Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och behandling.

Specialiserad vård

• ÖNH-akutmottagning – bakre näsblödning, främre eller diffus näsblödning i vissa fall.
• ÖNH-mottagning – vid behov vid återkommande näsblödningar.

Bakgrund

Epidemiologi

Näsblödning är mycket vanligt i befolkningen, de flesta drabbas någon gång. Barn och äldre drabbas oftare.

• Främre näsblödning – vanligast (90–95%), utgår oftast från locus Kiesselbachi på nässkiljeväggen.
• Bakre näsblödning – ovanligt, främst hos äldre, kan blöda rikligt och kräver ofta sjukhusvård.

Riskfaktorer

• Förkylning.
• Trauma mot näsans slemhinna – som petning, snytning eller näsfraktur.
• Hypertoni.
• Tumör – benign (exempelvis angiofibrom) eller malign.
• Annan sjukdom – exempelvis koagulationsrubbning, vaskulit (granulomatös polyangit), akut leukemi.
• Läkemedel – exempelvis blodförtunnande, nasala sprayer (avsvällande, steroider), kokain.

Utredning

Symtom

Näsblödning kommer vanligen från ena näsborren. Om det upplevs komma från båda beror det oftast på att det rinner över bakom näsan eller genom en septumperforation.

Anamnes

• Symtom – debut och förlopp.
• Riskfaktorer.
• Aktuella sjukdomar.
• Läkemedel.
• Tidigare näsblödningar.
• Andra symtom talande för koagulationsrubbning.

Status

• Allmäntillstånd.
• Främre rinoskopi.
• Mun och svalg.
• Överväg blodtryck och puls – särskilt vid bakre näsblödning.

Handläggning vid utredning

• Lokalisera blödningskällan om möjligt.
• Kontrollera laboratorieprover vid behov.

Laboratorieprover

• Hb – överväg vid kraftig blödning.
• PK(INR) – överväg vid aktuell warfarinbehandling.
• Andra prover – överväg vid misstänkt bakomliggande sjukdom, särskilt vid upprepade blödningar.

Behandling

Handläggning vid behandling

Använd skyddsutrustning som förkläde, handskar, munskydd med visir.

• Vid bakre näsblödning – ge akutbehandling och ordna transport till akutmottagning.
• Vid främre näsblödning – ge akutbehandling, råd om egenvård och planera uppföljning vid behov.

Akutbehandling vid bakre näsblödning

• Säkerställ fria luftvägar (stora koagel kan blockera luftvägar).
• Följ vitalparametrar.
• Sätt en prefabricerad tamponad eller foleykateter enligt instruktion nedan.
• Sätt en grov nål och ge intravenös vätska vid behov.
• Överväg smärtstillande läkemedel intravenöst (särskilt vid tamponad med kateter).

Prefabricerad tamponad

• Sug rent näsan.
• Doppa tamponaden (exempelvis Rapid Rhino 7,5 cm) i vatten 30 sekunder, för in på högkant, blås upp med 5–10 ml luft.

Foleykateter

• Välj storlek 12 eller 14.
• Klipp bort spetsen ovanför ballongen (kan annars reta slemhinnan) och markera med penna 8 cm från toppen.
• Sug rent näsan.
• Smörj in katetern i bedövningsgel och för in längs näsgolvet tills markeringen (8cm) är vid näsingången.
• Kuffa ballongen med 7–10 ml sterilt vatten och dra försiktigt tillbaka tills det tar stopp. Kuffa mer vid behov (max 15 ml).
• Packa näskaviteten med gasvävstamponad indränkt i lidokainhydroklorid-nafazolin eller Terracortrildroppar/salva.
• Vaddera med kompress mot näsvingen och fäst med slangklämma eller peang (för att undvika tryckskada).

Akutbehandling vid främre näsblödning

• Blodstilla med tamponad.
• Etsa vid lokaliserad blödningskälla – silvernitratsticka eller diatermi (endast en sida åt gången).
• Om fortsatt blödning – överväg transport till akutmottagning.
• Om blödning upphört – sätt en sudd med paraffinolja eller glycerol som skydd och be patienten dra ut efter 6 timmar.

Prefabricerad tamponad

• Sug rent näsan.
• Doppa tamponaden (exempelvis Rapid Rhino 7,5 cm) i vatten 30 sekunder, för in på högkant, blås upp med 5–10 ml luft.

Blodstillande tamponad

• Be patienten snyta ut eller sug ut koagler.
• Dränk in sudd med lidokainhydroklorid-nafazolin (eller använd kutan bedövningsspray och blodstillande vadd), för in med nässpekulum och böjd pincett.
• Om fortsatt blödning – be patienten hålla yttre tryck över näsvingarna.
• Låt sitta i 10–15 minuter.
• Ta ut tamponaden och se om blödning upphört och om blödningskälla kan lokaliseras.

Etsning vid lokaliserad blödningskälla

• Silvernitratstickor – doppa i sterilt vatten och etsa över kärlet, viktigt att området är torrt.
• Diatermi – bedöva mer (1 ml lidokain med adrenalin under slemhinnan) och sug rent vid behov. Använd lägsta inställningen och bipolär pincett. Placera skänklarna över kärlet och bränn.
• Sätt en sudd med paraffinolja eller glycerol som skydd och be patienten dra ut efter 6 timmar.

Tamponad vid diffus blödningskälla

Bedöva mer vid behov och sätt någon av följande tamponader:

• Spongostan indränkt med tranexamsyra (injektionsvätska 100 mg/ml).
• Tamponadbinda indränkt i paraffinolja eller Terracortril.
• Prefabricerad tamponad enligt instruktion ovan.

Låt tamponaden sitta 1–2 dygn (Rapid Rhino max 1 dygn) och ta ut vid återbesök.

Egenvård

Ge råd till patienten att:

• undvika att peta i näsan
• fukta torr nässlemhinna med olja.

Rekommendera patienten att vid ny näsblödning:

• snyta ut blod och koagler
• trycka näsvingarna hårt mot septum i 10–15 min, sittande eller stående lätt framåtlutad
• sätta in fetvadd med olja eller vaselin, blodstillande vadd, vadd indränkt i avsvällande näsdroppar eller glycingel som finns receptfritt på apotek.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• ÖNH-akutmottagning – bakre näsblödning, främre eller diffus näsblödning som inte slutar trots upprepad behandling.
• ÖNH-mottagning – vid behov vid återkommande näsblödningar.

Klinisk uppföljning

Vid återkommande näsblödningar rekommenderas klinisk uppföljning med laboratorieprover och vidare utredning vid misstanke om bakomliggande orsak.

Patientinformation

Näsblod, (1177.se)

Om innehållet

Publicerat: 2023-11-23
Giltigt till: 2026-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne