Fågelinfluensa
Förekomst och smittvägar
Vattenlevande fåglar, i synnerhet andfåglar, är naturlig reservoar för flera olika fågelinfluensavirus och olika typer av influensa A virus förekommer hos fåglar i hela världen. Vid smitta till fjäderfä (hönsfåglar) kan vissa subtyper av influensa A orsaka svår och även dödlig sjukdom hos fjäderfän (högpatogen fågelinfluensa). Detta gäller särskilt influensavirus med en variant av ytstrukturen hemagglutinin (H), typ H5 eller H7. Dessa influensavirus kan även ha en förmåga att infektera andra vilda fåglar och djurarter.
Influensa A virus H5N1 har senaste åren orsakat flera stora utbrott med hög dödlighet bland vilda fåglar och fjäderfän i många länder, även i Sverige. Många olika arter av däggdjur har infekterats. Smitta till människa är ovanligt men kan förekomma och har framför allt setts vid nära kontakt med smittade levande eller döda fjäderfän. Under åren 2003 till och med augusti 2024 har 908 humanfall rapporterats globalt från 24 olika länder, varav 464 dödsfall. Inga fall har hittills konstaterats i Europa.
Symtom
Alltifrån lindrig sjukdomsbild såsom konjunktivit, förkylningssymtom och kortvarig feber till mer uttalade symtom med hög feber, hosta och snabb utveckling till svår andningspåverkan. Debutsymtomen kan ibland också innefatta magtarmbesvär som illamående, kräkningar och diarré.
När ska fågelinfluensa misstänkas hos människa?
Fågelinfluensa ska misstänkas om en person insjuknar med symtom förenliga med fågelinfluensa (H5N1) och som inom 10 dagar
- har exponerats för levande eller döda fåglar/fjäderfän/däggdjur med konstaterad fågelinfluensa (H5N1)
- haft samma fågel/däggdjursexponering som ett bekräftat humanfall
- varit hushållskontakt till ett fall med fågelinfluensa (H5N1)
- arbetat som vård- eller omsorgspersonal och inte burit adekvat skyddsutrustning och som haft upprepad nära kontakt med patient med symtomatisk fågelinfluensa (H5N1).
Vid misstanke om fågelinfluensa ska infektionsläkare och smittskyddsläkare omgående kontaktas för råd kring vidare handläggning.
Vid exposition för konstaterad fågelinfluensa (H5N1) kan postexpositionsproyflax (PEP) vara aktuellt, se smittskyddsblad och kontakta smittskyddsläkare.
FÖR VÅRDGIVARE
Provtagning - Fågelinfluensa-virus /pandemiskt influensa-virus (PCR)(folkhalsomyndigheten.se)
Smittskyddsblad
Översättning av smittskyddsblad
De flesta smittskyddsblad till patienter är översatta till andra språk och finns att ta del av på Smittskyddsläkarföreningens webbplats. Där finns översättningarna tillsammans med den svenska patientinformationen under respektive sjukdom.