Njurkoster

Rekommenderad kost vid njurrelaterade sjukdomar.

Rekommendationer

  • Proteinreducerad kost ordineras av njurläkare till patienter med symptom på uremi (förhöjd halt av urinämne i blodet, urinförgiftning). Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med långt framskriden njursjukdom. Kostbehandlingen kan ges till patienter utan dialys, i väntan på njurtransplantation eller som enda behandling.

    Patienter med njursjukdom har minskad förmåga att utsöndra kvävehaltiga metaboliter, det vill säga nedbrytningsprodukter från protein, bland annat urea. Detta leder så småningom till uremi med symptom i form av trötthet, illamående, kräkningar, dålig aptit och klåda. Vanligen uppträder dessa symptom när urea i blodet överstiger 25-30 mmol/l. Mängden kvävehaltiga metaboliter i blodet påverkas både av mängden protein i maten och av det totala energiintaget. Om energiintaget är för lågt, bryts kroppens egna proteinhaltiga vävnader ner och därmed höjs ureanivån i blodet. Därför är det mycket viktigt att energibehovet blir tillgodosett för att den proteinreducerade kosten ska få avsedd effekt.

    Energiintag

    Rekommendationen för energiintag är 30-35 kcal/kg kroppsvikt och dygn. Rekommendationen gäller både normalviktiga och måttligt överviktiga patienter.

    För att tillgodose energibehovet har den proteinreducerade kosten ett högt innehåll av både fett och kolhydrater. Kolhydraterna kommer i huvudsak från stärkelserika livsmedel men även från socker. Det högre fettinnehållet bör i första hand utgöras av omättat fett.

    Proteinrika livsmedel är kraftigt begränsad

    Mängden proteinrika livsmedel är kraftigt begränsad. Generellt reduceras proteinintaget till 0,6 g/kg/dygn, dock lägst 40 g protein/dygn.

    Minst 50 % av proteinet eller minst 0,35 g/kg/d, bör utgöras av högvärdigt protein för att upprätthålla kvävebalans och säkerställa intaget av essentiella aminosyror. Om innehållet av högvärdigt protein är mindre, eller om det totala intaget understiger 40 g/dygn, behöver kosten supplementeras med essentiella aminosyror. AminessN kan då ordineras av njurläkare och ges till måltider.

    Lägre innehåll av kalium och fosfor

    Den proteinreducerade kosten får automatiskt ett lägre innehåll av både kalium och fosfor, eftersom proteinrika livsmedel oftast även har ett högt innehåll av dessa mineraler. Till patienter med förhöjda kaliumvärden behöver man därför inte beställa kaliumreducerad kost. Däremot har det betydelse vad man serverar till frukost, mellanmål och som dryck. För råd om lämpliga drycker och livsmedelsval till frukost och mellanmål, se avsnittet Kaliumreducerad kost.

    Mängden fosfor i kosten påverkas i stor utsträckning av mjölkprodukter. Vid förhöjda fosfatvärden rekommenderas en begränsning till 2-3 dl mjölk, fil eller yoghurt per dag och 1-2 skivor ost per dag. Även choklad, nötter, mandel, fröer av olika slag, ostbågar och chips kan i större mängder bidra till förhöjda fosfatvärden.

    Patienter med nedsatt njurfunktion ska helt undvika stjärnfrukt (carambola) och drycker som innehåller taurin. Observera att stjärnfrukt även kan ingå i exotiska juicer.

    Måltidsordning

    Energitillskott

    För att öka energiinnehållet i kosten kan patienten erbjudas olika proteinlåga kosttillägg samt berikningspulver. Dessa ges enligt dietistordination.

    Dietistkontakt

    Patienter som ordineras någon form av proteinreducerad kost bör få dietistkontakt. Dietisten informerar om kosten, gör en individuell bedömning och följer upp patienten.

    Måltidsförslag

    • Alternativ 1

      • 1½ dl havregrynsgröt (kokt på cirka 4 msk gryn)
      • 1 dl standardmjölk
      • Sylt eller mos
      • 1 skiva mjukt bröd
      • 10 g margarin med hög fetthalt
      • 1 msk honung eller marmelad
      • 15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs)

      Alternativ 2

      • 1 dl filmjölk 
      • 1½ dl corn flakes
      • Sylt eller mos
      • 1 skiva mjukt bröd
      • 10 g margarin med hög fetthalt
      • 1 msk honung eller marmelad
      • 15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs)

      Alternativ 3

      • 1½ dl  special-välling (proteinlåg)
      • 2 skivor mjukt bröd
      • 20 g margarin med hög fetthalt
      • 1 msk honung eller marmelad
      • 15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs)

      Alternativ 4

      • 2 skivor mjukt bröd
      • 20 g margarin med hög fetthalt
      • 30 g kokt medvurst eller 30 g leverpastej. Gäller ej vid samtidig natriumreduktion. Då serveras osaltat pålägg.
      • 15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs)

    • Alternativ 1

      • 1 skiva mjukt bröd eller 2 skivor knäckebröd
      • 10 g margarin med hög fetthalt
      • Marmelad, sylt, honung, grönsaksmajonnäs
      • Kaffe eller te med socker och grädde om patienten så önskar

      Alternativ 2

      • 1 skiva vetebröd eller kaka
      • Kaffe eller te med socker och grädde om patienten så önskar

      Alternativ 3

      • 1 dl kräm
      • ½ dl grädde

      Alternativ 4

      • 1 krossad Digestive
      • ½ dl vispad grädde
      • 2 msk lingonsylt

      Alternativ 5

      • 1 pannkaka
      • 1 msk sylt
      • ½ dl vispad grädde

      ** Gäller ej vid samtidig natriumreduktion. Då serveras osaltat pålägg.

  • Kaliumreducerad kost ordineras till patienter med njurinsufficiens som har förhöjda halter av kalium i blodet. Kalium är ett mineralämne som bland annat är nödvändigt för hjärtats och musklernas funktioner. Kaliumnivån i blodet påverkas av intaget av kaliumrika livsmedel, både av mängden och hur ofta livsmedlet konsumeras. Andra orsaker till förhöjda kaliumvärden, kan vara minskat energiintag och viktnedgång, dåligt inställt blodsocker och acidos, förstoppning samt otillräcklig dialys.

    I genomsnitt får svenskar ca 3000 mg kalium per dag från mat och dryck. I den kaliumreducerade kosten bör intaget anpassas efter patientens laboratorievärden. Generellt rekommenderas att intaget minskas till cirka 2000 mg kalium per dag, varav ca hälften kommer från lunch- och middagsmåltiderna.

    Kalium finns i de flesta livsmedel och kan till viss del lakas ut vid blötläggning, kokning och konservering.

    Kaliumrika livsmedel är framförallt banan, avokado, nät- och honungsmelon, vinbär, torkad frukt, nötter, mandel, fröer, choklad, potatischips, frukt- och grönsaksjuicer, mjölk, fil och yoghurt.

    Vad kaliumreducerad kost innebär

    Frukt och bär

    Begränsa mängden till 1-2 färska frukter/dag. 1½ dl bär motsvarar en frukt. Päron och äpplen innehåller relativt lite kalium. Konserverad frukt har lägre kaliumhalt jämfört med färsk frukt. Undvik banan, avokado, nät- och honungsmelon, vinbär och torkad frukt.

    Grönsaker och rotfrukter

    Kokta, inlagda eller konserverade grönsaker och rotfrukter innehåller mindre kalium än råa. Välj gärna ris eller pasta istället för potatis. Isbergssallad och gurka innehåller relativt lite kalium.

    Mjölk och fil

    Mjölk, fil och yoghurt har relativt högt kaliuminnehåll och begränsas till 2-3 dl/dag.

    Bröd

    Vitt bröd och bröd bakat på fint siktat mjöl innehåller mindre kalium än bröd bakat på fullkorn eller grovt mjöl. Det går bra att variera brödsorterna.

    Drycker

    Välj kaliumlåga drycker som nyponsoppa, blåbärssoppa, saft, cider, lingon- och äppeldricka, vatten, lättöl, svagdricka, te eller kaffe. Undvik frukt- och grönsaksjuicer.

    Godis och snacks

    Kaliumlåga alternativ är skumgodis, marmelad- och gelékonfekt. Undvik nötter, mandel, fröer (till exempel solros- och pumpafrön), choklad, lakrits och potatischips.

    Salt

    Använd vanligt joderat koksalt. Undvik örtsalt och mineralsalt, till exempel Seltin, som innehåller kalium.

    Måltidsordning

    • Frukost

      • Gröt eller Cornflakes
      • 1 dl mjölk eller fil                                     
      • Smörgåsar med ost/köttpålägg
      • Kaffe eller te

      Mellanmål

      Smörgås samt eventuellt kosttillägg

      Lunch

      • Varmrätt
      • Dessert
      • Måltidsdryck: lingon- eller äppeldricka (ej juice), vatten

      Mellanmål

      • Vetebröd, skorpa eller smörgås, ev kosttillägg
      • Kaffe/te

      Middag

      • Varmrätt
      • Måltidsdryck: lingon- eller äppeldricka (ej juice), vatten

      Kvällsmål

      • Smörgås med ost, marmelad ev kosttillägg
      • Kaffe eller te

      Socker och grädde i kaffe eller te serveras till patienter som så önskar.
      Använd bordsmargarin med högt innehåll av omättat fett för att förbättra fettkvaliteten.

  • Natriumreducerad kost är avsedd för patienter med ödemtendens, där diuretika inte har önskad effekt eller är olämpligt av annan anledning. 

    Kosten innehåller inte något tillsatt salt

    Det saltet som förekommer i kosten finns naturligt i livsmedlen.

    Livsmedel som ingår

    • Kokt och stekt kött, fisk tillagat utan salt men med andra kryddor som peppar och örtkryddor. Används även som pålägg.
    • Ägg och äggrätter utan salt
    • Osaltat margarin och olja
    • Bröd och gröt utan salt
    • Grönsaker, färska eller kokta utan salt
    • Frukt, färsk, tillagad och konserverad.
    • Drycker: vatten, saft, måltidsdryck (till exempel lingon eller äpple). Högst ett glas mjölk om dagen.

    Livsmedels som undviks

    • Konserver av kött, fisk och grönsaker
    • Blandade charkuteriprodukter
    • Rökta livsmedel
    • Ost
    • Potatismos-, rotmos-, sopp- och såspulver.
    • Buljongtärning, buljongpulver, köpta färdiga fonder
    • Senap, ketchup och majonnäs
    • Kryddblandningar som innehåller salt, till exempel citronpeppar och grillkrydda
    • Saltat smör och margarin
    • Sodavatten och vichyvatten
    • Mineralsalt och örtsalt

    • Frukost

      • Gröt, osaltad
      • Bröd, osaltat
      • Margarin, osaltat
      • Köttpålägg tillagat utan salt, ägg eller grönsaker
      • Apelsinjuice
      • 1½ dl mjölk, fil eller yoghurt
      • Kaffe eller te

      Mellanmål

      Smörgås, eventuellt även kosttillägg

      Lunch

      • Varmrätt
      • Dessert
      • Vatten, saft eller måltidsdryck. Vid servering av dryck till eller mellan måltiderna, var uppmärksam på eventuell vätskerestriktion.

      Mellanmål

      • Vetebröd, skorpa eller smörgås
      • Eventuellt kosttillägg
      • Kaffe eller te. Socker och grädde serveras till patienter som så önskar.

      Middag

      • Varmrätt
      • Vatten, saft eller måltidsdryck. Vid servering av dryck till eller mellan måltiderna, var uppmärksam på eventuell vätskerestriktion.

      Kvällsmål

      • Bröd, osaltat
      • Margarin, osaltat
      • Köttpålägg tillagat utan salt, ägg eller grönsaker
      • Kaffe eller te. Socker och grädde serveras till patienter som så önskar.

    Energi- och näringsinnehåll

    Energi- och näringsinnehåll är likvärdigt med ordinarie sjukhusmåltider, med undantag av natriuminnehållet. I vissa fall behöver natriumreduktionen inte vara så strikt, då kan tillägg av viss mängd bordssalt ske på läkares ordination.

  • Patienter med uremi (kronisk njursvikt) som behandlas med regelbundna dialyser, antingen hemodialys, HD (bloddialys) eller någon form av peritonealdialys, PD, (bukdialys) har ett högre energi- och proteinbehov jämfört med friska. Vid dialysbehandling förlorar kroppen protein som måste ersättas genom extra proteinrik mat.

    För att proteinet från maten ska utnyttjas maximalt, är det viktigt att samtidigt få tillräckligt med energi. Energi från kolhydrater (bröd, potatis, ris, pasta) och fett (margarin, olja) är därför lika viktigt som protein. Hemodialysbehandlingen är i sig katabol och därför är näringsbehovet ökat. Det är viktigt med energi- och proteinrika måltider innan och efter dialys samt med ett energi- och proteinrikt mellanmål under dialys. Vid peritonealdialys tas en del glukos upp ur dialysvätskan, vilket bidrar med extra energi.

    Rekommendation av protein och energi för patienter i dialys

    • Protein 1.2 g per kg kroppsvikt och dygn. Proteinmängden bör motsvara minst 30g/måltid vid ett dagsbehov på 2100 kcal. Minst 50% bör utgöras av protein med högt biologiskt värde. Vid peritonit hos patienter med bukdialys, ökar proteinbehovet ytterligare. Då rekommenderas proteinrika kosttillägg.
    • Energi, mer än 35 kcal per kg kroppsvikt och dygn. För patienter med bukdialys ska energin från glukos i dialysatet inkluderas.

    Kosten bör kompletteras med vattenlösliga vitaminer för att ersätta de förluster som uppstår under dialysbehandlingen. Njurläkare ordinerar dessa. Mängden natrium, kalium, fosfor, kalcium och vätska anpassas individuellt till varje enskild patient, efter laboratorievärden.

    Patienter i dialysbehandling drabbas ofta av minskad aptit. Detta är viktigt att upptäcka tidigt för att förhindra malnutrition. Dialyspatienter behöver ofta komplettera kosten med kosttillägg för att tillgodose energi- och näringsbehovet.

    Vätska, dryck och salt

    När urinproduktionen är nedsatt eller har upphört, samlas vätska i kroppen, vilket gör att vikten ökar mellan dialystillfällena.Vätskerestriktion är därför oftast nödvändig.

    Riktlinje för vätskeintaget för patienter i hemodialys är 500 ml + motsvarande mängd utsöndrad urin per dygn. För patienter med bukdialys tillåts vanligtvis en större vätskemängd. Soppor till huvudrätt samt till exempel frukt- eller bärkräm som efterrätt bör ej serveras. Eftersom salt binder vätska i kroppen och ökar törsten, är det viktigt att vara sparsam med saltrika livsmedel för att lättare följa vätskerestriktionen. Saltmängden bör ej överskrida 6 g per dygn.

    Kalium och fosfat

    Choklad, nötter, mandel och fröer bör begränsas med tanke på högt innehåll av kalium och fosfat.

    Förhöjda kaliumvärden i blodet är vanligt vid njursvikt, men dialyspatienter behöver oftast inte ordineras kalium- eller natriumreducerad kost. Vid kraftigt förhöjda kaliumvärden bör intag av kaliumrika livsmedel undvikas, som till exempel banan och juice, speciellt apelsinjuice. Kaliummängden bör ej överskrida 2000 – 2500 mg/dag.

    Vid förhöjda fosfatvärden i blodet minskas i första hand mängden mjölk, fil och yoghurt till 2 dl/dygn och ost till 1-2 skivor/dygn (en skiva 15 g). Havre- ris- och mandeldryck kan vara tänkbara alternativ till mjölk. Då bör sorter utan tillsatt fosfor väljas. Användning av mjölk och ost i matlagning bör begränsas då dessa livsmedel innehåller mycket fosfor. Ett alternativ är havregrädde och rapsolja. Dessa produkter har även bättre fettkvalitet.

    Fosformängden bör ej överskrida 1400 mg/dag. Dock bör hänsyn tas till att upptaget av fosfor varierar beroende av källa. Fosfor från animaliska livsmedel absorberas till 70-80 %. Fosfor från vegetabilisk/fiberrik mat absorberas till 30-50 %. Oorganiskt fosfor från tillsatser absorberas till närmare 100 %.

    Patienter med nedsatt njurfunktion ska helt undvika stjärnfrukt (carambola) och drycker som innehåller taurin. Observera att stjärnfrukt även kan ingå i vissa exotiska juicer.

    Måltidsordning

    • Mellanmålen bör individanpassas och överviktiga patienter/patienter med diabetes kan serveras frukt som dessert.

      Frukost

      • se Frukostförslag
      • Kaffe/te med socker och grädde om patienten så önskar

      Mellanmål

      Se Mellanmålsförslag.

      Lunch

      • Varmrätt samt sallad, gärna med oljedressing
      • Dessert
      • Måltidsdryck: vatten, saft, läskedryck eller lättöl

      Mellanmål

      se Mellanmålsförslag.

      Middag

      • Varmrätt samt sallad, gärna med oljedressing
      • Dessert
      • Måltidsdryck: vatten, saft, läskedryck eller lättöl

      Kvällsmål

    Energitillskott

    För att öka energiinnehållet i kosten kan patienten erbjudas olika proteinrika kosttillägg samt berikningspulver. Dessa ges enligt dietistordination.

    Dietistkontakt

    Patienter i dialys ska få information och individuellt anpassade råd av dietist.

    Måltidsförslag

    • Alternativ 1

      • 1½ dl havregrynsgröt (kokt på cirka 4 msk gryn)
      • 1 dl standardmjölk
      • Sylt eller mos
      • 1 skiva mjukt bröd
      • 10 g margarin med hög fetthalt
      • 2-3 skivor köttpålägg
      • Tomat, gurka eller paprika
      • 1 ägg

      Alternativ 2

      • 1 dl filmjölk 
      • 1½ dl corn flakes
      • Sylt eller mos
      • 1 skiva mjukt bröd
      • 10 g margarin med hög fetthalt
      • 2-3 skivor köttpålägg
      • Tomat, gurka eller paprika
      • 1 ägg

      Alternativ 3

      • 2 skivor mjukt börd
      • 20 g margarin med hög fetthalt
      • 4-6 skivor köttpålägg
      • 1 ägg

      • Tomat, gurka eller paprika

    • Alternativ 1

      • 1 skiva mjukt bröd eller 2 skivor knäckebröd
      • 10 g margarin med hög fetthalt
      • 2 skivor köttpålägg eller 50 g makrill per skiva bröd
      • Kaffe eller te med socker och grädde om patienten så önskar

      Alternativ 2

      • 1 ägg
      • 2 sillbitar
      • 1 msk majonäs

      Övriga mellanmålsförslag

      Proteinrik glass, proteinrik yoghurt, färdiga förpackningar med risgröt och sylt, färdiga soppor berikade med grädde och proteinpulver, smörgåsklämmor fyllda med köttpålägg.

  • Senast uppdaterad: 2024-07-01

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.