Klåda

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.
  • L29.8A Generaliserad klåda vid annan sjukdom än hudsjukdom (tilläggskod)
    L29.8B Pruritus senilis
    L29.8D Lokaliserad klåda
    L29.8E Läkemedelsinducerad klåda
    L29.9 Pruritus, ospecificerad

Primärvård

  • Primär bedömning och vid behov ytterligare utredning av patient som söker i primärvården.

Specialiserad vård

  • Primär bedömning och vid behov ytterligare utredning av patient som söker inom specialiserad vård.
  • Fortsatt utredning av bakomliggande orsak eller hjälp med behandling vid behov.

Denna rekommendation syftar till att ge en överblick av olika orsaker till klåda. Urtikaria (histaminutlöst klåda) handläggs enligt separat riktlinje.

Definition

  • Klåda, pruritus, är ett symtom som definieras som ett behov av att klia sig.
  • Kronisk klåda definieras som klåda med en duration > 6 veckor.
  • Generaliserad klåda innebär klåda över hela kroppen.

Etiologi

Klåda kan ha olika orsaker lokalt i huden eller systemiskt. Klådan kan ibland orsakas av en blandning av olika faktorer.

Patofysiologiska mekanismer

  • Pruritoceptiv – via hudens fria nervändar.
  • Neuropatisk – via retning av skadad afferent nervbana.
  • Neurogen från centrala nervsystemet – via substanser (exempelvis histamin, serotonin, prostaglandin, cytokin, opioid).

Exempel på hudrelaterade orsaker

  • Torr hud – överdrivet badande eller duschande, torrt klimat.
  • Åldersklåda – vanligt, över hälften av personer > 65 år, torrare hud kan bidra.
  • Hudsjukdom – till exempel eksem, psoriasis, svampdermatit, bullös  pemfigoid.
  • Infestation – av insekt eller parasit, till exempel skabb, insektsbett, badklåda.
  • Urtikaria – histaminutfällning i huden orsakad av exempelvis infektion, allergi, läkemedel.

Exempel på icke-hudrelaterade orsaker till klåda

  • Läkemedel.
  • Sköldkörtelsjukdomar.
  • Njursvikt, leversvikt eller gallvägssjukdom.
  • Hepatit B, hepatit C, HIV.
  • Paramalignt fenomen, särskilt vid hematologisk malignitet.
  • Graviditet.
  • Psykogen klåda.
  • Neuropatisk – neurologisk dysfunktion postherpetiskt, vid MS eller partiell nervinklämning (brachioradialklåda, notalgia parestetica).

Anamnes

  • Debut och utveckling över tid (faktorer som försämrar eller förbättrar).
  • Tidpunkt på dygnet när klådan är som sämst.
  • Lokalisation (lokaliserad eller generell).
  • Tidigare eller aktuella hudsjukdomar.
  • Förekomst av B-symtom.
  • Aktuella läkemedel, särskilt nya, dosökade samt hälsokostpreparat och droger.
  • Förekomst av klåda hos andra i omgivningen.
  • Bad i insjö eller bräckt vatten (badklåda).

Status

Bedöm huden avseende:

  • generellt hudstatus
  • förekomst av hudutslag, exkoriationer, förändrad pigmentering, lichenfiering
  • skabbgångar.

Vid generell klåda utan tecken till hudåkomma undersök även:

  • allmäntillstånd
  • lymfkörtlar
  • sköldkörtel
  • buk.

Handläggning vid utredning

Bedöm om klådan är lokaliserad eller generaliserad samt om klinisk bild talar för hudrelaterad eller icke-hudrelaterad orsak.

Misstänkt hudrelaterad orsak

  • Överväg utredning av misstänkt bakomliggande hudåkomma eller annan orsak.
  • Överväg kontakt med specialiserad vård eller biopsi av hudförändring vid oklar diagnos.

Misstänkt icke-hudrelaterad orsak

Vid generaliserad klåda bör patientens läkemedel ses över och basal utredning med provtagning göras.

Lokaliserad klåda utan hudengagemang talar för neuropatisk eller psykogen klåda.

Laboratorieprover

Provtagning är främst aktuell vid generell klåda utan tecken till hudengagemang. Basala prover som kan övervägas är:

  • blodstatus inklusive differentialräkning
  • SR, kalcium
  • TSH
  • leverprover – främst ALAT, bilirubin
  • kreatinin.

Differentialdiagnoser

Myrkrypningar och andra neurologiska sensationer kan ibland beskrivas som klåda.

Handläggning vid behandling

Behandla i första hand bakomliggande orsak.

  • Ge råd om egenvård.
  • Överväg läkemedelsbehandling i specifika fall.
  • Överväg psykologisk behandling eller samtalsstöd vid psykogen klåda eller om behov finns för copingstrategier vid kronisk klåda.

I vissa fall krävs behandling inom specialiserad vård utifrån bakomliggande orsak.

Egenvård

Torr hud eller återkommande rivning kan försämra eller underhålla klåda.

Ge råd om att:

  • smörja med mjukgörande krämer regelbundet, särskilt vid torr hud
  • försöka undvika att riva på huden
  • bada eller duscha mindre frekvent, byta tvål mot olja
  • undvika irritativa ämnen
  • hålla sval omgivning, både i rum, säng och vid dusch
  • använda luftiga, löst sittande kläder
  • klippa naglar kort, prova tunna handskar (för att minska rivning)
  • kylbalsam kan provas.

Läkemedelsbehandling

  • Mjukgörande krämer är den viktigaste behandlingen.
  • Topikalt kortison kan ha effekt vid klåda relaterad till hudåkomma med inflammatoriskt inslag.
  • Sederande antihistamin till natten har endast effekt på histaminutlöst klåda men kan förbättra sömnkvalitet och minska oro.
  • Vid neuropatisk klåda kan gabapentin ha effekt.

Behandling i palliativ vård

Inom palliativ vård kan klåda vara ett svårbehandlat symtom.

Vid uremisk klåda i palliativ vård, se separat riktlinje.

Vid följande specifika situationer vid palliativ vård kan läkemedel utan eller med svag evidens provas, oftast off-label.

Nattlig klåda

  • Tablett hydroxizin alternativt klemastin, beakta risk för antikolinerga biverkningar.
  • Tablett oxascand till natten.

Paramalign klåda

  • Tablett paroxetin.
  • Tablett sertralin.
  • Tablett mirtazapin.

Annan klåda

  • Vid partiell gallvägsobstruktion – kolestyramin, eventuellt naltrexon.
  • Vid opioidutlöst klåda – ondansetron.

Kronisk klåda, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissindikation

  • Hudmottagning – vid behov för hjälp med diagnos av misstänkt hudsjukdom eller behandling
  • Annan specialistmottagning – vid behov för utredning eller behandling av misstänkt bakomliggande orsak
  • I palliativ situation – vid behov, konsultera relevant specialistmottagning eller palliativ vård ASIH (avancerad sjukvård i hemmet).

Remissinnehåll

  • Symtom, anamnes, status.
  • Eventuell utredning och/eller behandling.

Sekundärinfektion i exkoriationer eller förtjockad hud (lichen simplex cronicus) kan förekomma men kräver sällan behandling.

Kronisk klåda kan ge sömnsvårigheter och även sänkt livskvalitet.

Klåda, utslag och eksem (1177.se)

Publicerat: 2025-04-25
Giltigt till: 2029-04-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel vara om du har en sjukdom, en diagnos eller vilka mediciner du tar.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)