Atopisk dermatit
Skånelistan
Rekommenderade läkemedel
Behandling/tillstånd | Substans | Preparat/generika |
---|---|---|
Glukokortikoider | ||
Milt verkande | hydrokortison | Hydrokortison Evolan/Mildison Lipid |
Medelstarkt verkande | hydrokortisonbutyrat | Locoid |
klobetason | Emovat | |
Starkt verkande | betametason | Betnovat |
mometason | Ovixan | |
Extra starkt verkande | klobetasol | Dermovat |
Mjukgörande medel | ||
glycerol | Miniderm | |
glycerol + karbamid | Miniderm Duo | |
karbamid | Canoderm | |
propylenglykol | Propyless |
Förändringar och budskap
Tillägg av kombinationspreparatet Miniderm Duo som mjukgörande behandling vid atopisk dermatit hos framförallt barn.
Bakgrundsmaterial
Terapiråd
Lokala glukokortikoider utgör tillsammans med mjukgörande förstahandsbehandling vid atopisk dermatit. Behandling med kalcineurinhämmare finns som ett andrahandsval.
Läkemedelsbehandling
Behandling för vuxna och barn
Grundprinciperna för lokalbehandling är samma för vuxna och barn. Regelbunden användning av mjukgörande minskar risken för att eksem ska blossa upp (1-3). Mjukgörande behandling i spädbarnsåldern förebygger dock inte framtida utveckling av atopisk dermatit (4, 5).
Vid behandling av atopisk dermatit med lokala glukokortikoider är rekommendationen en applikation dagligen (6). I ansikte och intertriginöst ger ofta de svagare preparaten tillräcklig effekt. På övriga delar av kroppen samt vid svår atopisk dermatit (även hos barn) kan starkare preparat behövas.
Behandlingen bör inledas med tillräckligt hög styrka på den lokala glukokortikoiden för att dämpa dermatiten effektivt inom några dagar och behandlingen bör fortgå tills utläkning. Därefter sker successivt minskad applikationsfrekvens till en underhållsbehandling på 2 gånger/vecka i några veckor.
Vid exacerbation återupptas intensivbehandling. Vid utebliven effekt av adekvat behandling bör remiss till hudläkare skickas för ställningstagande till ljusbehandling, eksemskola, systemisk läkemedelsbehandling (7-12) eller utredning avseende komplicerande kontaktallergi.
Behandling av atopisk dermatit finns beskriven i Läkemedelsverkets rekommendationer från 2023.
Läkemedelsgrupper
Topikala läkemedel
Mjukgörande medel
Det finns ett flertal mjukgörande medel som används mot torr hud vid olika sjukdomar, som till exempel atopisk dermatit.
Glukokortikoider
Lokala glukokortikoider är antiinflammatoriska och klådstillande. Lokala glukokortikoider indelas efter styrka i fyra grupper där de svagaste benämns grupp I och de starkaste grupp IV. Procenttalet på steroiden anger inte vilken grupp steroiden tillhör.
Det finns flera beredningar:
- Salva är fetast och passar till torra, fjällande förändringar.
- Kräm är mindre fet och upplevs ofta som mer kosmetiskt tilltalande. Kräm bör användas till vätskande eksem och hudveck.
- Lösning och liniment är i första hand avsedda för hårbotten.
För god följsamhet bör valet av beredning stämmas av med patienten. Vid korrekt användning är biverkningar av lokala glukokortikoider sällsynta. Kontaktallergi mot lokala glukokortikoider är ovanlig, men kan förekomma.
Kalcineurinhämmare
Kalcineurinhämmarna takrolimus (Protopic) och pimekrolimus (Elidel) är andrahandsmedel vid atopisk dermatit (13). Protopic är även indicerat för underhållsbehandling och ges då två gånger per vecka. Denna regim kan övervägas till patienter med frekventa recidiv av medelsvår till svår atopisk dermatit, som initialt har svarat väl på kalcineurinhämmare (14).
Särskilda överväganden
Att beakta vid behandling
Det vanligaste problemet vid atopisk dermatit är underbehandling och bristande följsamhet (15). Utlösande och/eller försämrande faktorer som till exempel kontaktallergen eller irriterande substanser bör identifieras och undvikas.
Behandling av sekundärinfektion vid atopisk dermatit
Patienter med atopisk dermatit har ökad risk för sekundärinfektioner. Antibakteriella medel, lokalt eller peroralt, har dock sällan effekt. I stället ska lokalbehandling med glukokortikoider intensifieras (16). Vetenskapligt stöd saknas för behandling av ett kliniskt icke infekterat eksem med antibakteriella medel. Detta inkluderar såväl lokala glukokortikoider med antibakteriell tillsats som lokala/perorala antibiotika respektive textilier med antimikrobiella egenskaper, exempelvis DermaSilk (17, 18).
Klåda vid atopisk dermatit
Antihistaminer har ingen bevisad effekt mot klådan vid atopisk dermatit. Därför har dessa preparat ingen plats i behandlingen, möjligen med undantag av sederande antihistaminer, såsom hydroxizin (Atarax) och klemastin (Tavegyl), som kan övervägas som korttidsbehandling till barn med svårt kliande atopisk dermatit och sömnsvårigheter (1, 19). Viktigaste åtgärd mot klåda är fullgod lokalbehandling och undvikande av försämrande faktorer.
Graviditet och amning
Lokalbehandlingen vid atopisk dermatit under graviditet och amning kan fortgå och det är väsentligt att undvika underbehandling (20).
Om tillståndet
Allmänt
Atopisk dermatit kallas också atopiskt eksem. Begreppet eksem i sig är dock ett vidare begrepp som inrymmer fler sjukdomstillstånd än atopisk dermatit. Eksem betecknar en inflammatorisk hudsjukdom som karaktäriseras av klåda, rodnad, infiltration, papler och vid mer akuta tillstånd vesikler och vätskning. I kronisk fas ses ofta förtjockad, lichenifierad hud och fjällning. I melaninrik hud har atopisk dermatit ett annat utseende (21, 22).
Hos barn är atopisk dermatit den absolut vanligaste formen av eksem. Atopisk dermatit uppmärksammas först ibland i vuxen ålder (23, 24). Patienter med atopisk dermatit har ökad risk för handeksem (25-28) varför det är viktigt med tidig yrkesrådgivning i denna grupp (29).
Atopisk dermatit är det tillstånd inom dermatologin som innebär högst sjukdomsbörda och medför ofta en betydande psykosocial påverkan med sänkt livskvalitet för både den drabbade och närstående (30-35). Den sänkta livskvaliteten kan kopplas till olika faktorer som sömnstörning, sänkt koncentrationsförmåga, sänkt självkänsla, tidsåtgång för omfattande behandlingsinsatser, med flera (30, 36, 37).
Atopisk dermatit är vanligt, ett-årsprevalensen uppskattas i höginkomstländer till ca 20 % hos unga och 10 % hos vuxna (1, 30, 35).
Atopisk dermatit är associerat med ökad risk för samsjuklighet som födoämnesallergi, astma och allergisk rinokonjunktivit (1, 30, 37, 38).
Senare tids forskning talar även för samband mellan atopisk dermatit och kardiovaskulär sjukdom samt neuropsykiatriska tillstånd (38 - 42).
Atopiska individer som plötsligt försämras eller drabbas av eksem på nya eller oväntade lokalisationer bör utredas med tanke på etiologi. Kontaktallergi kan komplicera förloppet vid atopisk dermatit (1, 9).
- Atopiskt eksem – AKO Skåne-riktlinje för primärvården
- Atopisk dermatit – Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer (lakemedelsverket.se)
Referenser
Om innehållet
Publicerat: 2024-01-02
Faktaägare: Läkemedelsrådet i Region Skåne