Tårvägssjukdomar

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.
  • Primär bedömning av patient som söker i primärvård
  • Primär bedömning av patient som söker i specialiserad vård
  • Vidare utredning, behandling och uppföljning

Denna riktlinje handlar om ökat tårflöde (som inte orsakas av psykologiska eller emotionella faktorer) samt om tårvägsinfektioner hos vuxna och hos barn.

Ökat tårflöde kan orsakas av ökad tårproduktion eller försämrat tårdränage (epifora).

Ökad tårproduktion kan bero på exempelvis:

  • nedsatt tårfilmskvalitet
  • korneala sjukdomar
  • felriktade ögonfransar
  • entropion.

Försämrat tårdränage kan orsakas av exempelvis:

  • everterad punkta (tårkanalsöppning)
  • komplett eller partiell stenos i tårdränagesystemet
  • försämrad funktion i det aktiva tårdränaget.

Rinnande och tårande ögon kan även bero på torra ögon.

Primära tårvägsstenoser orsakas av en inflammatorisk process med oklar genes. Sekundära tårvägsstenoser har en påvisbar orsak, exempelvis infektion, tumör, trauma.

Exempel på orsaker till funktionell epifora är resttillstånd efter facialispares eller efter trauma eller kirurgi. I de flesta fall är etiologin okänd.

  • Dakryocystit – infektion i tårsäcken, ofta på grund av stenos eller främmande kropp. Tårar stagnerar och blir en grogrund för bakterier, ofta Staphylococcus aureus och Staphylococcus epidermidis. Klebsiella, Escherichia coli och Haemophilus influenzae kan förekomma.
  • Kanalikulit – infektion i en kanalikel (tårkanal från punktum till tårsäck), orsakas ofta av bakterier som bildar konkrement vilket underhåller infektionen.
  • Kongenital tårvägsstenos
  • Tårvägsfistel – en extra öppning eller kanal i tårdränagesystemet
  • Dakryocystocele –en cystisk dilatation av tårsäcken till följd av distal tårvägsstenos, som ofta debuterar 1–2 veckor efter födseln.

Infantil dakryocystit är en akut infektion i tårsäcken vid kongenital tårvägsstenos.

Symtomen beror på var i tårdränagesystemet stenosen är lokaliserad.

  • Klart tårflöde.
  • Tårflöde med gult eller genomskinligt kladd.
  • Suddig syn och nedsatt kontrastseende (särskilt vid blick nedåt)
  • Ibland torr och irriterad hud på ögonlocken.
  • Akut dakryocystit – svullnad, rodnad och värmeökning medialt, ibland spridning till övre och nedre ögonlock.
  • Kronisk dakryocystit – utfyllnad av tårsäcken utan akuta infektionstecken, patienten kan ofta trycka ut kladd från tårsäcken.
  • Kanalikulit – rodnad i konjunktiva och kladd i tårvätskan. Svullnad och rodnad över aktuell kanalikel, ofta pus vid tryck.
  • Klart tårflöde.
  • Kladdiga tårar.
  • Vid dakryocystit – utspänd tårsäck, rodnad, värmeökning och svullnad i mediala ögonvrån.
  • Vid dakryocystocele - en blåaktig svullnad i inre ögonvrån, ibland andningssvårigheter, problem med matning och biljud vid andning (vid stor cysta).
  • Aktuella symtom, duration och förlopp.
  • Trauma mot ögon-näs-regionen.
  • Tidigare tårvägssjukdomar.
  • Ökat tårflöde inomhus eller endast utomhus (blåst, kyla, starkt solsken).

För att bedöma graden av ökat tårflöde kan Munk score användas, enligt följande:

  • 0 = inget tårflöde
  • 1 = tårflöde ibland, behöver torka mindre än 2 gånger per dag
  • 2 = tårflöde som gör att man behöver torka 2–4 gånger per dag
  • 3 = tårflöde som gör att man behöver torka 5–10 gånger per dag
  • 4 = tårflöde som gör att man behöver torka mer än 10 gånger per dag eller konstant tårflöde.
  • Allmäntillstånd.
  • Debut och progress av tårflödesbesvär.
  • Andra besvär från ögonen.
  • Eventuell svullnad medialt i ögonvrån.
  • Allmäntillstånd.
  • Kontrollera att ögat ser normalt ut (hos spädbarn).
  • Undersök om det finns någon uppenbar ögonlocksfelställning.
  • Inspektera konjunktiva.
  • Palpera över tårsäcken och utvärdera eventuellt utbyte.

Patient med misstänkt tårvägsstenos eller tårvägsinfektion bör utredas inom specialiserad vård. Blodtillblandade tårar är ett alarmerande symtom och bör föranleda skyndsam remiss till ögonspecialist.

Kongenital tårvägsstenos hos spädbarn är en klinisk diagnos. Vid oklar diagnos rekommenderas undersökning via specialiserad vård för att utesluta annat tillstånd, exempelvis kongenitalt glaukom eller dakryocystocele. Skyndsam remiss rekommenderas vid samtidiga symtom på ljuskänslighet eller ögonirritation (som gör att barnet gnuggar ögonen).

Vid misstanke om infantil dakryocystit (utspänd tårsäck, rodnad, svullnad) krävs skyndsam bedömning inom specialiserad vård.

Behandling vid tårvägsstenos och tårvägsinfektion ges inom specialiserad vård.

  • Tårvägsstenos hos vuxna behandlas i de flesta fall kirurgiskt.
  • Akut dakryocystit behandlas med peroral antibiotika, val görs utifrån grad av symtom och eventuell misstanke om spridning.
  • Kronisk eller återkommande dakryocystit och kanalikulit kräver ofta kirurgiska ingrepp.

Tårsäcksmassage kan kanske påskynda läkning. Vid 1 års ålder har de flesta kongenitala tårvägsstenoser spontant öppnats. Kirurgi är indicerat i vissa fall. Antibiotika har ingen effekt (förutom vid dakryocystit) och bör undvikas.

Infantil dakryocystit behandlas inom specialiserad vård med antibiotika systemiskt.

  • Misstanke om tårvägssjukdom hos vuxna.
  • Oklar diagnos hos spädbarn.
  • Misstanke om annan tårvägssjukdom än kongenital tårvägsstenos hos spädbarn.
  • Akut remiss vid dakryocystocele eller infantil dakryocystit.
  • Aktuella symtom
  • Anamnes, status

Preseptal cellulit är en vanlig komplikation till infantil dakryocystit, men spädbarns relativt tunna ben och outvecklade immunsystem gör att allvarligare komplikationer som orbital cellulit, meningit, orbital och intrakraniell abscess och sepsis också finns beskrivna. 

Publicerat: 2025-03-06                                      
Giltigt till: 2029-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.