Detta sägs i patientlagen

7 kap. Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel

1 § När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

Patienten har inte rätt att välja en sådan behandling som kommunen ansvarar för enligt 12 kap. 1 eller 2 § eller 14 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) utanför den kommun inom vilken han eller hon är bosatt, om denna kommun kan erbjuda en behandling som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Lag (2017:66).

2 § När det finns olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar.
Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

8 kap. Ny medicinsk bedömning

1 §   En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom den egna regionen få en ny medicinsk bedömning.

Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om:

1. behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, och
2. det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.
   Lag (2019:964).

9 kap. Val av utförare

1 §   En patient som omfattas av en regions ansvar för hälso- och sjukvård ska inom eller utom denna region få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård.
Lag (2019:964).

Stöd till ansvarig läkare

Denna tillämpningsanvisning för ny medicinsk bedömning är avsedd som stöd till ansvarig läkare vid förfrågan om ny medicinsk bedömning.

Patientlagstiftningen bygger på de skyldigheter som vårdgivarna och hälso- och sjukvårdspersonal har gentemot patienterna. I Patientlagen har den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.

Patienten ska bland annat få information om sitt hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, det förväntade vård- och behandlingsförloppet och väsentliga risker för komplikationer och biverkningar,

Att få en ny medicinsk bedömning ("second opinion", enbart det svenska begreppet används i lagstiftningen) kan bidra till att skapa trygghet för patienter i särskilt svåra situationer, till exempel då patienten fått besked om en särskilt svår diagnos som han eller hon har svårt att förlika sig med.

Om hälso- och sjukvården medverkar till att en patient får en ny medicinsk bedömning kan patienten känna en större tillit till att den diagnos som ställts eller den behandling som föreslås är korrekt. Att tillmötesgå en förfrågan om ny medicinsk bedömning är en skyldighet i vissa fall.

Bedömning och hantering av förfrågan

Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning villkoras av att det ska handla om en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada. Patientens egen värdering bör emellertid i dessa hänseenden tillmätas stor betydelse om det rör sig om allvarlig sjukdom eller skada, även om det medför kostnadsökningar.

I lagstiftningen finns inget hinder för att i vissa fall medverka till att patienten får en ny medicinsk bedömning trots att villkoren för landstingens skyldighet att medverka till detta inte är uppfyllda. I dessa fall bör särskilt beaktas de behandlingsalternativ som en ny medicinsk bedömning kan leda till.

Förnyad medicinsk bedömning kan kräva s k specialistvårdsremiss (Remiss/betalningsförbindelse) när detta sker i ett annat landsting.

Om den förnyade medicinska bedömningen leder till att patienten önskar en annan behandling ska detta önskemål tillgodoses om 1. den valda behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och 2. det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

Vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada bör toleransen för kostnadsökningar vara betydligt större än om det rör sig om mindre allvarliga tillstånd.

Socialstyrelsen har i de nationella riktlinjerna för bröst-, kolorektal och prostatacancer samt hjärtsjukdomar gett några exempel på när en ny medicinsk bedömning bör övervägas. Socialstyrelsen har dessutom möjlighet att meddela föreskrifter inom området.