Brännskada

Brännskadade patienter som inkommer som traumalarm ska initialt handläggas som vilken traumapatient som helst. Det är viktigt att hitta och åtgärda eventuella inre skador, då de kan vara mer livshotande än brännskadan. Låg tröskel till radiologi om det inte går att få en autoanamnes.

Initialt omhändertagande

A: Fri luftväg med stabilisering av halsryggen

Allvarliga tecken på inhalationsskada är indikation för omedelbar intubation, gärna med tub som ger möjlighet till subglottisaspiration. Stridor är ett sent tecken som ska föranleda omedelbar intubation. Inandning av heta gaser, ånga och brandrök kan orsaka slemhinneskador i både övre och nedre luftvägarna. Brännskada i ansiktet, sot i mun/näsa, heshet, stridor, svedda ögonbryn eller näshår ska leda till att inhalationsskada på övre luftvägarna misstänks. 
Kontakta ÖNH tidigt, men luftvägen kan behöva hanteras innan denne anländer. Blodgas ger ingen vägledning om intubationsbehov i akutskedet. 

Patienter med utbredda hudbrännskador på övre kroppshalvan är, även utan inhalationsskada, ofta betjänta av tidig intubation då allvarlig svullnad snabbt kan utvecklas. Tuben bör säkras med bomullsband eller liknande om ansiktshuden är bränd. Sätt gärna V-sond samtidigt.

Om möjligt bör anamnes tas innan intubation, speciellt avseende allergier, nuvarande/tidigare sjukdomar, medicinering och närmaste anhörig. Om patienten själv kan beskriva olyckshändelsen kan denna information vara viktig med hänsyn till skadepanoramat.

B: Andning och ventilation

Påverkan på nedre luftvägarna är i sig inte en indikation för intubation, men om inte hypoxemi och dyspné vänder på behandling, bör patienten intuberas. Håll huvudändan höjd, om möjligt med tanke på spinal rörelsebegränsning, och ventilera med 100 % O2 om CO-förgiftning misstänks. 

Vid bronkobstruktion p.g.a. påverkan på nedre luftvägarna kan beta2-stimulerare, till exempel Salbutamol 5mg/ml, 5mg och antikolinergika, till exempel ipratropium 0,25 mg/ml, 0,5mg, användas.

Överväg escharotomi vid stora helhudsbrännskador vid behov, vg se rubrik eskaratomi/fasciotomi.

C: Cirkulation och blödningskontroll

Infarter som förblir intravasala, även när patienten svullnar rekommenderas. Gärna extra långa PVK:er som fixeras väl (kan behöva sutureras), långa intraosseösa nålar vid behov samt artärnål. Ställningstagande till CVK. Sätt helst på icke brännskadad hud, men det går även att sticka i skadat område. Att frilägga kärl är ibland nödvändigt, undvik om möjligt ljumskar.

Initial vätskeresuscitering vid ≥20 % bränd kroppsyta (vuxna) / ≥15 % bränd kroppsyta (barn)

    1. Startdos
      ‑ Vuxna: Modifierad Brooke 2 ml/kg × % bränd kroppsyta.
      ‑ Barn: 3 ml/kg × % bränd kroppsyta (+ viktbaserat basalt vätskebehov).

      Varma vätskor: Hälften ges de första 8 timmarna. Resterande ges på 16 timmar, men mängden justeras beroende på volymsstatus och anpassat till diures (se punkt 4). Epidermala skador ingår inte i den beräkningen. 
      Glöm ej att räkna in samtliga vätskor, inklusive det som givits prehospitalt!
    2. Särskilda situationer 
      Elektrisk skada: Använd parklandsformel 4 ml/kg × % bränd kroppsyta 
      Fördröjd ankomst, kombinerat trauma eller bedömd hypovolemi: överväg start på 3–4 ml/kg × % bränd kroppsyta
    3. Övervakning
      BT, MAP, hjärtfrekvens, laktat, basöverskott, buktryck och timdiures
    4. Måldiures
      Vuxna ≥0,5 ml/kg/h (men alltid inom intervallet 30-50 ml/), barn 1 ml/kg/h
      Justering ‑ Vätskebehandlingen styrs av timdiuresen. Aktiv utvärdering och justering. 

Tabell 1. Åtgärder för att anpassa vätskedoseringen (hämtad från brännskadekompendium).

När nedre gränsen för önskad timdiures underskrids Öka senaste timmens infusionshastighet med 25 % under den kommande timmen
Om timdiuresen är hälften av den önskade Öka senaste timmens infusionshastighet med 50 % under den kommande timmen
Om timdiuresen är 0-10 ml Öka senaste timmens infusionshastighet med 50 % under den kommande timmen. Om detta inte hjälper ge:
a) vuxna: 1000 ml extra under ytterligare en timme, avbryts så snart effekt ses
b) barn: bolusdoser om 10 ml/kg, upprepas upp till 4 gånger tills effekt uppnåtts
Om timdiuresen är 150 % av den önskade Minska senaste timmens infusionshastighet med 25 % under den kommande timmen
Om timdiuresen är dubbelt så stor som den önskade Minska senaste timmens infusionshastighet med 50 % under den kommande halvtimmen varefter ny bedömning görs



Obs! Vid elskador kan vätskebehovet vara betydligt större än vad hudskadorna indikerar (för mer information se rubriken Fortsatt vård).

Om möjligt undvik diuretika, antibiotika, inotropa/vasoaktiva läkemedel, kolloider eller steroider om inte annan stark medicinsk indikation föreligger. Obs: vasoaktiva läkemedel (t.ex. noradrenalin) är inte förstahandspreparat för brännskadade.

D: Neurologi

Om patienten inte är neurologiskt intakt ska orsak till detta sökas aktivt. Det kan, förutom av asfyxi eller rökgasförgiftning med cyanväte eller kolmonoxid (CO), bero på skalltrauma, intoxikation, hypoxi eller annat. DT-hjärna vid behov. CO-förgiftning ska misstänkas även vid övergående medvetslöshet. Bedöm blodgasen. Prover för COHb och annan toxikologi tas på samtliga medvetandepåverkade patienter.

Vid frågeställning angående indikation för HBO-behandling, kontakta anestesijour Karlskrona via växeln på telefonnummer 0455-73 10 00. I de fall Karlskrona inte har ledig plats kan kontakt med regionens tjänsteman i beredskap (TiB) tas för samordning med Göteborg eller Köpenhamn.

Vid metabol acidos ska cyanidförgiftning misstänkas. Behandla med hydroxokobalamin (Cyanokit®) i första hand och natriumtiosulfat i andra hand. Vid methemoglobinemi ges metylthionin.

E: Avklädning med temperaturkontroll

Ta bort alla smycken och kläder som inte sitter fast i huden. Täta kontroller av distalstatus, vid cirkumferenta brännskador kan eskarotomi bli nödvändig, vg se rubrik eskarotomi/fasciotomi. 

Vid spolning som smärtstillning i tidigt skede ska ljummet vatten användas. Nedkylning ska alltid undvikas.
En brännskadad patient behöver ofta aktiv uppvärmning. Ta temperaturen ofta (om svår brännskada, sätt temp-KAD). Täck patienten med rena lakan och filtar. Vid mycket vätskande sår kan barriärdukar användas. Håll patienten varm enligt följande:

  • varmt rum
  • varma vätskor
  • värmetäcke 

Tänk även på att: 

  • inte använda kylande gelförband.
  • behandla smärta aggressivt.
  • be tetanus-booster (om inte redan täckt).
  • hålla brända extremiteter ovan hjärthöjd

Anvisningar

  • Tänk på att skära från frisk till frisk vävnad så att underliggande strukturer får möjlighet att expandera. En bra indikator för tillräckligt djupgående snitt är blödning i eskarotomisnittet.

  • Omhändertagande och bedömning av brännskada

    • Status på hudkostym dokumenteras på traumajournal. Var noggrann med distalstatus och att detta upprepas. Använd doppler vid behov: Var observant på risk för kompartmentsyndrom.
    • Sår tvättas med tvål och ljummet vatten även om blåsor finns och dessa går sönder.
    • Om patienten ska vara kvar på sjukhuset och inte transporteras till brännskadeklinik kan till exempel Mepilex Transfer användas som omläggningsmaterial.


    Bedömning av brännskadedjup

    Liberal kontroll av distalstatus – fasciotomi/eskarotomi vid behov. För stöd i bedömningen av brännskadedjup se bilaga s 14 brännskadekompendiet

    Ytlig brännskada

    (solbränna) – rodnad, smärtande, ödematös. Inga blåsor

    Ytlig delhudsbrännskada

    Ofta röd, ödematös och (eventuellt) med blåsor. Bevarad sensorik och kapillär återfyllnad.

    Djup delhudsbrännskada

    Varierande färg (mörkröd till vit), smärtande, ödematös. Nedsatt sensorik (stickningar med nål kan dock kännas), oklar till icke märkbar kapillär återfyllnad.

    Fullhudsbrännskada

    Ofta vitaktig och känslolös, eventuellt hård och läderartad. Ingen sensorik eller kapillär återfyllnad.

    Elektriska brännskador

    EKG-övervakning åtminstone det första dygnet.

    Ofta mer utbredd skada än vad som syns på huden, vilket kan ge upphov till högre vätskebehov än vad Parklandformeln ger. Muskel- och skelettskador är vanligt förekommande. Om urinen är missfärgad (röd eller mörk) kan det vara myoglobinfrisättning. Forcera diures 1-1,5ml/kg/h samt överväg alkalinisering av urinen.

    Noggrann och upprepad undersökning avseende neurologi samt eventuellt associerat trauma behövs.

  • Brännskadade patienter skall transporteras till närmsta akutsjukhus, om inte övrig skadebild motiverar annat. Larm utlöses enligt sedvanliga larmkriterier om patienten kommer via ambulansorganisationen.

    Brännskadade patienter som inkommer till akutmottagning i egen transport skall triageras enligt lokala rutiner.

    Vid isolerad brännskada som inte uppfyller kriterier för kontakt med nationellt brännskadecentrum men kräver inläggning kan detta diskuteras med jourhavande plastikkirurg i Malmö.

    Vid inläggning på SUS skall detta ske i Malmö. Beslut om var i Malmö patienten skall vårdas vidare tas i samråd mellan plastikkirurg och infektionsläkare samt vid behov handkirurg. PAL-ansvaret styrs av vårdbehovet.

    Vid inläggningskrävande trauma även på andra organsystem bör diskussion föras med traumabakjour om var patienten ska vårdas. Som vid andra trauma är kirurgklinik då PAL första dygnet.

    Vid sekundärtransport av isolerad brännskada till Malmö skall patienter efter direktkontakt mellan PAL och plastikkirurg i Malmö föras direkt till den överenskomna vårdavdelningen. Vid svårbedömda fall kan behov finnas att patienten går via akutmottagningen. Traumalarm utlöses då enligt rutin. Plastikkirurg skall då närvara vid mottagandet på akutmottagningen.

  • För följande patientgrupper ska kontakt tas med nationell brännskadeenhet, i första hand Brännskadecentrum i Linköping 010-103 11 54:

    • Brännskador >10 % av kroppsytan, hos individ mellan 10-50 års ålder.
    • Brännskador >5 % av kroppsytan, hos individ <10 och >50 års ålder.
    • Fullhudsbrännskador.
    • Brännskador på händer, ansikte, fötter, genitalia samt över större leder.
    • Circumferenta brännskador
    • Brännskador i andningsvägarna, termisk och/eller kemisk, med samtidig del- eller fullhudsbrännskada på huden.
    • Elektriska olycksfall med strömpassage och andra ’4:e grads’ skador.
    • Kemiska (bränn)skador.
    • Brännskador >10 % av kroppsytan med samtidig annan svår skada eller sjukdom.
    • Större hudförlust av medicinsk orsak, till exempel Lyell, Stevens-Johnson eller SSSS.
    • Andra mindre brännskador där brännskadeenheten med sina specialkunskaper kan bidra till en förbättrad outcome.

    Transport till brännskadecentrum ska ske efter överenskommelse med brännskadejour och helst inom 8 timmar. Säkerställ att alla övriga skador är identifierade och hanterade. 

    Patienten ska under transporten hållas varm och torr då värmeförlusten hos brännskadepatienter är stor. Vid brännskada som uppfyller kriterierna för rikssjukvård skall transport till Linköping ske via flyg. 

    Flygtransport beställs via SOS av sändande sjukhus. Flyget är bemannat med anestesi/IVA-sjuksköterska. PAL tar kontakt med Linköping och är ytterst ansvarig för patienten till dess patienten når destinationen.

    Använd checklista från brännskadecentrum, se högerkolumn på startsidan. 

    Brännskadeavdelningar

    • Linköping brännskadejour via växel: 010 - 103 00 00, direktnummer: 010-103 11 54
    • Uppsala brännskadejour dagtid och plastikkirurgjour övrig tid. Via växel: 018 - 611 00 00
  • Brännskadade barn som inkommer som traumalarm ska initialt handläggas som vilken traumapatient som helst. Det är viktigt att hitta och åtgärda eventuella inre skador, då de kan vara mer livshotande än brännskadan.

    Svårighetsgraden bedöms utifrån påverkan på vitalparametrar samt brännskadans omfattning och djup. Vätskeförlusten per % brännskadad yta är större hos barn, liksom risken för luftvägsproblem.

    Tänk på att också kontakta/ larma barnkliniken om inte de ingår i larmteamet för den nivån.

    Initialt omhändertagande

    A: Fri luftväg med stabilisering av halsryggen

    Vid tecken till hotad luftväg ska patienten intuberas. Tecken som agitation, ångest, oro, dyspné, indragningar eller näsvingespel ska medföra misstanke om hotad/ ofri luftväg som kräver en noggrann undersökning. Stridor är ett sent tecken som ska föranleda omedelbar intubation. Tänk på att barnens luftväg har mindre marginaler vid svullnad. Tillkalla därför narkosläkare och narkossjuksköterska frikostigt, om inte de redan ingår i larmteamet för den nivån.

    Kontakt med ÖNH-läkare vid behov, men luftvägen kan komma att behöva hanteras innan denne anländer. Blodgas ger ingen vägledning om intubationsbehov i akutskedet utan andningsarbete, kliniskt tillstånd samt medvetandegrad utgör indikationen. Intubation bör genomföras av en anestesiolog med barnvana. Tuben bör säkras med bomullsband eller plastslang om ansiktshuden är bränd. Sätt gärna V-sond samtidigt.

    Hos större barn och om möjligt bör anamnes tas innan intubation, speciellt avseende allergier, nuvarande/tidigare sjukdomar, medicinering och närmaste anhörig. Ta i övrigt hjälp av förälder/ vårdnadshavare för anamnes. Går det att få reda på mer om branden, till exempel om det var i ett slutet rum samt om det fanns några kemikalier, är det bra.

    Inandning av heta gaser, ånga och brandrök kan orsaka slemhinneskador i både övre och nedre luftvägarna. Brännskada i ansiktet, sot i mun/näsa, heshet, stridor ska leda till att inhalationsskada på övre luftvägarna misstänks och man bör då vara liberal med att intubera. Kontakta ÖNH tidigt. 

    B: Andning och ventilation

    Administrera alltid O2 via reservoarmask (max. flöde) så länge som en intoxikation med kolmonoxid inte är utesluten. Överväg escharotomi av thorax och hals vid behov. Håll huvudändan höjd. Vid behov av (stöd)ventilation ventilera med 100 % O2 så länge som en intoxikation med kolmonoxid inte är utesluten. Använd adekvat CPAP-tryck. Inhalation av rök, olika typer av heta gaser kan ge både termiska och toxiska skador i alla delar av luftvägarna.

    Vid bronkobstruktion p.g.a. påverkan på nedre luftvägarna kan beta2-stimulerare, till exempel Salbutamol 5mg/ml, och antikolinergika, till exempel Ipratropium 0,25 mg/ml, användas.

    Systemiska kortikosteroider ska inte användas i samband med inhalationsskador.

    Påverkan på nedre luftvägarna är i sig inte en indikation för intubation, men om inte hypoxemi och dyspné vänder på behandling, bör patienten intuberas.

    C: Cirkulation och blödningskontroll

    Infarter som håller även när patienten svullnar rekommenderas. Gärna extra långa PVK:er som fixeras väl, långa intraosseösa nålar vid behov samt en artärnål. Sätt helst på icke brännskadad hud, men det går även att sticka i skadade områden. Att frilägga kärl är ibland nödvändigt, men undvik om möjligt ljumskar. EMLA-kräm eller plåster ska inte användas på brännskadad hud.

    Målet för vätskebehandlingen är att bevara organfunktion och undvika komplikationer av både inadekvat och excessiv vätsketillförsel. Grundordination enligt Parklands formel, det vill säga 4 ml/kg/% bränd kroppsyta under första dygnet. Vätskebehandling enligt Parklands formel initieras vid brännskador > 10 % kroppsyta. Epidermala skador ingår inte i den beräkningen. Hälften av beräknad volym ges de första 8 timmarna.

    Resterande ges på 16 timmar, men mängden justeras beroende på volymsstatus och anpassad till diures. Måldiures är 1 ml/kg/h. Ge varma, kristalloida vätskor.

    För alla barn > 30kg och vuxna inkluderar detta det basala behovet. För alla barn ≤ 30 kg ges det basala behovet som separat infusion i form av buffrad glukos pga. att barn har små glykogendepåer och måste således tillföras glukos, till skillnad från vuxna.

    Basalt behov kan uppskattas enligt:

    Kroppsvikt (kg) Vätskebehov (ml/h)
    3 12
    4 16
    5 20
    6 24
    7 28
    8 32
    10 40
    12 44
    15 50
    20 60
    25 65
    30 70

    Vid elskador och/eller inhalationsskador kan vätskebehovet vara betydligt större än vad hudskadorna indikerar.

    Vätskebehandlingen bör styras med hjälp av urinproduktion. Vikt > 30 kg: 0,5 ml/kg/h, men alltid 30–50 ml/h. Vikt < 30 kg: 1 ml/kg/h Vid elektrisk skada ska timdiuresen vara 1,5 ml/kg/h. Vid låg urinproduktion anpassas vätsketillförseln. Detta bör göras i samråd med BRIVA- läkaren.

    Ge inte diuretiska läkemedel i det akuta skedet. Acidos eller negativ SBE ska inte buffras akut (undantag: vid HLR). Undvik vasokontraherande läkemedel (till exempel noradrenalin, fenylefrin) då dessa kan öka skadeutbredningen.

    Om patienten har ett mycket större vätskebehov än beräknat/ förväntat för att kunna upprätthålla adekvat cirkulation samt tillräckligt timdiures, uteslut andra bidragande faktorer än brännskadan.

    D: Neurologi

    Om patienten inte är klar och vaken ska orsak till detta sökas aktivt. Det kan, förutom av asfyxi eller rökgasförgiftning med cyanväte eller kolmonoxid (CO), bero på hypoglykemi, skalltrauma, intoxikation, hypoxi eller annat. DT-hjärna vid behov. CO-förgiftning ska misstänkas även vid övergående medvetslöshet. Bedöm blodgasen.

    Vid behov av HBO-behandling, kontakta anestesijour Karlskrona via växeln på telefonnummer 0455-73 10 00. 

    Vid högt laktat och metabol acidos ska cyanidförgiftning misstänkas. Behandla med hydroxocobalamin (Cyanokit®) i första hand, 70mg/kg iv (max. 5g totalt) under 15–30 minuter och Natriumtiosulfat i andra hand, 150mg/ml -> 2,5ml/kg iv under 5–10 minuter. Vid methemoglobinemi ges metyltionin 1-2mg/kg långsamt iv (under ca. 5 minuter).

    E: Avklädning med temperaturkontroll

    Ta bort alla smycken och kläder som inte sitter fast i huden. Täta kontroller av distalstatus, vid cirkulära brännskador kan escharotomi bli nödvändig. 

    Ta bort blöjor så tidigt som möjligt, fr.a. vid skållningsskador då de kan lagra värme.

    Vid spolning som smärtstillning i tidigt skede ska ljummet vatten användas. Nedkylning av patienten ska alltid undvikas. Spola bara mindre kroppspartier i smärtstillande syfte. Spola inte bålen för det ökar risken för hypotermi betydligt.

    Ta temp. Täck patienten med rena lakan och filtar. Vid mycket vätskande sår kan barriärdukar använda. Håll patienten varm enligt följande:

    • Varmt rum
    • Varma vätskor
    • Värmetäcke

    Använd inte kylande gelförband!

    Status på hudkostym dokumenteras på traumajournal. Var noggrann med distalstatus och att detta upprepas. Använd doppler vid behov.

Lokala anvisningar

  • Handläggs initialt av kirurgjour och ortoped kontaktas vid behov. Se PM Brännskadeomhändertagande. 

  • Om en patient med en brännskada behöver läggas in, ska PAL:skapet styras utefter inläggningsbehov

    Vid fullhudsbrännskador på extremiteter, följs patienten upp på ortopedmottagningen

    Vid fullhudsbrännskada på bålen, följs patienten upp på kirurgens dagvård efter diskussion med kirurgens husjour.

    Övriga patienter följs upp via primärvården genom att fylla i en ”sårlapp” och i fritext be om uppföljning med omläggning. Journalkopia kan skickas till vårdcentralen för kännedom.

  • Alla brännskador handläggs initialt av kirurg/akutläkare. Vid skador distalt om handleden konsulteras ortoped.

  • Extra långa PVK finns i kärlaccesslådan på akutrummet.

    Lokala brännskador av mindre grad på extremiteter skall omhändertas på akutmottagningen.

  • Lokala brännskador av mindre grad på extremiteter ska omhändertas på akutmottagningen.

  • Återbesök ska i möjligaste mån ske på kirurgmottagningens sårmottagning. Ansvarig läkare dikterar tidpunkt för återbesök. Sekreterare på kirurgmottagningen bokar in återbesöket.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel röra patientuppgifter om en sjukdom, diagnos eller medicinering.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)