SDV står för Skånes digitala vårdsystem och är ett sammanfattande begrepp för den nya gemensamma digitala miljön för hälso- och sjukvården som under de kommande åren kommer att ersätta ett trettiotal äldre system. Här ingår också de förändringar som detta innebär med gemensamma arbetssätt.

SDV är både ett kliniskt och administrativt verktyg och består av två övergripande delar med olika funktioner som har åtkomst till gemensamma data:

• Patientjournalen med administrativa verktyg (Millennium)
• Uppkopplad utrustning och logistik (CareAware) 

Grunden är ett regiongemensamt patientjournalsystem som ger en samlad bild av patienten inklusive läkemedel.

Journalsystemet innehåller även verktyg för patientadministration, digital remisshantering och beslutsstöd för medarbetare.

Dessutom tillkommer nya verktyg för logistik och uppkoppling av mobila enheter, medicinteknisk utrustning och bildbehandling.

Framåt ingår AI-verktyg och öppet innovationslager. 
Läs mer om innehållet i den första versionen av systemet 

Läs mer om innehållet i den första versionen av systemet

Vi behöver ett nytt system för att bättre kunna planera och ge god hälso- och sjukvård. Både invånare och medarbetare förväntar sig en mer tillgänglig, jämlik och säker hälso- och sjukvård.

I Skåne har vi många system i vården, några ganska gamla, som inte kan kommunicera med varandra. Datahanteringen i en del av systemen innebär också utmaningar när det gäller integritetsskydd och patientsäkerhet, och att klara IT-säkerhetsangrepp utifrån. Detta, tillsammans med att vi många gånger har olika rutiner och arbetssätt, gör det svårare att uppfylla invånarnas och medarbetarnas förväntningar.

Det är också så att människor lever allt längre och befolkningen ökar i vår region. Vi måste använda våra resurser på ett bättre sätt. Digitalisering kan hjälpa oss att göra detta.

Läs mer om vad vi vill uppnå

Det finns inga planer på ett nationellt vårdinformationssystem för Sverige. Bakgrunden är att svenska regioner är självstyrande. Varje region ansvarar för sin egen hälso- och sjukvård och bestämmer vilka system som behövs, ska upphandlas och köpas in. 

De system som svenska regioner har i dag har köpts in och integrerats vid olika tidpunkter. Därför uppstår också behov av nya system i olika ordning. Sveriges regioner varierar dessutom i exempelvis storlek och demografi, och kan därmed ha olika behov.

Sedan 2021 finns däremot en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och regeringen om införande av en gemensam digital infrastruktur som möjliggör informationsutbyte mellan regionerna, oberoende av system. 

Nationell patientöversikt (NPÖ) är den gemensamma lösningen. Att regionerna har strukturerade data i sina egna system är en förutsättning för detta.  

2014-2015 samarbetade Sveriges tre största regioner; Västra Götaland (VGR), Stockholm och Skåne kring en gemensam upphandling av en sammanhållen vårdinformationsmiljö. Samarbetet avbröts på grund av olika tekniska förutsättningar och behov. 

2017 upphandlade Region Skåne Millennium som den bärande delen i Skånes digitala vårdsystem (SDV) som ersätter ett trettiotal gamla system. 

2018 upphandlade även VGR Millennium. 

2019 gick nio regioner samman i en upphandling av Cosmic.

Region Stockholm har ännu inte slutfört sin upphandling, som görs i samarbete med Region Gotland. 

Resterande åtta regioner använder Cosmic sedan tidigare.  

Bakgrunden till SDV, Skånes digitala vårdsystem

Privata vårdgivare inom LOV och LOU kommer att omfattas av utrullningen i enlighet med tidigare beslut från regiondirektören. 

Tidplanen för utrullningen hos privata vårdgivare ses nu över i samband med att införandeplanen för SDV revideras. Information kommer att kommuniceras när planeringen är gjord.

Först efter att utrullning till vårdgivare inom LOU och LOV utförts kommer ett erbjudande om användning av SDV för vårdgivare inom LOL och LOF att tas fram. 

SDV hos privata vårdgivare

Nej, de skånska kommunerna har i dagsläget valt att stå utanför SDV. Det innebär att samarbetet mellan Region Skåne och kommunerna fortsätter på samma sätt även när SDV har införts. Kommunerna kommer kunna ta del av den sammanhållna journalen och läkemedelslistan via Nationell Patientöversikt (NPÖ). 

Dialoger om hur samarbetet ska utvecklas sker löpande på olika nivåer mellan Region Skåne och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Utöver detta har Region Skåne en gemensam samverkansgrupp för digitalisering med kommunerna i Skåne och liknande samarbete pågår även på nationell nivå.   

När slöts avtalet med Cerner och hur gick upphandlingen till? + Varför har Region Skåne valt just Millennium och inte något annat system?) 
Regionstyrelsen fattade 2016 beslut om att införa ett nytt digitalt vårdsystem (SDV). 

Region Skåne genomförde 2016-2017 en upphandling av nytt vårdinformationssystem. Upphandlingsprocessen var omfattande. 

Sammanlagt engagerades cirka 300 medarbetare i klinisk verksamhet och stödverksamhet. 

I underlaget ingick systemen Cosmic, Millennium och Epic. Epic lämnade dock inget anbud efter utvärderingen.

Företagen som deltog fick demonstrera sina system för vårdpersonal. Av de företag som lämnade anbud fick Millennium totalt högst poäng baserat på hur det ansågs uppfylla de kriterier som ställts i tio olika patientresor. 

Avtalet med Cerner ingicks 2018 (efter överprövning). Cerner köptes senare upp av Oracle Health.  

Läs mer om bakgrund och om hur upphandlingen gick till

SDV-versionen av Millennium bygger förvisso på ett amerikanskt system i grunden. Men nu har det blivit anpassat till svenska och skånska förhållanden och behov inom hälso- och sjukvården. Det är en av anledningarna till att det tagit så pass lång tid. Vi behövde både se till att systemet anpassades till svenska arbetssätt och att svensk lag uppfylldes, exempelvis Patientdatalagen och Läkemedelslagen.

Millennium finns i drift i ett flertal länder. Genom att vi samarbetar med en global leverantör får vi ta del av en global plattform och utveckling som vi aldrig skulle kunna göra själva.

Millennium är nytt för Sverige men under arbetets gång har SDV-programmet haft kontakter med olika sjukhus och hälso- och sjukvårdsverksamheter i andra länder som använder systemet och fått insyn i deras arbete.

Några saker blir bättre direkt.

• Gemensam journal och läkemedelslista: En stor patientsäkerhetsvinst som gör att rätt information finns tillgänglig när den behövs, oavsett om det är i slutenvård eller öppenvård.
• Säkerheten: Det är nödvändigt att bättre kunna stå emot till exempel cyberattacker. Det påverkar definitivt patientens säkerhet.
• Regelefterlevnaden: Idag uppfyller Region Skåne inte lagen kring patientdata. Det påverkar också patientens säkerhet.
• Jämlik vård: Genom regiongemensamma arbetssätt blir det enklare att ge jämlik vård över hela Skåne. 

Inledningsvis kan dock användarens upplevelse av systemet bli att förändringen inte är till det bättre. Det beror på att det är ansträngande att byta system och övergå till nya arbetssätt. Delar av användargränssnittet är av äldre snitt vilket kan påverka. Men också att viss önskad funktionalitet inte hunnit komma på plats. Utvecklingen fortsätter stegvis efter första införandet med en rad olika uppgraderingar.  

Millennium har varit i drift inom olika organisationer i 20 år. Just nu används det i ett flertal länder. Sedan det först skapades har det utvecklats kontinuerligt.

Med SDV och Millennium får Region Skåne ett system som kan fortsätta uppdateras. Det kommer att bli bättre och smidigare att använda för varje uppdatering. 

Den första versionen av Millennium som kommer att introduceras i Skåne är baserad på ”ursprungsplattformen” men anpassad till den skånska hälso- och sjukvården med hjälp av flera hundra medarbetare från Region Skånes hälso- och sjukvårdsverksamheter.

Leverantören Oracle arbetar nu om systemet modul för modul. En av de första uppgraderingarna blir administrationsverktyget. Att ta del av denna utveckling ingår i det som Region Skåne redan har upphandlat. Region Skåne deltar i utvecklingsarbetet.  Genom att samarbeta med en global leverantör får Region Skåne ta del av en global plattform och utveckling som inte är möjlig att göra på egen hand.  

Ja, och det är viktigt. Region Skåne behöver dra nytta av alla digitala verktyg som kan underlätta för hälso- och sjukvården.

SDV är förutsättningen för AI. Region Skåne analyserar nu noga de regelverksmässiga förutsättningarna för en mer AI-baserad funktionalitet. 
Genom SDV blir det möjligt att kunna använda AI-verktyg, eftersom systemet innehåller API:er för detta. (API = protokoll som hjälper program, system och applikationer att prata med varandra.) Med dagens system är detta väldigt svårt, eller omöjligt.

Genom SDV får vi strukturerad data som är fullständig, korrekt och specifik. Detta ökar datakvaliteten och hjälper AI att använda den rätt.  
Det kommer även att finnas stöd i SDV för AI-verktyg som använder ostrukturerade data.  

Chefen för Oracle Health har i ett uttalande sagt att de flesta Electronic Health Record-system (EHR) är byggda på 1990-talet och inte möter de kliniska behoven. Millennium lanserades 1997. En del undrar därför om Region Skåne har köpt en produkt som är gammal redan innan den har införts. 

Oracle Health-chefen säger att inga digitala vårdinformationssystem har hängt med i utvecklingen jämfört med motsvarande informationssystem inom andra verksamheter. 

Sannolikt beror detta på hälso- och sjukvårdens komplexitet och de känsliga uppgifter som hanteras här. 

Därför arbetar man nu om Millennium modul för modul. Om 5-10 år är alla delar utbytta. 

Att ta del av detta ingår i den upphandling som Region Skåne gjorde 2017. 

När leverantören Oracle Health framöver säljer sitt system till nya kunder marknadsförs det som en helt ny produkt. Men för Region Skåne blir det en utveckling av den version som börjar införas i Skåne 2025.  

Omarbetningen är så långt kommen att det finns moduler som Region Skåne kan dra nytta av inom 1-2 år. En av de första uppgraderingarna gäller modulen för patientadministration. I omarbetningen ingår bland annat AI-verktyg och öppet innovationslager.  

• Säkrare hantering av patientens data och bättre integritetsskydd när information inte ligger i och behöver flyttas mellan olika system. Säkrare övergång mellan olika vårdformer och vårdgivare samt bättre kommunikation mellan vårdgivare med all information i samma system.
• Säkrare läkemedelshantering med en läkemedelslista och med obruten process. 
• Bättre möjlighet för personal att följa patientens trend genom aktuell information till alla som använder systemet och med systeminbyggda beslutsstöd.
• Enklare att följa lagar och regler som GDPR och Patientdatalagen med mera i nyare system. Samtidigt kan vissa moment bli mer tidskrävande för medarbetarna. Men det har inte med själva systemet att göra utan med lagkraven. 
• Säkrare drift med ökad överskådlighet på grund av färre system och färre ytor för intrång med färre system bidrar också till ökad patientsäkerhet.  

Övergången till SDV handlar om att börja arbeta på nya sätt utifrån nya principer. Därför går det inte att jämföra arbetsmomenten och räkna på hur lång tid de tar. Det som förloras i en ände vinns i en annan.  

Genom SDV kommer Region Skåne att bättre följa lagstiftning om integritet och patientdata. Det kommer i vissa fall att göra det krångligare och ta längre tid. Men samtidigt ökar patientintegriteten och patientsäkerheten. 

• I utvecklingsarbetet har detta ansetts som väl värt några extra klick. Men man har arbetat mycket för att dessa klick ska vara så få som möjligt. 
• SDV-versionen har betydligt färre klick än vad som beskrivits på sociala medier.  
• I början kan exempelvis tidboken och taligenkänning upplevas som besvärliga, efterhand kommer bättre lösningar.  

Dokumentation vid första besöket kommer att vara mer tidskrävande jämfört med hur det ser ut idag, men över tid kommer det att spara tid då dubbeldokumentation på detta sätt undviks. Detta stödjer syftet med ”en patient, en journal”. 

I början påverkas tidsåtgången genom att det tar tid att lära och vänja sig vid något nytt. Det kommer även att ta extra tid att manuellt överföra patientdata från de gamla systemen, något som måste göras vid varje patients första kontakt med hälso- och sjukvården efter att SDV börjat användas.  

Inför driftstarten måste varje verksamhet bedöma hur man just där påverkas av övergången och planera utifrån det. 

I början bör verksamheterna schemalägga extra tid för administration eller avsätta mer tid för besöken. Det innebär att man under denna tid inte kan ta hand om lika många patienter. 

Därför behöver man under några veckors tid efter driftstarten behöver man göra vad man kan för att planera för minskad arbetsbelastning, exempelvis undvika att boka in planerade besök. 

Efterhand lär man sig systemet allt bättre och då kommer arbetet att gå snabbare.  

Det kommer att finnas delar som gör att arbetet blir mer effektivt. 

• Informationen följer med i patientens journal, man kan lita på att den är rätt och slipper fråga om så mycket. 
• Betydligt mindre fritextdokumentation. 
• Digital remisshantering kommer att bidra till ett enklare flöde. 
• Smidigare informationsöverföring mellan olika vårdformer och vårdgivare. 
• Säkrare läkemedelsadministrering genom obruten digital läkemedelskedja. 
• Korrekt och uppdaterad bild av vårdplatssituationen  

För att medarbetarna ska kunna arbeta smidigt i det nya systemet krävs en viss serverkapacitet och prestanda. Region Skåne använder en tjänst från Oracle (så kallad SaaS) som dimensioneras efter hur många användare som är aktiva samtidigt. 

Region Skånes nuvarande kapacitet är tillräcklig för de användare som ingår i första driftstartsetappen. När fler och fler verksamheter kopplas på utökas kapaciteten. 

Framöver kommer en ny serverlösning att behövas för den nya funktionalitet som kommer med successiva uppgraderingar. Denna kommer under 2026. 

En mängd olika saker orsakade det som hände vid driftstarten i VGR. I sin kommunikation om händelserna lyfter VGR oväntade tekniska problem/buggar, att till exempel att systemet initialt upplevdes långsammare än förväntat och att läkemedelsmodulen inte fungerade som tänkt. 

Här finns en länk till några vanliga frågor och svar på VGR:s webbsida Vårdskiftet: 

Tillfällig paus av breddinförande – Vårdskiftet

Region Skåne följer noga VGR:s analys av det pausade införandet i regionens södra del och kommer att vidta åtgärder för att en sådan situation inte ska uppstå i Skåne.  

Det finns några skillnader mellan regionernas arbete. 

• Tid: Region Skåne påbörjade sitt arbete ett år tidigare än VGR och har därmed haft längre tid för utveckling, test och stabilisering samt för förberedelser i de mottagande utrullningsprojekten.
• Omfattning: VGR:s plan omfattar deras 49 kommuner, Skånes 33 kommunerna har valt att avvakta.
• Version: Region Skåne använder en senare grundversion och har där fått med ett antal viktiga funktionalitetsförbättringar.  
• Drift: För driften använder Region Skåne en tjänst från Oracle (så kallad SaaS) som dimensioneras efter hur många användare som är aktiva samtidigt, medan VGR har en regionintern lösning.

Region Skåne och VGR har ett samarbetsavtal kring systemet. Detta skrevs några år in i arbetet vilket har bidragit till en del av dessa skillnader.  

Det nya vårdinformationssystemet SDV kommer från företaget Oracle Health. Totalt runt 750 personer har under åren varit engagerade i anpassningen av systemet till svenska och skånska förhållanden. Det handlar om kliniker (ca 500 från hälso- och sjukvården), tekniker och många andra yrkesroller. Medarbetare kommer från Region Skånes olika förvaltningar, privata vårdgivare och leverantören Oracle Health. Konsulter av olika slag deltar också i arbetet. 

Läs mer om hur projektet arbetar för att utveckla det nya systemet

Efter det pausade införandet av Millennium i Västra Götalandsregionen beslöt Region Skåne att införandeplanen för SDV ska revideras. 

Beslutet säger att första införandet ska ske efter sommaren 2025 på Lasarettet i Ystad. Hur övriga förvaltningar som är verksamma på sjukhusområdet påverkas är ännu inte beslutat. Information om detta kommer att kommuniceras när planeringen är gjord. 

Hur den regionövergripande planeringen påverkas kommer också att kommuniceras så snart beslut har fattats. 

Region Skåne har en beslutsprocess som förutom SDV-programmet involverar regiondirektören, avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning, alla berörda förvaltningar och leverantören Oracle. Dessa måste godkänna att alla nödvändiga förberedelser är genomförda. Beslut om driftsättning kommer endast att fattas när det är tydligt att alla beslutade förberedelser har genomförts. 

Region Skåne kommer endast att driftsätta SDV om det bedöms patientsäkert och fungerar att arbeta i. En väl genomförd driftsättning är en förutsättning för detta. 

Beslut om driftsättning av SDV kommer endast att fattas när alla beslutade förberedelser har genomförts. 

Varje berörd förvaltning och privat vårdgivare ingår i utrullningsprojekt som leder arbetet med förberedelser för att införa SDV i respektive organisation. Cheferna leder förändringsarbetet i sin respektive verksamhet. Medarbetarna måste diskutera hur de påverkas av SDV - vad de behöver börja och sluta göra på grund av det nya systemet, vad de behöver göra annorlunda och vad som fortsätter som vanligt. 

Förberedelserna handlar om visning av systemet, dialog om förändrade arbetssätt samt utbildningar. Alla ska dessutom ha loggat in i systemet innan deras driftstart sker för att göra sina personliga inställningar på förhand. Det blir också praktiska förberedelser som exempelvis överföring av data och inbokning av patienter i förväg.

SDV införs i olika organisationer enligt en beslutad utrullningsordning. Det gör att införandet sker vid olika tidpunkter, vilket också gör att förändringsarbetet kan ha kommit olika långt på olika ställen.  

Läs mer om utrullningen

När driftstarten närmar får alla medarbetare som ska använda systemet utbildning för att kunna arbeta i systemet. Utbildningen ska inte förväxlas med de förändringsworkshops, dialoger och visningar som sker innan.

Det blir digitala självstudier antingen på arbetsplatsen eller på särskilt bokade platser. Man bör även öva i olika teamkonstellationer.

Utbildningen beräknas ta mellan 8 och 16 timmar för de flesta medarbetare. Hur lång tid det tar beror på vilken roll och placering man har i verksamheten, och vilka delar av systemet man ska använda. Det kommer att finnas tillgång till stöd både digitalt och på plats. 

Det är mycket viktigt att man genomgått hela sin utbildning innan man börjar arbeta i det nya systemet. 

Region Skåne arbetar nu med att se till att utbildningsmaterialet blir så heltäckande och lätt att ta till sig som möjligt.  

Med enhetliga arbetssätt blir vården mer jämlik för alla. Patienten ska kunna förvänta sig samma vård oavsett var i Skåne man befinner sig.

Idag behöver patienten ofta upprepa sin sjukdomshistoria vid varje nytt besök, men med ett sammanhållet system och en enda journal behövs inte detta.

Patienten får tillgång till samma journal och läkemedelslista som hälso- och sjukvården. När patienten ser mer av sin information kan hen bättre följa sin väg genom vården och vara mer delaktig i sin vård.

Med en sammanhållen IT-miljö får vi också säkrare hantering av patientens data och därmed bättre integritetsskydd.

Hantering av patientuppgifter

Region Skåne har genomfört omfattande tester, både av enskilda systemdelar och sammanhängande flöden genom så kallade patientresor. Förenklat kan detta beskrivas som patientens färd genom vården, från första vårdkontakt till och med uppföljning.

Avsikten med patientresorna är att täcka in bredden av den verksamhet som bedrivs i Skåne. Flödena inkluderar inte bara vårt nya journalsystem ut även test av ett stort antal viktiga integrationer som till exempel Mina Planer, e-recept och Intygsmodulen.

Eventuella problem som upptäcks vid testerna hanteras och åtgärdas. Vissa saker kan inte åtgärdas direkt men när det är dags att ta beslut om driftsättning ingår att bedöma om det finns kvarstående tekniska svagheter.

Då finns beslutade kriterier att inte driftsätta SDV om det finns kritiska tekniska brister som kan påverka patientsäkerheten.

En del information kommer att ”tankas över” på teknisk väg. Det kommer att ske innan driftstarten. 

En del information kommer att överföras manuellt av hälso- och sjukvårdspersonalen. Det kommer att ske både före driftstarten och efter, i samband med vårdhändelser, det vill säga när patienten kommer på besök eller på annat sätt är i kontakt med hälso- och sjukvården första gången efter att SDV börjat användas. Verksamheterna kommer att få veta vilken information som behöver överföras manuellt. 

En del information överförs inte, men all tidigare information kan alltid läsas i de gamla systemen, även när de är avvecklade.   

Precis som till andra system går det att överföra data till SDV genom att ”tanka över” på teknisk väg. Men om man gör det utan att tänka efter, riskerar informationen att hamna på fel ställen i det nya systemet. Det beror på själva informationen och hade varit samma sak med vilket annat system som helst. 

I Region Skåne har vi många olika verksamheter som just nu använder ett trettiotal olika system med information om patienter och som ska ersättas, främst Melior, PMO och PASiS. Verksamheterna arbetar många gånger olika med fältens innehåll i systemen. Om all data överförs på teknisk väg från de gamla systemen till SDV kan därför vissa data bli svåranvända och i värsta fall felaktiga. 

Efter teknisk överföring kan informationen inte heller ändras på ett enkelt sätt. Då behövs rättningsrutiner som blir mycket omfattande.   

Information som lagts in i det nya systemet nås via Nationell patientöversikt (NPÖ) och Nationella läkemedelslistan av de medarbetare som inte övergått till SDV. Alla regioner delar sin information med dessa nationella register. 

Anledningen till att medarbetare inte får läsrättigheter i SDV innan de övergått dit är att man måste ha genomgått en utbildning för att läsa i och använda SDV.  

Ja. Däremot blir det mindre fritext i det nya systemet. Detta för att rätt information ska komma in, den ska vara sökbar och den ska följa med genom hela vårdkedjan.

Information som på ett lätt sätt ska kunna återläsas och följas över tid, till exempel vitalparametrar, dokumenteras strukturerat. När man behöver uttrycka sig mer fritt, som till exempel vid anamnestagning och bedömning, används även fortsättningsvis fritext.

Läs mer om de förändrade arbetssätt som SDV medför

Jämfört med idag

Vid jämförelser med nuvarande system är tidsåtgången för att registrera en vårdkontakt, förskriva läkemedel och dokumentera en bedömning ungefär densamma. Vissa tycker att det tar längre tid, andra kortare men skillnaderna är små. 

Jämfört med VGR:s version 

I ett omtalat inlägg i sociala medier beskrivs ett långt flöde för att ordinera ett läkemedel i Millennium vid kontakt utan besök. Medarbetare i SDV-programmet har gjort detta flöde i Region Skånes version av Millennium (SDV) och konstaterat att flödet är avsevärt enklare i SDV. 
SDV-versionen har färre fält att fylla i vad gäller både de administrativa och kliniska delarna. Vid utformningen har man strävat efter så få klick som möjligt.  

Se en inspelning av det beskrivna flödet i SDV.

Kontakt utan besök och receptförnyelse (mediaflow.com)

Det nya systemet bygger på fem övergripande principer; standardisering, strukturerad dokumentation, ordinationsdriven vårdprocess, realtidsdokumentation och rollstyrda vyer.

Läs mer om principerna och förändrade arbetssätt

När medarbetare dokumenterar behöver det ske under eller i nära anslutning till vårdhändelsen. Alla i vårdteamet får då tillgång till uppdaterad information om patienten och kan driva vårdprocessen vidare sömlöst med hjälp av systemet. Detta gör även att dubbeldokumentation undviks – informationen finns redan. 

Behovet att ta hand om en kritiskt sjuk patient får inte och kommer inte att fördröjas av systemet.

Läs mer om de förändrade arbetssätt som SDV medför