Blodglukosmätning vid diabetes

• Mätningar och kontroll av egenmätare

  Önskar patienten mer än en blodglukosmätare bör de vara av samma märke (samma teststicka). Region Skåne har genomfört upphandling av teststickor inklusive blodglukosmätare för öppen och sluten vård.

  Diabetessjuksköterskan lämnar ut mätare och ger utbildning i handhavandet, i samråd med patienten görs en överenskommelse om när blodglukos ska testas samt vilket målvärde som kan vara aktuellt. Målet ska vara individuellt och utformas tillsammans med patienten. Tillhörande teststickor skrivs ut som ett kostnadsfritt hjälpmedel.

  Mätningar

  • Riktad egenmätning: Sporadisk egenmätning i speciella situationer såsom förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte.
  • Systematisk egenmätning: Regelbunden mätning före och efter måltiderna
  • Dygnskurva: Mätning före och 1½ timme efter frukost, lunch, middag och till natten.

  Årlig kontroll av mätkvalitet hos egenmätare

  Det är Region Skånes ansvar att kvalitetssäkra de egenmätare som lämnats ut från vårdcentralen.

  Kontroll görs enkelt genom att utföra ett blodsockertest med patientens mätare och därefter ett test med vårdcentralens mätare som kontrolleras av equalis.

  Vid kontrollen bör personen själv utföra mätningen med sin egen mätare, därmed kan användarfel avslöjas. Förekomst av utdaterade mätstickor ska kontrolleras av vårdcentralens personal.
  Equalis rekommendation för när en egenmätare bör bytas, med avseende på mätkvalitet, är när egenmätarens resultat är utanför +/- 20% från diabetesmottagningens mätresultat.

  Equalis - hur noggranna ska p-glukosresultaten vara? (pdf)

• Riktlinjer vid egenmätning
  • Varje mätning ska ha ett syfte och bör ske på grundval av en fråga.
  • Antal mätningar/dag bör anpassas efter diabetesbehandling.
  • Resultatet ska tolkas och leda till ett lärande och eventuellt till en åtgärd.

  Egenmätning vid insulinbehandling

  Egenmätning vid insulinbehandling har enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården (2018), prioritet 1 vid insulinbehandlad diabetes (både typ 1 och typ 2 diabetes) och egenmätning av blodglukos är en förutsättning för att uppnå målet för långsiktig glukoskontroll och för att patienten själv ska kunna anpassa insulindoserna efter aktuellt blodglukosvärde, måltidens innehåll och fysisk aktivitet. De flesta med intensiv insulinbehandling behöver mäta minst 4 värden per dygn såsom morgon och kväll samt före och 1½ timme efter något av huvudmålen.

  Frekventare mätningar kan behövas vid:

  • nyupptäckt diabetes
  • förändrad insulinregim
  • graviditet
  • fysisk aktivitet
  • akut sjukdom
  • inför bilkörning
  • hos barn och ungdomar.

  Här krävs dygnskurva och ibland även 1–2 mätningar under natten exempelvis vid misstanke om nattliga hypoglykemier. Vid behandling med nattinsulin/mixinsulin och stabilt läge behövs mindre antal mätningar.

  Egenmätning vid kost- eller tablettbehandlad diabetes

  Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvården (2018) bör personer med typ 2 diabetes som inte behandlas med insulin erbjudas att genomföra riktad egenmätning (prioritet 3). Systematisk egenmätning har prioritet 8.

  Frekvensen av mätningar får bedömas efter varje enskild individs behov där hänsyn tas till behandling, målsättning, risk för hypo- eller hyperglykemi samt behov av mätningar i pedagogiskt syfte.

  Generella råd:

  • vid debut och vid uppföljning av förändring i behandlingen kan dygnsprofiler med mätning före och 1½ timme efter måltid under några dagar vara ett viktigt underlag för val av behandling respektive ställningstagande till förändring.
  • vid akuta tillstånd som infektion, operation, behandling med kortison och situationer av akut stress kan frekventare mätning behövas.
  • i pedagogiskt syfte kan blodsockermätning i samband med fysisk aktivitet samt före och 1½ timme efter måltid ge värdefull information.
• Subkutan glukosmätning

  Kontinuerlig subkutan glukosmätning, realtids CGM (rtCGM)

  Metoden används för personer med typ 1 diabetes med återkommande hypo- eller hyperglykemi eller när man kan misstänka att det förekommer blodglukosvariationer som inte låter sig fångas med frekvent egenmätning av blodglukos. Resultaten i form av trendkurvor är ett bra pedagogiskt verktyg i mötet mellan patient och vårdteam.

  Vid CGM kan patienten se sitt aktuella glukosvärde och också varnas för högt eller lågt värde med ljud och vibration. Trendpilar visar om glukosvärdet är på väg upp, på väg ner eller ligger stabilt. CGM används framförallt vid typ 1 diabetes.

  Intermittent scanning CGM (isCGM), Freestyle Libre

  CGM mäter också subkutant men inte kontinuerligt utan patienten scannar själv aktivt av sitt glukosvärde via en sensor på överarmen. Trendpilar visar om glukosvärdet är på väg upp, på väg ner eller ligger stabilt. Mätaren används framförallt vid typ 1 diabetes.

  Den kan erbjudas till personer med typ 2-diabetes som behandlas med bas och måltidsinsulin och som har:

  • kvarstående HbA1c över 60 mmol/mol trots anpassning av doser och eventuellt byte av insulinsort och/eller
  • återkommande allvarliga hypoglykemier (som krävt assistans av annan person) trots anpassning av doser och eventuellt byte av insulinsort.
    Innan CGM initieras ska ett tydligt mål för sättas upp tillsammans med patienten.

  Uppföljning vid långtidsanvändning:

  • Har målet inte uppnåtts efter 6 månader, ska CGM avslutas och annan provtagningsrutin sätts in.
  • Registrering (av CGM) i NDR är obligatorisk.

  Uppföljning vid korttidsutlåning:

  • Innan CGM initieras ska behandlingstid (1–3 månader) bestämmas tillsammans med patienten.
  • Kartläggning av uppmätta blodsockervärden.
  • Genomgång av värden och ställningstagande till åtgärd.
  • Registrering (av CGM) i NDR är inte obligatorisk.
• Mätning av blodketoner

  Speciell mätare med tillhörande stickor för mätning av blodketoner finns.

  Avtalade blodsockermätare och teststickor (pdf)

  Vid insulinpumpsbehandling ska ketoner mätas på vida indikationer även om blodglukos inte är högt.

  Akut sjukdom vid insulinpumpsbehandling – misstänk alltid ketoacidos tills motsatsen är bevisad. Alla patienter som har insulinpumpsbehandling ska undervisas kring ketonmätning och utrustas med mätare och tillhörande mätstickor. Typ 1 diabetes med hög risk för diabetesketoacidos, patienter med tidigare ketoacidos (alltså även vid typ 2 diabetes) och vid graviditet är andra patientgrupper som bör ha utrustning för mätning av blodketoner. Mätare för blodketonmätning bör finnas att tillgå på alla vårdcentraler. Frikostig mätning vid debut av diabetes med högt blodglukos, buksmärtor, illamående (misstanke om diabetes) eller oklara buksmärtor hos person med känd diabetes!