Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Regelbunden kontroll av typ 2-diabetes.
• Remiss för ögonbottenfotografering vid debut och särskilda situationer.

Ögonsjukvård

• Ögonbottenfotografering och/eller ögonläkarkontroll.

Bakgrund

Definition

Diabetesretinopati är en progredierande komplikation till diabetes och kan orsaka synproblem, i värsta fall blindhet. Screening har visat sig vara effektiv för att upptäcka och behandla synhotande diabetesretinopati i tid.

Stadieindelning

Fynden vid ögonbottenfotografering delas in i följande stadier:

• ingen diabetesretinopati – inga synliga förändringar
• mild diabetesretinopati
• måttlig diabetesretinopati
• allvarlig icke-proliferativ diabetesretinopati
• proliferativ diabetesretinopati.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för diabetesretinopati är:

• bristfällig metabol kontroll
• snabb sänkning av HbA1c
• lång diabetesduration
• högt blodtryck
• rökning
• mikroalbuminuri. 

Utredning

Symtom

Upplevelse av synförsämring kan förekomma.

Anamnes

• Riskfaktorer. 
• Förekomst av diabeteskontroller.

Status

• Blodtryck. 
• Synskärpa.

Handläggning vid utredning

Vid debut av typ 2-diabetes rekommenderas screening med fotografering och bedömning av ögonbottnarna via specialiserad vård.

Patienten kallas därefter regelbundet för ögonbottenfotografering. Om det inte förekommer några ögonbottenförändringar sker kontrollerna normalt vart 3–4 år. Vid förekomst av ögonbottenförändringar sker kontrollerna tätare.

Vid hög ålder, lindrig diabetes samt avsaknad av symtom, eller vid annan allvarlig sjukdom där behandling av eventuell diabetesretinopati inte är aktuell, kan kontrollerna glesas ut eller avslutas.

Laboratorieprover

Aktuellt HbA1c bör finnas tillgängligt för specialiserad vård.

Behandling

Handläggning vid behandling

Sedvanlig diabetesbehandling ges via primärvård.

Ögonbottenbehandling ges utifrån grad av diabetesretinopati via specialiserad vård. Behandling som kan vara aktuell är exempelvis intraokulär läkemedelsinjektion, laserbehandling eller operation.

Körkortsintyg

Från februari 2025 krävs inte längre synintyg vid typ 2-diabetes. Synintyg kan däremot krävas utifrån reglerna om synfunktioner (TSFS 2010:125, kapitel 2) och utfärdas via optiker eller ögonläkare.

Körkortsintyg för högre behörighet innehåller som tidigare ett avsnitt om synfunktioner. Detta kan fyllas i via primärvård eller genom intyg från optiker. De uppgifter som efterfrågas är:

• synskärpa
• anamnesfrågor – inklusive diabetesretinopati samt laserbehandling vid diabetesretinopati.

Remissrutiner 

Remissindikation för ögonbottenfotografering

• Alltid remiss – vid nydebuterad diabetes.
• Överväg remiss – vid svårreglerat blodsocker, snabb förväntad eller konstaterad sänkning av HbA1c eller synnedsättning.

Remissinnehåll

• Diabetes – historik och komplikationer.
• Andra sjukdomar – särskilt kardiovaskulära.
• Aktuellt HbA1c och blodtryck.
• Rökning.
• Aktuella mediciner.
• Synsvårigheter och resultat av eventuellt syntest.

Kvalitetsuppföljning

Nationella Diabetesregistret (ndr.registercentrum.se)

Patientinformation

Diabetesretinopati – förändringar i ögats näthinna (1177.se)

Relaterad information

• Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort (pdf)
• Kompletterande upplysningar till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort (pdf)
• Regional riktlinje för screening av diabetesretinopati

Referenser

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde ögonsjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2026-02-03
Giltigt till: 2030-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne