Extern otit
-
ICD-10-SE
H60.2 Malign extern otit
H60.3 Andra infektiösa externa otiter
H60.5 Icke-infektiös akut extern otit
H60.8 Annan specificerad extern otit
H60.9 Extern otit, ospecificerad
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Utredning och behandling i okomplicerade fall
ÖNH-mottagning
- Bedömning och behandling vid behov (särskilt patient med diabetes)
Bakgrund
Etiologi
Extern otit är en inflammation och/eller infektion i hörselgången. Exempel på orsaker är:
- Bakteriell infektion – efter exempelvis frekventa bad.
- Eksem – vid överdriven rengöring av hörselgången, skyddande vax tas bort och epitelet skadas.
- Svampinfektion (otomykos) – sekundärt till långvariga besvär samt efter upprepad behandling med steroid och antibiotikum.
Utlösande faktorer
- Bad, vattenaktiviteter
- Öronpetning
- Hörapparat, öronproppar, hörselkåpor
- Främmande kropp
Samsjuklighet
Extern otit är vanligare vid vissa sjukdomar, exempelvis:
- Diabetes mellitus
- Seborroiskt eller atopiskt eksem
- Kontaktdermatit
- Psoriasis
Utredning
Symtom
- I lättare fall klåda, rodnad och sekretion
- Ibland eksem
- Därefter ofta tilltagande svullnad, smärta och i visa fall hörselnedsättning
- Rodnad och svullnad av ytteröra (erysipelas, perikondrit) kan förekomma samtidigt
Anamnes
- Utlösande faktorer
- Samsjuklighet
Status
- Inspektion – eksem eller infektionstecken på ytteröra och omgivande hud
- Hörselgång – svullnad, rodnad eller sekretion i hörselgång (svarta/vita prickar, svampsporer, ses ibland vid svampinfektion)
- Trumhinna – bedöm om perforation eller myringit (kan likna akut mediaotit)
- Siegling/tympanometri – god rörlighet av trumhinna vid extern otit
Handläggning vid utredning
Diagnosen ställs kliniskt. Överväg odling vid svåra besvär eller behandlingssvikt. Fråga efter svamp på remissen.
Beakta risk för malign extern otit vid:
- Svår och uttalad öronsmärta, särskilt på natten.
- Utebliven effekt av lokalbehandling.
- Käkledssmärta som kan ge svårighet att öppna munnen.
Äldre personer och personer med diabetes har högre risk att utveckla malign extern otit.
Differentialdiagnoser
- Akut mediaotit
- Erysipelas, perikondrit, mastoidit
- Herpes zoster
- Psoriasis
- Hörselgångsfurunkel
- Främmande kropp
- Kolesteatom eller kronisk otit med infektion
- Tumör, granulomatös polyangit (tidigare Wegeners granulomatos)
- Smärta från käkled
Behandling
Handläggning vid behandling
Noggrann rengöring är viktigast vid extern otit. Patienten bör få råd om förebyggande åtgärder. Övrig behandling ges utifrån grad av besvär.
Lindrig extern otit
Otinova, receptfri avsvällande antimykotisk och antibakteriell spray, kan ges.
Måttlig till svår extern otit
- Vid måttliga besvär ges läkemedelsbehandling med örondroppar.
- Vid tydlig svullnad, rekommenderas behandling med alsolspritstamponad för avsvällande effekt.
Vid behandlingssvikt
- Odla från hörselgången.
- Överväg orsaker som pseudomonas, svamp eller malignitet.
- Överväg bedömning inom specialiserad vård.
Förebyggande åtgärder
Ge råd om att:
- Inte peta eller rengöra hörselgång.
- Undvika tvål, schampo och vatten i öron.
- Fetvadd eller öronproppar bör användas vid dusch, bad och simning.
- Otinova kan användas förebyggande till personer med täta recidiv (max en vecka, vid mycket bad eller värme).
Läkemedelsbehandling
Öronspray
Otinova, medicinteknisk produkt, kan ges till vuxna och barn i några dagar med dosering 1–2 puffar x 2–3.
Örondroppar
I de fall örondroppar är aktuellt ges i första hand Terracortril med Polymyxin B (grupp I steroid i kombination med antimikrobiell substans). Behandlingen kan ges till alla, även mindre barn samt vid trumhinneperforation. Doseringen är 4 droppar x 3 i 5–7 dagar. Örondroppar kan också läggas på tamponad för mer kraftfull effekt.
I andra hand, vid behandlingssvikt eller vid restnotering av Terracortril med Polymyxin B kan örondroppar Locacorten-Vioform ges. Det är en grupp II steroid i kombination med läkemedel som har avsvällande,antibakteriell och antimykotisk effekt. Behandlingen kan ges till vuxna och barn > 2 år. Doseringen är 2–3 droppar x 2 i 7–10 dagar.
Alsolsprit tamponad
Alsolsprit tamponad sätts in efter noggrann rengöring. Patienten bör instrueras om att droppa alsolsprit minst var tredje timme för att hålla tamponaden fuktig. Tamponaden bör avlägsnas efter 1–2 dygn.
Vid uttalade besvär planeras för återbesök för klinisk kontroll, rengöring och ställningstagande till ny tamponad.
Vid måttliga besvär kan patienten ta bort tamponaden och därefter behandla med örondroppar.
Odlingsverifierad pseudomonasinfektion
Cetraxal Comp (ciprofloxacin och grupp III steroid) kan ges i max en vecka vid intakt trumhinna. Överväg bedömning inom specialiserad vård, särskilt vid riskfaktorer för malign extern otit.
Odlingsverifierad svampinfektion
- Locacorten-Vioform.
- Gentianaviolett (Metylrosanilin APL 0,1%) – pensling efter rengöring, återbesök inom en vecka för ny rengöring och pensling.
- Antimykotisk hudkräm (Canesten, Pevaryl, Lamisil) – på tamponad som lämnas kvar i 2–3 dagar, dras av läkare vid återbesök eller av patient.
- Överväg bedömning inom specialiserad vård, särskilt vid riskfaktorer för malign extern otit.
Extern otit, kronisk otit och plaströrsflytning – Skånelistan med Bakgrundsmaterial
Remissrutiner
Remissindikation
- Oklar diagnos.
- Svår eller behandlingsrefraktär extern otit.
- Misstanke om malign extern otit.
- Samtidig erysipelas eller perikondrit.
- Ibland vid växt av Pseudomonas eller svamp (odlingsverifierad).
Komplikationer
Malign extern otit är en komplikation där infektionen sprider sig till intilliggande vävnader och ben, osteit. Pseudomonas aeruginosa är vanligt agens. Malign extern otit är ovanligt och potentiellt livshotande. Det ses oftare hos personer:
- Med diabetes mellitus (främst oreglerad).
- > 65 års ålder.
- Med nedsatt immunförsvar.
Patientinformation
Om innehållet
Publicerat: 2022-11-18
Giltigt till: 2025-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne