Målgruppen är barn och ungdomar i skolålder som har sitt ursprung i länder med medelhög/hög hepatit B förekomst, definierat som att fler än två procent av befolkningen är HBsAg positiva. I flertalet länder ges hepatit-B vaccin tidigt inom barnvaccinationsprogrammet.

Riskländer avseende hepatit B (folkhalsomyndigheten.se)

Bedömning av vaccinationsbehov

Bedömning av vaccinationsbehovet grundas på uppgifter om barnets vaccinationsstatus (vaccinationsdokumentation eller anamnes från vårdnadshavare) samt immunitetskontroll för hepatit B (anti-HBs). Nyanlända barn har ofta provtagits i samband med hälsoundersökning för asylsökande.

Anti-HBs nivån sjunker med tiden efter vaccination. Dock har det visat sig att barn som vaccinerats för många år sedan kan sakna anti-HBs men ända ha kvarstående skydd mot sjukdom.

Tolkning av provsvar

Svar på anti-HBs analys anges i mIU/mL. Värden större än 10 mIU/mL anges som ”Positiv” och indikerar att personen är immun mot hepatit B och inte behöver vaccineras. Vid värden mindre än 10 mIU/mL rekommenderas följande: 

• vid okänd vaccinationsstatus eller ovaccinerat barn ges grundvaccination mot hepatit B
• vid tidigare fullständig hepatit-B vaccination ges en påfyllnadsdos
• om barnet tidigare fått färre än tre doser kompletteras vaccinationsserien
• ytterligare provtagning behöver ej utföras efter vaccination.

Att tänka på som skolsköterska

Skolsköterska som utför övrig komplettering av vaccinationsstatus bör inhämta information från vårdcentralen om provtagning och/eller vaccination mot hepatit B utförts. Om så ej är fallet remitteras eleven till vårdcentral för vaccination. För barn och ungdomar som inte tidigare provtagits för hepatit B ska detta göras innan vaccination (HBsAg och anti-HBs).