Det är viktigt att ha högsta möjliga livskvalitet som mål och samtidigt respektera patientens autonomi. Nutritionsbehandlingen behöver utvärderas kontinuerligt och omdefinieras beroende på patientens önskningar och utifrån hur sjukdomssituationen förändras.

Nutritionsbehandling i det tidiga palliativa skedet

Målsättning

Målsättningen med nutritionsbehandlingen i det tidiga palliativa skedet är att optimera patientens nutritionsstatus för att:

• Förlänga livet.
• Orka med och tolerera behandling.
• Förebygga tryck- och fallskador.
• Ge en god livskvalitet.
• Minska stress kring maten.

Nutritionsbedömning

Nutritionsstatus ska bedömas enligt enhetens rutiner och följas upp regelbundet under det palliativa vårdförloppet. Åtgärderna ska följa de diagnosspecifika vårdprogram och riktlinjer som finns för patientens grundsjukdom så länge de bedöms gagna patienten.

Ofta behöver man ta hänsyn till en lång rad behandlingsbiverkningar som påverkar matintaget.

Nutritionsbedömning

Patient som är eller riskerar att bli undernärd

För patienter som blivit, eller riskerar att bli, undernärda rekommenderas:

• Energi- och proteintät kost.
• Konsistensanpassning efter behov.
• En måltidsordning med många små måltider där mellanmålen oftast bidrar till en stor del av del totala näringsintaget. 

Kosttillägg samt enteral och parenteral nutrition kan övervägas.

Nutritionsbehandling i det sena palliativa skedet och livets slutskede

Målsättning

Målsättningen med nutritionsbehandlingen i det sena palliativa skedet är att:

• Ge patienten en god livskvalitet.
• Minska stress kring matsituationen.
• Tillgodose patientens önskemål.

Vanligt att äta mindre

I livets slutskede minskar kroppens förmåga att metabolisera näringsämnen och den som är sjuk känner sällan hunger. Det är vanligt att spontant begränsa sitt livsmedelsval, äta mindre portioner och att hellre dricka än att äta.

Den som trots allt kan och vill äta ska få hjälp att göra det utifrån sina förutsättningar.

Enteral och parenteral nutrition

Om enteral eller parenteral nutrition påbörjats är det viktigt att nyttan av detta utvärderas kontinuerligt och att patient och anhöriga informeras om för- och nackdelar med insatt behandling.

Att starta upp behandling med kosttillägg, enteral eller parenteral nutrition i det direkta slutskedet är oftast inte till gagn för patienten utan kan innebära ett ökat lidande.

WHO:s definition av palliativ vård:

Palliativ nutritionsvård bör ges med samma målsättning som övrig palliativ vård och därför i enlighet med WHO:s definition av palliativ vård:

"Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom.”.