Inom habiliteringen i Region Skåne finns en uttalad ambition att bli ledande när det gäller utveckling och användning av e-hälsa och digitala tjänster.

En viktig del av e-hälsa är möjligheten till behandling på distans. Tidigare studier pekar på både möjligheter och utmaningar med att bedriva hälso- och sjukvård på distans och det finns behov av att undersöka för vad och vem det fungerar.

Syftet med studien är att undersöka förutsättningar för olika behandlingsinsatser på distans. Sex olika insatser undersöktes: hjälpmedelsuppföljning, uppföljning av hemträningsprogram, stödsamtal, observation av kommunikation och samspel, motiverande samtal samt inspektion av glasögon. Insatserna utvärderades av både behandlare och patienter vad gäller tekniken, kommunikation och samspel, tid samt behandlingen i sin helhet.

Resultatet visar att både patienter och behandlare tycker att behandling på distans fungerar och är ett bra komplement till behandling på plats. Fördelarna för patienterna handlar om ökad tillgänglighet, tidsbesparing och att de sparar energi av att inte behöva ta sig till habiliteringen. För behandlarna utgör distansmöte en möjlighet att förenkla och effektivisera arbetet och i viss utsträckning minska tidsanvändningen i samband med hembesök. Ur verksamhetsperspektiv kan andelen avbokningar och uteblivna besök minskas.

Utmaningarna handlar om att det krävs en omställning hos både behandlare och patienter för att andelen distansmöten ska öka och att tekniken måste vara tillförlitlig. Patienterna behöver ha tillgång till rätt teknik och bra uppkoppling annars riskerar behandlarna ägna tid åt teknisk support snarare än behandlingen. Studien visar att svårigheter med tekniken kan leda till osäkerhet och motverka användning av distansmöte.

Förväntad nytta för patienten är ökad tillgänglighet till behandling och möjlighet till digitala och flexibla sätt att få stöd och vård.

Författare: Madeleine Persson och Johanna Svensson