Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och behandling

Hudmottagning

• Vid misstanke om malign differentialdiagnos hos vuxna
• Kliniskt mycket besvärande vårtor

Bakgrund

Denna rekommendation avser virusvårtor i hud, främst hand- och fotvårtor. Separata rekommendationer finns för kondylom och mollusker.

Epidemiologi

• Förekomst – mycket vanligt, de flesta har någon gång i livet haft vårtor.
• Debut – oftast hos barn i skolåldern och ungdomar, ovanligt före 5 års ålder.

Etiologi

Virusvårtor orsakas av en infektion med humant papillomvirus (HPV). Det finns över 200 subtyper av HPV och vissa subtyper är vanligare på specifika lokalisationer.

Vårtor kan smitta genom direkt hudkontakt, indirekt kontakt genom exempelvis golvytor i badhus eller som autoinokulation vid exempelvis kliande, nagelbitning eller rakning. Inkubationstiden är flera månader.

Prognos

Vårtor självläker när kroppens immunförsvar uppmärksammat vårtviruset. Läkningen kan ta månader till år.

Utredning

Symtom

• Utseende och lokalisation beror på typ av vårta.
• Ömhet eller smärta kan förekomma i vissa fall, speciellt på fotsulor eller nära nagelband.

Verruca vulgaris

• Ojämn yta, hyperkeratotisk, ibland mörka punkter i ytan
• Enstaka eller multipla

Vanligaste lokalisation är på händer och fingrar, i nagelvall och på knogar.

Verruca plantaris

• Fotvårta, ofta hård
• Ibland inåtväxande
• Ofta multipla

Verruca plana

• Platt, hudfärgad vårta
• Ofta multipla millimeterstora papler, i exempelvis linjär spridning efter rivning
• Vanliga i ansikte hos barn, ibland på armar eller på underben hos kvinnor efter rakning

Verruca plana är vanliga vid immunsuppression.

Filiform vårta

• Spridda hudfärgade tappar
• Ofta multipla, speciellt på läppar eller näsa

Mosaikvårta

• Flera mindre vårtor som växer ihop till ett större sammanhängande område med vårtor
• Ofta flera centimeter stort
• Vanligare på områden som utsätts för tryck, såsom fotsulor

Handläggning vid utredning

• Klinisk diagnos – ofta typiskt utseende.
• Nedhyvling – kan visa mörka punkter i ytan vid verruca vulgaris.

Vid dermatoskopi ses ofta mörka–svarta prickar. Hudbiopsi kan övervägas vid atypisk klinik.

Differentialdiagnoser

• Liktorn
• Mollusk
• Verruköst nevus eller skin tags
• Seborroisk keratos
• Lichen planus eller nitidus
• Malignitet

Behandling

Handläggning vid behandling

Asymtomatiska vårtor behöver inte behandlas.

Informera patienten om:

• naturalförlopp och realistisk tid till utläkning
• att aktiv behandling kan skynda på läkningsförloppet
• att egenvård kan utföras om vårtan ger ömhet eller är kosmetiskt störande.

Receptfria medel kan påskynda utläkning men behandlingen behöver vara konsekvent under flera veckor och ofta brister i följsamheten.

Frysbehandling är lika effektivt som receptfria vårtmedel men ger ofta blåsor och övergående lokal smärta. Kirurgisk behandling utförs endast i undantagsfall hos vuxna med svåra eller invalidiserande besvär.

Behandling kan i vissa specifika fall ges inom specialiserad vård, exempelvis till immunsupprimerad patient med multipla vårtor.

Förebyggande åtgärder

Ge råd om att:

• undvika att gå barfota i allmänna bad och duschar
• inte använda andras handdukar och skor
• inte peta eller klia på vårtor.

Egenvård

Informera patienten om att:

• vid belastningssmärta – fila ner vårtan och vid behov använda avlastande plåster
• vårtmedel – finns receptfritt som exempelvis lösning eller plåster
• frysbehandling – finns receptfritt för egenvård.

Remissrutiner 

Hudmottagning

• Vid misstanke om malign differentialdiagnos
• Kliniskt mycket besvärande vårtor exempelvis filiforma vårtor i ansiktet eller mycket ömmande vårtor under fötterna med påverkan på gångförmågan

Komplikationer

• Långvarig lokal smärta och bestående ärr kan uppstå efter frysbehandling, hyvling och (framför allt) kirurgi.
• Sekundärinfektion förekommer.

Patientinformation

Vårtor på händer och fötter (1177.se)

Om innehållet

Publicerat: 2021-05-06
Giltigt till: 2024-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne