Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning av patient som söker i primärvården

Specialiserad vård

• Akutmottagning – vid behov vid käkledsluxation
• Käkkirurgimottagning – fortsatt utredning och behandling vid behov

Bakgrund

Denna rekommendation handlar om akuta käkledsbesvär och temporomandibulär dysfunktion (TMD).

Akuta käkledsbesvär innefattar framför allt akut käkledsluxation och käkledsartrit (inflammatorisk eller infektiös).

Käkledsartrit kan uppkomma lokalt eller vara del i en systemisk sjukdom. Vanligast är att artriten uppstått på grund av trauma, överbelastning eller sekundärt till diskdisplacering.

Temporomandibulär dysfunktion (TMD) är en gemensam benämning på smärta och funktionsstörningar i käkmuskulatur och käkleder. TMD ger ofta långvariga besvär och är både underdiagnostiserat och underbehandlat.

TMD kan grovt delas in i två grupper utifrån anamnes och undersökning.

Smärtrelaterade diagnoser:

• Myalgi.
• Artralgi.
• Huvudvärk tillskriven TMD.

Käkledspecifika diagnoser:

• Degenerativ ledsjukdom.
• Diskdisplacering med återgång.
• Diskdisplacering utan återgång.

Etiologi

Orsaken till TMD är oklar men flera orsaker antas samverka.

Epidemiologi

• 10–15 % av befolkningen har muskuloskeletala besvär från käksystemet.
• Förekomsten är högre hos kvinnor än män och ökar från tonår till yngre medelålder.

Riskfaktorer

• Reumatologisk sjukdom
• Generell artros
• Hypermobilitet
• Trauma
• Överbelastning, till exempel tandgnissling eller tandpressning
• Psykisk ohälsa

Utredning

Symtom

• Distinkt lokaliserad smärta över käkled (preaurikulärt) vid gapning eller tuggning
• Käkledsljud som knäppning eller krepitation
• Låsningar eller upphakningar
• Svårighet att gapa
• Smärta i ansikte, tinningar eller käkar
• Huvudvärk (ofta tuggmuskelrelaterad)
• Smärta eller ljudfenomen från öron

Anamnes

• Symtom – debut och förlopp.
• Förekomst av riskfaktorer.
• Nuvarande kontakt med tandvård.

Status

• Allmäntillstånd.
• Mun – ödem i käkleden kan göra att tänderna på den sjuka sidan inte har kontakt.
• Käkled – smärta vid palpation lateralt ifrån över käkled, smärta vid gapning och rörelse av underkäke framåt eller i sidled, nedsatt gapförmåga.
• Öroninspektion.

Handläggning vid utredning

De flesta patienter med käkledsbesvär handläggs inom tandvården.

Akuta käkledsbesvär bör handläggas skyndsamt inom specialiserad vård.

Vid temporomandibulär dysfunktion räcker oftast en klinisk bedömning med anamnes och status för att bedöma om besvären är smärtrelaterade eller käkledspecifika. Inledande utredning kan göras inom allmäntandvården som vid behov kan remittera vidare. Uttalade käkledsspecifika besvär kan remitteras direkt från primärvården till käkkirurg eller i vissa fall bettfysiolog. Bettfysiolog hanterar framför allt inflammation i käkled och bett-relaterade besvär.

Röntgenologisk utredning av käkleden utförs av specialisttandvård eller käkkirurg.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Akut luxation utan föregående trauma bör reponeras skyndsamt.
• Smärtfri upphakning eller låsning utgör sällan indikation för åtgärd.

Vid käkledsmärta eller käkledsartrit kan NSAID provas i 2 veckor tillsammans med rekommendation om mjuk kost. Patienten bör hänvisas till ordinarie tandläkare för fortsatt bedömning och behandling.

Vid temporomandibulär dysfunktion med diskrelaterad patologi såsom smärtsamma upphakningar och kronisk låsning kan kirurgi vara aktuellt.

Akutbehandling vid icke-traumatisk käkledsluxation

• Stå framför sittande patient.
• Tryck nedåt mot underkäkens kindtänder med båda tummarna och be patienten att försiktigt bita ihop.
• Remittera patienten till akutmottagning snarast om reponering misslyckas.

Patienten bör få råd att undvika att gapa stort och hålla emot med handen under hakan vid gäspning efter en luxation.

Upprepade luxationer bör bedömas inom specialiserad vård.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• ÖNH-mottagning – akut luxation (akut), oklar svullnad
• Tandvård – käkledssmärta som ej svarar på initial behandling
• Käkkirurgisk mottagning – upprepade luxationer, smärtsam käkledsknäppning, upphakning eller låsning

Referenser

• Orofacial smärta och käkfunktions­störning (lakemedelsboken.se)
• Orofacial smärta – identifiering, diagnostisering och behandling i allmäntandvården (pdf)
• Betydelsen av arbetsrelaterad stress för temporomandibulär dysfunktion (smärta och funktionsstörningar i käksystemet) (sbu.se)
• Behandlingsstöd för allmäntandvården vid orofacial smärta och käkfunktionsstörning (pdf)
• Orofacial smärta och käkfunktionsstörningar – Riktlinjer för behandling (pdf)

Om innehållet

Publicerat: 2025-03-28
Giltigt till: 2029-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne