skicka en synpunkt till webbredaktionen.

Tänk på att informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

 

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel röra patientuppgifter om en sjukdom, diagnos eller medicinering.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)